Bokslut & nytt på lut
Jag blev inkopplad i det nordiska programmet Ny Nordisk Mat (NNM II), genom mitt arbete med skolmatsfrågor i Finland. Resultatet från det skolmats projektet (Operation Skolmat) var positiva och det behövs verkligen konkreta åtgärder och förbättringsförslag när det gäller offentlig mat och arbetet med barn och ungas måltider. Det är dessa offentliga måltider som samhället har chans att påverka i positiv riktning.
I projekt Operation Skolmat serverade vi ett rikt grönt alternativ (grönsaksbuffé och färskt fiberrikt bröd) till den "vanliga" varma måltiden. Vad hände då? Barnen åt 3-5 gånger mer grönt än vanligtvis. Är inte det starka argument för att barn och unga verkligen äter sunt och bra, om de ges en chans!? I projektskolorna arbetade vi även med SAPERE (sensorik i klassrummet), med lärare, föräldrar och beslutsfattare.
2011 tog jag över som projektledare på nordisk nivå för området barn, mat och hälsa. Året innan hade man gjort en kartläggning för olika satsningar som gjorts och görs för att utveckla området i de nordiska länderna. Man fann ett 80-tal exempel på satsningar som ambitiöst ville främja villkoren för sunda matvanor och utveckla matkulturen riktat till barn och unga. Utmaningen för mig blev att försöka koordinera och integrera med dessa satsningar.
Harriet Strandvik, Åland & Margit Vea, Norge
Det hade nog varit en omöjlig uppgift utan de smidiga kanaler som finns idag. Att bygga upp nätverk är fullt möjligt idag. Nätverk som går över ländernas gränser är lätta att aktivera genom sociala medier. NNM II hade som målsättning att skapa även mötesplatser som konferenser och workshops med olika teman. Dessa möten runt om i Norden var centrala framgångsfaktorer för att nätverken skulle vara aktiva. Det är lättare att integrera med människor som man har mött. Tänk vilka många fina samarbeten och mötes som uppstod under åren med NNM II!
Nätverket som en kunskapsbank
Utmaningen med att arbeta med barn och mat på nordisk nivå har varit bredden och vidden av området barn och mat. Det har varit viktigt att avgränsa och fokusera. Områden man har kunnat skönja, särskilja och sammanlänka har varit följande 3 huvudområden:
- Skolträdgårdar, naturen som skafferi, från jord till bord eller från fjord till bord
- Skolmatsfrågor, offentliga måltider
- Måltidspedagogik, matfostran, didaktik och metodik inom undervisning
Nätverket och interaktionen mellan människorna som möts genom projektet har även handlat om att visa upp goda exempel, dela idéer och erfarenheter. Bra metoder har fått fotfäste i olika länder. Här tänker jag främst på metoden SAPERE. Boken "Sinnenas Skafferi" är en svensk version och utarbetning av finländsk forskning och arbete på området sensorik och barn. Boken blev översatt till norska och under projektet NNM II´s avslutande period handlade det mycket om styrkan i metodiken inom måltidspedagogik och matfostran. De konkreta övningarna är lätta att implementera i verksamhet med barn.
Barn kan! Här får barnen tillreda åländsk fisk, de smakar extra gott när man gjort det själv!
Under de mindre nätverksträffarna runt om i Norden kunde man dela och berätta om positiva exempel från sitt område. Begreppet måltidspedagogik eller matfostran var de huvudområde som projektet kretsade kring. Under början av projektet uppmärksammade vi sloganen: "Barn kan!" Vi betonade vikten av barnen som en aktiv resurs både i samhället och i familjen. Barnens delaktighet, matglädje och nyfikenhet är nycklarna till framgång, vilket vi såg och delade många gånger under åren med projektet barn, mat och hälsa.
De mest konkreta nätverken som har uppstått är de plattformar som skapats med nordiska dimensioner:
- BoMIN - Barn och mat så in i Norden. Ett Leader (Söderslätt, Skåne) projekt som träffas både på webben och arrangerat träffar/ konferenser runt om i Norden. En plattform (hemsida) som delar och samlar kunskaper på temat måltidspedagogik.
- "Ung mat och hälsa i Norden" Hushållslärare och pedagoger som tillsammans med unga byter erfarenheter med varandra.
Nordiska aktiviteter
Under projektet har man även samarbetet kring att uppmärksamma den nordiska skolmatsveckan tillsammans med Föreningen Norden. I mars varje år uppmärksammas det nordiska avtalet som skrevs i Helsingfors och som skulle sammanlänka Norden. En Nordisk skolmatsvecka firas och uppmärksammas runt om i norden - en självklarhet att belysa inte bara språk, välfärd, kultur utan även matkultur.
Mötesplatser både på sociala medier och de träffar som har arrangerats är den kärna som utgjort projektet. Att mötas och att dela kompetens har varit betydelsefulla aktiviteter och de nätverk av kunniga personer får fortleva även när projektet i denna struktur avslutas.
NNM II grundades av ett gemensamt nordiskt köksmanifest - ett köksmanifest för arbetet med barnen och deras matkultur utarbetades även under projektet. För mig har följande slogan varit en röd tråd genom arbetet: "alla barn i norden har rätt att lära sig laga god och hälsosam mat". Värdegrunden är en viktig manifestation för gemensamt arbete. Barnens eget nordiska köksmanifest är ett fint resultat av projektet:
- Barnens mat skall vara näringsrik och smaka gott
- Barnens måltider skall vara regelbundna
- Barnens måltider skall vara mångsidiga och varierande
- Barnens mat skall inte vara anonym / vara äkta, de ska få veta vad de äter och varifrån den kommer
- Barnens mat skall vara etisk och rättvis
- Barnens skall omges av goda matförebilder
- Barnen skall gärna göras delaktiga I måltiden och beredningen
- Barnen kan lära sig mycket om genom maten och måltiden – ge rum för det
- Barnens måltider skall aktivera många sinnen
- Barn har rätt till sin egen smak och positive uppmuntran att utforska våra matskatter
Framtid
Ett projekt tar slut men för den skull inte innehållet. Här på Åland är det lättare att lägga prägel för konkreta åtgärder vad gäller barn och mat. I dagarna lanseras en ny restaurang satsning: Barnens Restaurang, naturligtvis med inspiration från nätverket och projekt i både Danmark och Sverige (Barnens Bästa Bord). I höst är det barn och mat som tema under det stora evenemanget här, Skördefesten på Åland.
Det kvarstår dock att mera strategiskt förbättra matkultur, attityd- och hälsoaspekter vad gäller barn och mat. Barnen är vår framtid, även på området matkultur, kunskaper om mat, råvaror och dess ursprung. Redan i barndomen behöver samhället ge kunskaper och bygga stolthet om Norden som en rik gastronomisk region. Redan i barndomen grundläggs ätvanor och attityder till sund mat. Den naturliga plattformen för denna kunskapsförmedling är den grundläggande utbildningen.
Det borde vara en självklarhet att barnen i skolan lär sig om våra råvaror och var de kommer ifrån och om den matkultur som runt om i Norden har sin särskilda prägel. Lika viktigt att lära sig om kända blommor, fåglar och andra djur behöver skolan i framtiden lära ut de råvaror som utgör grunden i vårt nordiska skafferi. Matkultur borde i framtiden bli en gemensam nordisk utbildnings-politisk fråga.
