torsdag 16 maj 2013

Skördefest - Restaurangupplevelse

På mitt bord just nu ligger att ansvara för restaurangerna under Skördefesten på Åland. Det är ju fantastiskt att det blir 15 år sedan man inledde denna levande tradition. Skall den få fortsätta locka både ålänningar och icke ålänningar? En omorganisering är ett faktum. Målet är en bärkraftig ekonomisk förening som driver Skördefesten in i framtiden. Evenemang av denna kaliber kräver sina resurser. Det handlar om att bekosta administration och att våga ta betalt för ett professionellt utfört arbete.


Professionell helhet

För mig handlar det nu om möjligheternas Skördefest. Möjlighet att låta landsbygden leva upp och möjligheten att de som odlar vår mat får stå i centrum. Skördefesten ger också möjligheten att låta våra åländska prima råvaror stå i centrum. Det här året kan besökarna få möjlighet att uppleva åländsk mat efter säsong också som måltider ute på restaurangerna - de som väljer att detta år bli en Skördefest Restaurang.

Målet är att Skördefesten blir en folkfest där man kan uppleva skördefest stämningen både ute på öppna gårdar och ute på åländska restauranger. Gemensamt marknadsfört under "taket" Skördefesten. Genom samarbetet med Ny Nordisk Mat Åland önskar man få fram en professionell helhet och ett lyft för lokal mat på åländska krogar. Det finns ett åländskt köksmanifest att utgå ifrån, en värdegrund att bygga på.

Åland som gastronomisk region

Detta evenemang är hela Ålands evenemang - där alla både producenter och kockar kan dra sitt strå till stacken. Många gånger har jag sagt att det utanför Åland finns en stor attraktion till åländska produkter. Vi på Åland som arbetar med mat och att producera den kan med ökad stolthet lyfta fram vårt landskap som en stark gastronomisk region. Därför att det är sant.

Vår mat / råvaror smakar gott, de håller högt näringsvärde och vi har en småskalig mångfald - ett brett utbud av matprodukter. Dessutom har vi en miljö som är vacker och ett gynnsamt växtklimat för grödor. Mycket av framgången i Skördefesten ligger i den vackra omgivningen och den genuina stämningen. Allt fler människor lever urbant och hungrar efter att komma i kontakt med landsbygden.

Allt flera människor är trötta på likriktningen av smaker genom industrins strömlinjeformning och anonyma förpackningar. Vi önskar få tillbaka kontakten med ursprunget och historierna kring maten. På Åland blommar historierna! Vi vet vem som fångat fisken och på vems åker grönsaken har vuxit. Många är bra på att berätta och minnas anekdoter - de älskar gästerna att höra!

Det känns ibland som om Åland är så efter så att vi ligger före!



 Måltidsalternativ ute på Skördefest Restauranger

Som gäst på restaurangerna kommer du att erbjudas följande alternativ där principen är att råvaran som ger maträtten dess namn är åländskt efter säsong:

  • Lunchmeny
  • Middagsmeny
  • Soppmeny
  • Barnvänlig tallrik - när barnen trivs, trivs också föräldrarna - här kan man inspireras av manualen för "Barnens Bästa Bord"
  • Åländsk Smaktallrik - ett alternativ som ger dig möjlighet att smaka på Åland - ett urval. De restauranger som väljer detta får en inköpsrabatt av följande företag: ÅCA, Dahlmans, ÅTH
  • Viltmeny
  • Fiskmeny
  • Skördefest Buffémeny
  • Street Food
  • Ålands pannkaka




onsdag 8 maj 2013

Fia i mitt kök

Fia Gulliksson på Åland!

Hon visste ingenting om Åland när hon kom.  Den enda person hon visste var kopplat till Åland var Michael Björklund. Fia Gulliksson blev inbjuden till Åland som föreläsare på Visit Ålands årsmöte. Temat för året är mat och dryck. Hon passade på att slå två flugor i en smäll och ville samtidigt spela in ett avsnitt av sitt program, Radio programmet Meny

Därför landade Fia i mitt kök och jag fick lyfta fram det mest aktuella just nu, Ny Nordisk Vardagsmat. Det var ett kärt återseende att få träffa henne personligen igen. Sist vi sågs var i Stockholm i samband med en Matfestival. Eftersom hon är matambassadör för Jämtland och dessutom entreprenör och god talare insåg vi (Ny Nordisk Mat Åland) henne som en perfekt person att tala inför turistföretagare på Åland. Hon kan föra Åland framåt med inspiration från sin erfarenhet och goda input från ett större sammanhang.

Det var fascinerande att ta del av hennes entusiasm över vårt rika örike som verkligen var en svart fläck på hennes karta när hon kom och hur hon under 2 intensiva dagar transformerades till en imponerad vän av Åland. Jag tror att hon menade allvar med att återkomma och ta sin familj med sig.



