Du kan påverka i denna fråga, skriv på, klicka här !
Här följer en insändare som publicerades i Hufvudstadsbladet 11 mars. Den har nu också översatts till finska och skickats till Helsingin Sanomat och till Turun Sanomat.
Minsta med största nyttan
Matlagningskunskaperna har blivit sämre, konstaterarde man nyligen på HBL´s designforum med tema mat. Arbetet med revidering av timfördelningarna i landets grundskolor pågår och har resulterat i denna belysning av färdighetsämnet huslig ekonomi. Ämnet är skolans minsta ämne med största potential att stöda utslagning och ohälsa i vårt samhället, att ge livsnödvändiga kunskaper i att hantera sin vardag. Ämnet riskerar att krympa (på sina håll redan krympt) i timantal. Detta mot att behovet av dessa kunskaper bara ökar.
Ämnet står inför nya utmaningar inom främst två områden, miljö och hållbarhet samt konsumtion. I en undersökning (Taloustutkimus, 2010) framgår det att mediesamhället kräver nya hushållskunskaper. Man omnämner hemmet som ett mediehem. Undersökningen bekräftar uppfattningen att man inte längre kan inhämta konsumentkunskap och sådana färdigheter enbart där hemma. Den nordisk-estniska strategin för konsumentfostran, som Konsumentverket har varit med och utarbetat, betonar också att konsumentfostran måste inkluderas i läroplanerna för alla sådana ämnen som den naturligt anknyter till. Även OECD:s konsumentpolitiska kommitté har framhävt utbildningens betydelse för inlärningen av konsumentfärdigheter.
I dag handlar undervisningen, eller borde den handla om vilka olika val man som konsument står inför i sin vardag. Exempelvis en så enkel sak som ”att köpa mjölk” har blivit mera avancerat den senaste tiden. Vi vet alla att det finns en stor mängd olika mjölkprodukter att välja mellan. Idag handlar det om vilka värden man lägger in i köpbeslutet, pris, miljöpåverkan, hälsoaspekter etc.
Området mat är den i rangordning tredje största miljöbelastningen i världen idag. Ämnet hemkunskap bär en fantastisk möjlighet att ge goda hållbara modeller för framtidens matkonsumenter. Att ge dem redskap för att hantera sin vardag, med praktiska färdigheter att hantera goda inhemska råvaror är centralt och gör skillnad i vårt samhälle. Allt fler förlitar sig på industrins färdiga produkter med ibland tvivelaktigt innehåll. Hälsosamma kostval har betydelse för både hälsan och miljön, närmiljön som globalt.
Ämnet huslig ekonomi har inte bara möjligheter att stöda medveten konsumtion och skapa medborgare som lär sig att beakta miljön och leva mera hållbart. Ämnet berör även det kulturella planet med bevarande av traditioner som nationell matkultur. Färdigheter som att samarbeta med andra, lösa problem och en möjlighet att träna den analytiska förmågan ingår också i ämnets potential. Vi kan utan sifferanalys bara ana oss till vilka samhällskonsekvenser mera kunskaper i detta ämne kunde medför. Att redan tidigt i skolan få lära sig sköta sin vardag och göra goda matval vinner alla på. Skolans minsta ämne med flest möjligheter – om det ges chansen.
