måndag 26 november 2012

HushållsKUNSKAP åt folket

Kraften i Kunskap

Läste just ett citat av Nelson Mandela:

"Education is the most powerful weapon we can use to change the world"

Vad är då nyttan med att öka kunskapen i hur man sköter ett hushåll (hemkunskap, huslig ekonomi, home economic)?

Nyttan är enormt stor, både privat och samhälleligt. Många av de problem som samhället brottas med är frukten av familjer som saknar kunskaper i grundläggande funktioner. Ingen är perfekt, jag är ingen domare. Döm själv om det kan ligga någonting i detta.

Ämnet hemkunskap är inte bara praktisk och användbar matlagning. Här strävar man att lära ut tre bas-områden: Miljö, Hälsa och Ekonomi. Det är skolans minsta ämne med absolut största potential.

I Finland och på Åland har man infört - tyvärr ett eget ämne: Hälsofostran eller hälsokunskap. Det är inte ämnet i sig som jag kritiserar, utan det att man "snuttifierar" sönder viktiga helheter för eleverna. Tema hälsa ingår redan i hemkunskap och i idrott.

Hälsa kan göras väldigt teoretiskt och abstrakt för unga människor - sunda vanor grundläggs i barndomen och kan egentligen endast befästas hos oss genom praktiska exempel och erfarenheter. Känslan av välbefinnande måste upplevas och kan inte "pluggas in". Det samma gäller näringslära, vi kan ha teoretiska kunskaper om det, men är först användbart när vi har en praktisk erfarenhet av sund och välsmakande mat. Praktiska försök och upplevelser och reflektioner kring dem gör att vi befäster kunskapen.

Var lär man sig laga mat idag? Var lär man sig om våra råvaror, vår basföda? Var lär man sig laga sund, hemgjord mat? Jo, sammanfattningsvis under några veckor i grundskolan och eventuellt hemma? När har man nytta av denna kunskap? .....Alltid, hela livet! Kunskapen påverkar miljö, hälsa och ekonomin både privat och på samhällsnivå.

Begreppet, "nyhjälplöshet" är må hända lite krångligt men beskrivet den handfallenhet många står inför idag i när de skall utföra enkla hushållssysslor. Och vad om inte mamma mera kan?



Gigantiska miljöproblem

Vi står inför gigantiska miljöproblem, vi är inne i dem och klimatpåverkan är inget framtidsscenario - det är ett aktuellt faktum. Hushållen och våra aktiviteter kan göra stor skillnad. Jag tänker på valet av produkter, hur man tar hand om avfallet och hur viktigt det är att ge upplysning och kunskap om att konsumera medvetet, vettigt och kritiskt. Hushållen styr köpkraft och produktion - vilka kunskaper som finns där är enormt och påverkar förstås miljön. 

Det är mot detta lätt att konstatera att ämnet har alldeles för få timmar för att skapa de kritiska och medvetna konsumenter som samhället och vår miljö kunde ha nytta av.

Hemmet ekonomi

De skuldrådgivare som jag har pratat med vittnar om ett ökat behov av skuldrådgivning och vi behöver inte sopa under mattan att många familjeproblem bottnar i dåligt skött ekonomi. Var lär sig barn och unga om privat ekonomi? Jo, under några timmar i grundskolan!

Förstås har samhällsandan en påverkan på hurdana konsumtionsvanor vi har idag. Mycket handlar om materiella ting och att det är det yttre som syns och som räknas. Många luras med i denna konsumtionshysteri, alltför tidigt och hamnar i en ond cirkel. De unga påverkas, men poängen är att de kan genom ökad kunskap i hur man sköter ett hushåll också påverkas - i rätt och sund riktning. 

Mera kunskaper  med betoning på det praktiska inom området hälsa, miljö och ekonomi kunde högst antagligen bespara samhället gigantiska summor pengar. Det är så omöjligt (?) och så fruktansvärt frustrerande att det inte går att få fram teori och fakta på vad förebyggande verksamhet samhället skulle tjäna på. 

Är vi och våra politiker och utbildningsprofiler medvetna om inbesparingar man kan göra med att öka kunskapen bland våra barn och unga inom hemkunskap? Här pratar vi inbesparingar på  hälsokostnader för exempelvis tandvård och kostnader för konsekvenser av övervikt. Inbesparingar på miljöbelastningar i vårt samhälle samt inbesparingar på att undvika dyra fallgropar för familjers skuldsaneringar och eventuella mentala problem som följd.

Tack för ordet. Avslutningsvis, sprid gärna och var med och påverka för mera resurser (timmar och lärare). Det är en paradox, hemkunskap (huslig ekonomi, home economic) grundskolans viktigaste ämne med största samhälleliga förbättringspotential - men ändå minst.





onsdag 7 november 2012


En bild-blogg 

Konferensen i Oslo, 5- 7 november


Andreas Viestad hälsar välkommen till Geitmyra - Matkulturcenter för barn




Vi besöker Geitmyra Skolehager



Mr. John Ficher berättar om edible schoolyards


Konferensen skall snart öppna, Bettina "Klippan" Linfors instruerar arrangörerna


Mathallen: Boktorg med författarsamtal


Här lagar barnen mat, förbereder lunchen



Kockeleven Ole Kristian Stang Hoseth - Stolt kock - vår framtid.




Kockeleverna från Fröya - bjuder på smakprov och visar sin kokbok


Mari Sandell. Lyckas integrera goda matvärderingar i sitt projekt: Case: Potato !


Projektkavalkad - ett fyrverkeri av matkompetens


Aud Marit Eriksen, Camilla Roed Otte, Gunntorunn Einarsdottir, Hedinn Svarfdal Björnsson


Mari Sandell, Hanna Åminne, Kristin Brinchmann Lundestad, Ole Kristian Stang Hoseth



Dag 2. Ett fantastiskt program. I lunchpausen serverar barnen sin lunch - ingen klagar!



Mathallen: Boktorg. Susanne Kaluza, Margit Vea


Charlotta Renart och Stina Algotsson


Slutplenum


John Fisher.



Oslo, en mötesplats

Finalen

Under hela hösten har jag arbetat med att mobilisera och aktivera goda exempel ur nätverket för barn, mat och hälsa. Främsta målet har varit träffen i Oslo, konferensen Ny Nordisk Mat.

Som ett fyrverkeri kändes gårdagen, många goda möten, en intensiv stämning, många intryck. En viss stolthet finns också med. Vilket fint nätverk som jag har som uppgift att förvalta!

Visst blir en konferens en slags inbördes beundran, dunk på ryggen - vilket bra jobb vi gör! Det behövs. Vi  som arbetar med att främja mat och kvalitet att lyfta och föra fram det Nordiska köket behöver få träffa varandra och sola sig i strålkastarljuset. Att synas är viktigt. För goda måltider är viktiga idag - massproducerad och anonym mat vill jag motarbeta.

Ordförande, Lena Brenner talar om en medvind för Ny Nordisk Mat - jag kände fläktarna av denna ljumma bris igår under dagen här i Oslo. Mest stolt är jag över mötet med barnen från Geitmyra. Deras matglädje fick tala för sig.

Barnen, tillsammans med duktiga handledare kockade mat åt konferensgästerna på en central plats i den nya Mathallen i Oslo. De visade åt gäster och besökare att Barn kan! 


Här skall man vispa majonnäs! "För hand eller med maskin", frågade jag. "Vill du ha receptet?" Svarade killen ! Erika Roed assisterar.


Oj, vassa knivar - plåster kan ibland behövas!