Året som (var) gott

Det hör till att blicka tillbaka när vi skall vända ett nytt blad...

Projektet som blivit en del av mitt (och Carolas?) liv skall nu paketeras in i en slutrapport och förhoppningsvis få sin fortsättning med nya tag så småningom. Vad är det då vi i detta skede lämnar bakom oss?

Lärdomar och insikter framför allt, skratt och till och med glädjetårar!

Vi har visat att man kan förändra offentlig måltid, vi har gett de fyra projektorterna (Sjundeå, Vasa, Karleby och Pargas) en chans att piffa upp och ta tag i måltiden och låta dem som jobbar med det få en chans att glänsa lite med sin ofta totalt sett bortprioriterade verksamhet - maten åt våra barn och unga!

Så här rapporterar Yle om projektet i december.

Att servera vackert (estetiskt och sensoriskt) en rik grönsaksbuffé med färskbröd har varit vårt operationsinstrument, med det lyckas man få upp fiber, vitamin och mineralvärden till rekommenderat intag. Till och med skolmats-skolkare lyckas man locka in i matsalen.

Varför har då inte alla deltagare i projektet nappat på det !? Vi hade gärna stoltserat med att berätta här att nu har alla skolor i Sjundeå, Vasa, Karleby och Pargas börjat arbeta enligt vår modell - men nej, tyvärr!

Varför?

Pengar? Nej, det handlar nog inte om ekonomiresurser i första hand. Här listar jag nu några orsaker och springande punkter till svaret på frågan:

• Vem (tu--an!) tar ansvar i frågan om offentlig måltid, vem skall se till att modellen införlivas? Måltiden är bortprioriterad och åsidosatt.
• En strategi för offentlig måltid saknas i kommun och stad, hur vill vi ha det, matkvalitet åt barnen eller satsning på industrimat?
• Ett kost-team för offentlig måltid saknas i kommun och stad, där matkunniga personer kommer till tals.
• Kostchefens nyckelposition som utvecklare eller bromskloss
• Var finns offentlig måltid placerad i kommun och stad - ve och fasa! Ofta under tekniska nämnder (odyl.) där kunskaper och engagemang för måltiden dominant saknas
• Behövs mera konsultation från restaurangvärden vad gäller kunskaper i matlagning, utnyttjande av svinn och effektivare arbetsinsatser och arbetstider
• Man satsar för lite på att få upp motivationen hos kökspersonalen

Kan inte låta bli att avsluta med guldkornet från detta år:
Kostchefen i Skövde kommun i Sverige, hon stoltserade med att berätta om sin 10´de manliga kock som hon just anställde - ja, ni förstår jag har ju bättre arbetstider att erbjuda och här arbetar vi med matkvalitet åt matgästerna = barnen !

Enkelt och svårt på samma gång. Vi har i alla fall fått igång en viss opinion främst bland föräldrar som flitigt kontaktat oss och många där ute vill ha bättre mat åt barnen, så kampen fortsätter....

Ett gott nytt år - för bättre goda mål!

Bra kockar mindre industrimat

Gäller offentlig måltid såväl som restaurangkök.

Dessa ord, om att satsa på personal hellre än industrimat, kom fram då kökspersonalen i Karleby samlades förra veckan på Operation skolmats inspirations - och fortbildningsdag

Här är "önskelistan" som man i smågrupper arbetade fram. Nu uppmanar jag Karleby att enligt projektets önskemål grunda ett kost-team som tar sig an dessa fantastiska förslag. 

Hur lyder koststrategin för staden? Vad skall man satsa på i framtiden? I denna stad finns det en stor utvecklingspotential bland personalen. Se själv de vill kocka!

- Vill vara med och påverka vid renovering. Förbättrad arbetsmiljö och matsalsmiljö

- Inhemska råvaror och närproducerade. Göra mat från grunden

- TID att göra mat / smaksätta. Idag är maten färdig 1-3 h före den äts

- Bort med utdelningskök

- Tid att baka

- Mera grönsaksstavar

- Bredbart brödpålägg – knäckebröd / brödstation

- Mera tid – att äta, tillreda, bättre skolschema

- Pengar, för råvaror – resurser / tid att laga själv

- Utrymme, för buffé

- Mera tid att äta, salladsbord, med: 5-10 minuters mellanrum

- Mera frukt, bröd – hemgjort. Mera resurser för det

- Soppa på fredag

- Satsa på personalen i stället för industrimat ! Inför salladsbord

- Bra utrustning + kärl

- Tid, längre lunchrast

Här är några framtida kockar, Optimas kockelever lagar äkta vara åt Villa skolans elever, världens viktigaste matgäster!

Jungsborg, avslutningslunch och överräckning av Budkavel till staden; satsa på mat och kvalitet !

Hotta upp knäckebröd

I undersökningar kommer det fram att barnen (gäller nog vuxna med) äter för lite fibrer. Om de i skolan skulle äta bra med fibrer och fett - känner de sig mätt ´ !


