movEat - inspiration till bra rörelse & mat

Medimar & HS Consulting i samarbete

Med start under konferensen erbjuds konceptet "movEat" som en workshop till deltagarna. Vårt mål är att inspirera deltagarna i workshop´en att få in mera rörelse och bra mat i vardagen. Det är många som teoretiskt känner till hur vi borde leva, att det är bra att motionera och äta sunt. Däremot är det många som behöver hjälp och inspiration att i vardagen förvandla teori till praktik. 

Under passet "movEat" som består av både rörelse och matlagning får deltagarna handledning och verktyg för att i sin vardag främja sin och sin familjs hälsa. Konceptet vill även bidra med större insikt och medvetenhet om hur enkelt det är att lägga om till goda vanor.

Grönkål&Äppelshot - är något vi inte gjorde, men värt att pröva. Är också grönt och skönt!

Recept från workshop under New Nordic Lifestyle

Här följer nu de utlovade recepten. Här hittar du det vi gjorde på Alandica den 12 mars + lite extra roliga recept!

Tack alla inblandade för en rolig premiär!

Picklad lök

3 röd lökar, ½ dl ättika, ½ dl socker, 1 ½ dl vatten, örtsalt, peppar, kummin. Skala och skiva löken tunt. Värm socker, ättika, vatten och kryddor, så att sockret löser upp sig. Häll det över löken. Låt svalna.

Champinjonsallad

2 vitlöksklyftor, 1 bit riven ingefära, 2 msk olja, 1 dl sweetchili, ½ dl hacka koriander, 1 tsk salt, 200 gram champinjoner. Hacka vitlök och ingefära riktigt fint. Skär champinjoner i 4 bitar. Värm oljan i en panna, fräs vitlök och inegära en stund. Tillsätt sweetchili, svamp. Blanda ihop och smaksätt med koriander och salt.

Waldrofsallad

1 rotselleri (lätt kokt), 2-3 äpple. Salladssås: 2 dl gräddfil, ½ tsk salt, ½ krm peppar, 2 msk persilja. Skala och skiva sellerin i tunna skivor. Koka dem mjuka i saltat vatten. Kyl dem och skär skivorna i tunna strimlor som du sedan tärnar. Skär de tvättade äpplena i lika små tärningar. Smaksätt gräddfilen med salt, peppar och finhackad persilja. Slå över selleri- och äppelbitarna och låt salladen stå en stund före servering.

Grönsakstagliatelle

1 stor squash (zucchini), 2-4 morötter, 1-2 palsternacka, 1 msk salt, 1 citron, 100 g riven ost (långlagrad), svartpeppar efter smak. Tvätta och skala grönsakerna, utom squashen. Använd en potatisskalare eller osthyvel och skär ut tunna bandspagetti eller tagliatelle längder av squash, morot och palsternacka. Lägg det i ett durkslag eller sil. Strö på av saltet och låt det dra i minst ½-timme. Saltet gör att grönsakerna ”mjuknar”. Skölj sedan bort det i kallt vatten. Tvätta citronen och riv det yttersta av skalet fint. Riv även osten mycket fint. Blanda sedan tagliatelle, citron och ost. Smaka av med svartpeppar.

Harriets krämiga linsdipp

2½ dl röda linser, 1 tsk salt, ½-1 tsk gurkmeja, ½-1 tsk chilipeppar, 8 dl vatten, 1-2 st. lökar, 1-2 msk olja, 1 tsk pressad vitlök, 1 tsk riven färsk ingefära, 1 ask körsbärstomater, 2 tsk garam masala, 2 msk hackad färsk koriander, 2 dl naturell yoghurt. Koka linserna i vattnet tillsammans salt, gurkmeja och chilipeppar. Det tar ca 10-15 minuter.

Hacka löken riktigt fint, pressa vitlöken och riv ingefäran. Fräs allt detta i oljan. Finhacka tomaterna och tillsätt dem. Låt det koka sakta tills det är mjukt, tillsätt ca ½ dl vatten.

Tillsätt linserna, garam masala, färsk koriander och runda av med yoghurten.