Att bjuda på Åland

Ny Nordisk Vardagsmat handlar om att göra fantastiskt god mat på råvaror ur det Nordiska köket. I mitt fall anpassat till regionen Åland och den rådande säsongen. Maten är ren, frisk (sund), enkelt och etisk. Den fungerar som en grund i vardagen, men kan gott göras lite extra med finess och passa utmärkt till helg och fest. Så här blev menyn:

  • Ålandspannkaka med en sup - välkommen! Förr i tiden och även ännu idag på sina håll bjuder ålänningarna sina gäster på en bit pannkaka och en sup vid ankomsten. Denna tradition härstammar från "Brännvinsbordet" - en slags entrérätt. Att besöka någon var en kostsam tidsresa, kalla och frusna gäster som tagit sig till fots, med häst eller med båt skulle stilla sin hunger och få en stärkande och värmande tår genast vid ankomsten.
  • Ärtsoppa, crème Ninon med Wätterros getost. En mera vårlik, enkel och god soppa gör man på under denna tid av året på djupfrysta ärter. Det är en inhemsk och näringsrik produkt som kan göras till en soppa, puré (tillbehör till varmrätt) eller till festmat avredd med grädde och eller skumvin. Jag valde att toppa den med en god getost. 
  • Glada griskotletter, morot-havtornsragu med pressad potatis. Griskotletterna var närproducerade och festligt feta. Tillbehöret lyfter maträtten till nya höjder. Här valde jag morot, lök, havtorn och vår fina Grannas Äppeljuice. Nordiska sura och söta smaker blandar sig till en fräsch ragu och färsk dragon blir väldigt gott att blanda med. Den här dagen blev det timjan.
  • Ålvadosmarinerade äppel-och bärsallad, kardemummagrädde och rågflarn. Åland är ett äppelrika, även långt efter säsong kan vi köpa dem tackvare ny lagerteknik i syrefria utrymmen. Ålvadosen är från det lokala bränneriet och smaksätter äpplen och blandade bär perfekt. Kardemumman blir den röda tråden från Ålandspannkakan (smaksätts med kardemumma) och blir ett lyft på vispgrädden. Råg har hälsofrämjande egenskaper och går utmärkt att baka flarn på, precis som havre.

Recept


Ålandspannkaka
Receptet är anpassad för en rund pajform. Både risgryn och mannagryn fungerar bra, vilket det rätta är tvistar man om på Åland. Jag brukar koka med kardemumman i gröten för att dra ut ytterligare god smak.
1 l mjölk
½  dl risgryn eller 1 dl mannagryn
1 dl vetemjöl
3 ägg
½-1 dl socker
½ tsk salt
2 tsk kardemumma
50 g smör
Koka en gröt på hälften av mjölken. Använd risgryn eller mannagryn, låt den sedan svalna något. Äggen vispas, blanda i socker och resten av mjölken. Tillsätt gröt, mjölet, saltet och kardemumman. (Om smeten är för tjock tillsätts mer mjölk). Smörj formen och häll i smeten. Klicka på smör. Grädda i 200º  ca 40 – 60 minuter. Servera med sviskonkräm (plommonkräm) och vispgrädde (snömos).

Sviskonkräm (Plommonkräm) 4 personer om den äts som sådan.
200                g                                         torkade ekologiska plommon
6                    dl                                        vatten
½-1               dl                                        socker
kanelstång
½                   dl                                        potatismjöl
1                    dl                                        kallt vatten

Blötlägg plommonen några timmar (eller över natten) direkt i kastrullen. Tillsätt socker och kanelstång och låt koka sakta tills det mjuknar. Ta kastrullen från plattan och rör ner redningen. Låt krämen sjuda upp under omrörning. Häll upp krämen i en serveringsskål och strö lite socker på ytan.

Ärtsoppa, crème Ninon (4-6 personer)
1-2 gula lökar
lite rapsolja
1 liter buljong (kött)
400 g djupfrysta gröna ärter
salt, peppar
1 msk vinäger (äppelcider)
Skala och hacka löken, fräs den i olja så att den blir mjuk. Häll på buljongen. Låt koka sakta tills löken är mjuk (5-10 minuter), tillsätt ärterna och låt dem koka sakta i 5 minuter. Kokar de för länge tappar de färgen. Puréa soppan, smaksätt med salt, peppar och vinäger. Serveras som sådan eller avredd med grädde och eller skumvin.

Glada griskotletter med morot-havtornsragu (4-6 personer)
Räkna med 1 kotlett / person
Stek kotletterna rumsvarma, i smör vackert bruna på båda sidor i 4-5 minuter på vardera sida. Salta och peppra dem. Man kan också ”färgsätta” ytan, steka den och sedan låta dem vara i ugnen, 200° grader ca 30 minuter.
Morot- och havtornsragu:
600 g  morötter
2 lökar
200 g havtornsbär
4 dl kallpressad äppelmust
salt och peppar
dragon eller timjan
Skala och tvätta morötterna, skär dem i grova tärningar. Skala löken och halvera den, skär den i strimlor. Stek morot och lök i olja, tills den får lite färg. Tillsätt havtorn och äppelmust. Låt koka sakta under lock ca 15 minuter. Smaka av med peppar och salt. Innan servering, hacka dragon och blanda i.

Ålvadosmarinerad äppel- och bärsallad, kardemummagrädde och rågflarn (4-6 personer)
½ l blandade bär
2 stora äpplen
2 msk råsocker
4 msk vatten
vaniljstång
1 msk Ålvados
Skär äpplen i tärningar. Blanda bär och äpple. Lag: 2 msk råsocker, 4 msk vatten, snittad vaniljstång. Blanda allt i kastrull. Koka sakta så sockret smälter och vaniljsmaken aktiveras, under lock. Tillsätt Ålvados. Häll över lagen och låt marinera till serveringen.
Kardemummagrädde:
Stöt grön kardemumma fint i mortel. Häll i vispgrädden och vispa till skum
Rågflarn:
100 g smör
3 dl rågflingor
1 ägg
11/2 dl socker
1 msk vetemjöl
1 tsk bakpulver
Smält fettet och rör i flingorna. Vispa ägg och socker. Blanda mjöl med bakpulver. Blanda ihop allt. Klicka ut 1 tsk på plåt, glest. Grädda i 175° grader, ca 7 minuter.