Åländsk hummus

4 dl kokta åländska ärter, 4 tsk sesampasta, tahini eller 1 dl sesamfrön, 2 msk citronsaft, 2 msk rapsolja, 2 vitlöksklyftor, finhackad persilja.Blötlägg kikärterna över natten, häll av vattnet och koka kikärterna enligt anvisningarna på påsen, gärna en större mängd per gång.

Lägg alla ingredienser i en matberedare eller mixer och blanda dem till en slät massa. Smaka av.

Coleslaw

1 st. vitkålshuvud, 1 dl vitvins vinäger, 1 dl socker, 4 dl naturell yoghurt, salt, peppar efter smak. Strimla tunt vitkålen i en stor skål. Häll på vinäger och socker. Låt gärna stå över natten. Följande dag silar du bort vätskan och tillsätter yoghurt, salt och peppar. Smaka av och garnera gärna med örter.

Tabboulleh på korn

4 dl kokt korngryn, 100 g persilja, 1 gul lök, 2 pressade vitlöksklyftor, (3 tomater), 2 tsk paprika pulver, 11/2 tsk salt, 1 krm svartpeppar, ½ dl äppelvinäger, 11/2 dl rapsolja. Finhacka lök och persilja. Lägg i botten på en skål, pressa i vitlök, tillsätt kryddorna, korngryn (är de nykokta drar de in mera smak), vinäger och olja.

Solrospesto

200 g solrosfrön, 200 g spenat (förvälld), ½ dl rapsolja, 1 klyfta vitlök, 1 tsk salt, peppar, ca- 2 dl vatten och lagrad ost, riven. Lägg solrosfrön, spenat, vitlök, salt och peppar i en mixer. Starta mixerna och tillsätt både olja och vatten i omgångar. Beroende på mängden vatten reglerar du konsistensen. Tillsätt i en skål och bland i riven ost.

Linssallad med kokos

2,5 dl gröna linser, kokta, 11/2 dl kokosflingor, 1 dl ekologiska russin, 2 msk olja, salt, peppar efter smak. Skölj linserna och koka dem sakta i 20 minuter (kolla med förpackningen). Häll av kokvattnet och spola dem kalla. Bland med kokos och russin. Avsluta med olja, salt och peppar efter smak.

Saftad kålsallad

½-1 helt huvud kål (röd eller vit), ca 2 dl koncentrerad saft (svartvinbär till rödkål och fläderblom till vitkål), 2 msk olja, salt och peppar efter smak och gärna örter. Strimla vitkålen mycket tunt med osthyvel, mandolin eller i maskin. Lägg i en form och häll över saften. Låt den gärna stå över natten. Blanda väl om. Tillsätt olja, salt och peppar (örter). Om man vill kan salladen silas innen servering.

Bondeupplevelse - en riktig vinst!

Nygräddad upplevelse

I december hade jag äran att kamma hem en vinst, månaden "bondeupplevelse". Det var Skördefestens vänner (föreningen) som lottade ut mig som vinnare av decembermånads upplevelse. Upplevelsen som blev av förra helgen, var att baka i vedeldad stenugn på Karl-Ehrs i Svartsmara. Ett fint sätt att medlemsvårda och göra livet på landet mera känt för flera! Jag blev jätte glad, som bonus fick jag ta med mig 3 vänner.

Johanna Lundberg, Josefine Blomsterlund, jag och Leila Hartell - Inger Rosenberg-Mattson skymtas.

Det var en lyckovinst att jag vann denna månad, eftersom jag aldrig bakat hemvete i vedugn! Inger Rosenberg-Mattsson och hennes man Åka ställde upp och bjöd oss vänligt in oss i deras hem. En anrik gård fylld med kärlek och många historier. 

Det blev hemvetedeg på 15 l degspad. 

Josephine & Leila har blandat till en deg som senare blev svartbröd.

Jag själv, Harriet i full färd med att trilla ämnen - hemvetekakor

Att elda upp en stor bakugn var ett långdraget arbete. Inger och Åke hade startat redan kvällen innan. Medan degjäsning och utbakning pågick fortsatte eldandet. Sedan rakades glöden ut ur ugnen och den borstades med enris. När vi började grädda var ugnen omkring 350 grader! 

Det var bra att det var många händer. I efterugnsvärmen gräddades limpor och svartbröd. Klart att ugnens dyrbara värme skall utnyttjas till fullo! Aldrig har man smakat maken till gott bröd!

Spisrosor - det får man från en het ugn och aktivt bakande !

Johanna & Josephine blir proffsiga på att trilla jämna ämnen

Hemvete, nygräddade i stora mängder. Brödet är Ålands "nationalbröd" i vardagen. Många äter ofta hemvete, både från bageriindustri, mindre bagerier och hembakat. Traditionen är lång och ännu levande.

Det går undan när ugnen är het.

Alla testar på att grädda, här syns ficklampan bra. Johanna gräddar och lyser in och kollar om de är klara. Sen skall de ut och borstas av på mjöl och ev. lite grovt salt som låg utstrött på botten.

Josephine är i full koncentration i hetluften!

Leila bakar!

Himmelskt gott med åländskt smör som smälter. En underbara smakupplevelse är förevigad.

Den här bilden tog Åke, dagen efter då svartbrödet i form kom ut ur ugnen.

En rekommendation: Bli också du medlem, stöd ett evenemang som stöder landsbygden och få chans att vinna en bondeupplevelse!

Klicka här!

Barn&Mat - projekt i backspegeln

Bokslut & nytt på lut

Jag blev inkopplad i det nordiska programmet Ny Nordisk Mat (NNM II), genom mitt arbete med skolmatsfrågor i Finland. Resultatet från det skolmats projektet (Operation Skolmat) var positiva och det behövs verkligen konkreta åtgärder och förbättringsförslag när det gäller offentlig mat och arbetet med barn och ungas måltider. Det är dessa offentliga måltider som samhället har chans att påverka i positiv riktning.

I projekt Operation Skolmat serverade vi ett rikt grönt alternativ (grönsaksbuffé och färskt fiberrikt bröd) till den "vanliga" varma måltiden. Vad hände då? Barnen åt 3-5 gånger mer grönt än vanligtvis. Är inte det starka argument för att barn och unga verkligen äter sunt och bra, om de ges en chans!? I projektskolorna arbetade vi även med SAPERE (sensorik i klassrummet), med lärare,  föräldrar och beslutsfattare.

2011 tog jag över som projektledare på nordisk nivå för området barn, mat och hälsa. Året innan hade man gjort en kartläggning för olika satsningar som gjorts och görs för att utveckla området i de nordiska länderna. Man fann ett 80-tal exempel på satsningar som ambitiöst ville främja villkoren för sunda matvanor och utveckla matkulturen riktat till barn och unga. Utmaningen för mig blev att försöka koordinera och integrera med dessa satsningar.

Harriet Strandvik, Åland & Margit Vea, Norge

Det hade nog varit en omöjlig uppgift utan de smidiga kanaler som finns idag. Att bygga upp nätverk är fullt möjligt idag. Nätverk som går över ländernas gränser är lätta att aktivera genom sociala medier.  NNM II hade som målsättning att skapa även mötesplatser som konferenser och workshops med olika teman. Dessa möten runt om i Norden var centrala framgångsfaktorer för att nätverken skulle vara aktiva. Det är lättare att integrera med människor som man har mött. Tänk vilka många fina samarbeten och mötes som uppstod under åren med NNM II!

Nätverket som en kunskapsbank

Utmaningen med att arbeta med barn och mat på nordisk nivå har varit bredden och vidden av området barn och mat. Det har varit viktigt att avgränsa och fokusera. Områden man har kunnat skönja, särskilja och sammanlänka har varit följande 3 huvudområden:

- Skolträdgårdar, naturen som skafferi, från jord till bord eller från fjord till bord

- Skolmatsfrågor, offentliga måltider

- Måltidspedagogik, matfostran, didaktik och metodik inom undervisning

Nätverket och interaktionen mellan människorna som möts genom projektet har även handlat om att visa upp goda exempel, dela idéer och erfarenheter. Bra metoder har fått fotfäste i olika länder. Här tänker jag främst på metoden SAPERE. Boken "Sinnenas Skafferi" är en svensk version och utarbetning av finländsk forskning och arbete på området sensorik och barn. Boken blev översatt till norska och under projektet NNM II´s avslutande period handlade det mycket om styrkan i metodiken inom måltidspedagogik och matfostran. De konkreta övningarna är lätta att implementera i verksamhet med barn. 

Barn kan! Här får barnen tillreda åländsk fisk, de smakar extra gott när man gjort det själv!

Under de mindre nätverksträffarna runt om i Norden kunde man dela och berätta om positiva exempel från sitt område.  Begreppet måltidspedagogik  eller matfostran var de huvudområde som projektet kretsade kring. Under början av projektet uppmärksammade vi sloganen: "Barn kan!" Vi betonade vikten av barnen som en aktiv resurs både i samhället och i familjen. Barnens delaktighet, matglädje och nyfikenhet är nycklarna till framgång, vilket vi såg och delade många gånger under åren med projektet barn, mat och hälsa.

De mest konkreta nätverken som har uppstått är de plattformar som skapats med nordiska dimensioner:

- BoMIN - Barn och mat så in i Norden. Ett Leader (Söderslätt, Skåne) projekt som träffas både på webben och arrangerat träffar/ konferenser runt om i Norden. En plattform (hemsida) som delar och samlar kunskaper på temat måltidspedagogik.

-  "Ung mat och hälsa i Norden" Hushållslärare och pedagoger som tillsammans med unga byter erfarenheter med varandra.

Nordiska aktiviteter

Under projektet har man även samarbetet kring att uppmärksamma den nordiska skolmatsveckan tillsammans med Föreningen Norden. I mars varje år uppmärksammas det nordiska avtalet som skrevs i Helsingfors och som skulle sammanlänka Norden. En Nordisk skolmatsvecka firas och uppmärksammas runt om i norden - en självklarhet att belysa inte bara språk, välfärd, kultur utan även matkultur.

Mötesplatser både på sociala medier och de träffar som har arrangerats är den kärna som utgjort projektet. Att mötas och att dela kompetens har varit betydelsefulla aktiviteter och de nätverk av kunniga personer får fortleva även när projektet i denna struktur avslutas.

NNM II grundades av ett gemensamt nordiskt köksmanifest - ett köksmanifest för arbetet med barnen och deras matkultur utarbetades även under projektet. För mig har följande slogan varit en röd tråd genom arbetet: "alla barn i norden har rätt att lära sig laga god och hälsosam mat". Värdegrunden är en viktig manifestation för gemensamt arbete. Barnens eget nordiska köksmanifest är ett fint resultat av projektet:

• Barnens mat skall vara näringsrik och smaka gott
• Barnens måltider skall vara regelbundna
• Barnens måltider skall vara mångsidiga och varierande
• Barnens mat skall inte vara anonym / vara äkta, de ska få veta vad de äter och varifrån den kommer
• Barnens mat skall vara etisk och rättvis
• Barnens skall omges av goda matförebilder
• Barnen skall gärna göras delaktiga I måltiden och beredningen
• Barnen kan lära sig mycket om genom maten och måltiden – ge rum för det
•  Barnens måltider skall aktivera många sinnen
• Barn har rätt till sin egen smak och positive uppmuntran att utforska våra matskatter

Framtid

Ett projekt tar slut men för den skull inte innehållet. Här på Åland är det lättare att lägga prägel för konkreta åtgärder vad gäller barn och mat. I dagarna lanseras en ny restaurang satsning: Barnens Restaurang, naturligtvis med inspiration från nätverket och projekt i både Danmark och Sverige (Barnens Bästa Bord). I höst är det barn och mat som tema under det stora evenemanget här, Skördefesten på Åland. 

Det kvarstår dock att mera strategiskt förbättra matkultur, attityd- och hälsoaspekter vad gäller barn och mat. Barnen är vår framtid, även på området matkultur, kunskaper om mat, råvaror och dess ursprung. Redan i barndomen behöver samhället ge kunskaper och bygga stolthet om Norden som en rik gastronomisk region. Redan i barndomen grundläggs ätvanor och attityder till sund mat. Den naturliga plattformen för denna kunskapsförmedling är den grundläggande utbildningen. 

Det borde vara en självklarhet att barnen i skolan lär sig om våra råvaror och var de kommer ifrån och om den matkultur som runt om i Norden har sin särskilda prägel. Lika viktigt att lära sig om kända blommor, fåglar och andra djur behöver skolan i framtiden lära ut de råvaror som utgör grunden i vårt nordiska skafferi. Matkultur borde i framtiden bli en gemensam nordisk utbildnings-politisk fråga.