  Här försöker vi visa åt matgäster och personal att man kan lyfta fram brödet, på en särskild brödstation. Som pålägg serverar vi Hummus och en färskost gjord på: kvark, vitlök, örter, salt och peppar

I våra försök har eleverna ätit 5 ggr mer knäckebröd (fibrer) än vid en "vanlig lunch" utan något gott och intressant på. De här killarna fick ett smakprov på Operation skolmats test-grönsaksbuffé förra veckan i Sarlinska skolan i Pargas - Väståboland

Här serverar Carola med glädje vår egen saftade rödkålssallad.

Eleverna ville gärna smaka! Tonåringar tenderar att äta upp till 7 gånger mer grönsaker (vitaminer, mineraler och fibrer) då vi serverar en lockande grönsaksbuffé !

Värt att satsa på, eller hur !?

Nya kostvindar

Vad händer när 30 köksanställda tillsammans med lärare, rektorer, tjänstemän, politiker sätter sig i samma sal och får fundera på måltidens utveckling!?En början på någonting nytt - det kan man ju hoppas på i alla fall.

Ikväll (1 dec) samlades ett 50 tal personer i Centralköket i Pargas, Väståboland, för att ta del av Operation skolmats inspirations och fortbildningskväll.


Här har vi kommit fram till då de tillsammans skall plocka fram 3 gemensamma önskemål för måltiden, det blev många fina förslag!

- Bort med all korv för det är inte mat, Fazers blå är hälsosammare

- Salladerna mm i skilda skålar

- Färskt bröd eller pålägg till knäckebrödet.  Införa Sapere – samma som i Malm

- ¾ till halva tallriken med estetiskt upplagda, separata grönsaker

- Hembakt fiberrikt bröd

- Fett (olja, kvark, gr.fil ) som är kryddade med örter etc.

- egen lagad mat, Mindre halvfabrikat

- grönsaker skilt för sig

- valmöjligheter

- bättre råvaror/närproducerat

- säsongbetonad mat = billigare

- grönsaker, rotfrukter skilt för sig inte ihop blandat äta med ”ÖGAT”

- Serveringen, ta hjälp av elever och lärare, möjlighet att påverka, lyssna på kunden

- koka ris, potatis och laga salladerna på ”ställe

- grönsaker skilt för sig

- lärarna äter tillsammans med eleverna

- Äta tillsammans olika åldersgrupper

- våga prova servera ”nyheter”

- informera

- Närproducerat, ekologiskt

- Knäckebröd med hummuskvark mm. Istället för mjukt bröd

- TID (så att man inte måste slänga i sig maten

- Blanda inte ihop allt, servera råvarorna skilt för sig – speciellt salladsingredienserna

- Samarbete kökspersonal – lärare / elever, kan hjälpa till med dekorationer o dyl.

- Mindre kök som ger möjlighet att tillreda på plats och ställe

- bättre råvaror, färska, omväxlande

- maträtter skilt för sig, lägga upp snyggt med matens namn

- olika mat för olika åldersgrupper

- Inhemska livsmedel

- mera grönsaker som serveras skilt

- lugn måltidssituation med tillräckligt med tid

- så lite tillsatsämnen som möjligt

- närproducerat och ekologiskt, säsongsbetonat

- allt serveras skilt för sig

- man äter med ögonen

STORT och hjärtligt tack - alla som aktivt deltog!

Så Flott

Detta är hemgjort smör,

upphittat och provsmakat i ett skolkök idag på Åland!

Idag gjordes det en radiointervju direkt (Ålands lokalradion) från skolköket i Strandnäs skola i Mariehamn. Ett kök som kan fungera som ett föredöme bland offentlig måltid.

Många åländska skolkök kunde också utgöra modellexempel på hur det borde vara:

• Små enheter, för att kunna skapa matengagemang och kvalitet
• Kunnig personal som har kunskap att förvalta goda råvaror
• Grönsaksbord, att gästerna själva får välja av ett stort utbud vitaminer, mineraler och fibrer

Nu borde varje kommun och stad inse vikten av att skapa en vision och en målsättning, en konkret strategi för att uppnå matkvalitet. Att värdesätta måltiden
- varför det?

Jo, därför att:

• Måltiden kan ge mätta, matglada och pigga elever, (till stor nytta för en lärare)
• Måltiden kan vara ett föredöme, en god modell för matfostran
• Den växande generationen är samhällets viktigaste kapital

Deras nästa projekt var att tillverka hemgjord margarin, blanda upp det hemgjorda smöret med olja.

Där man gör hemkärnat smör, där bor matkärlek!

Champagne och sinnena

 Idag introducerar jag Sapere på Åland.

Jag känner det historiska vingslaget svepa över Åland igen! Champagne fynden handlar i grunden om att uppfatta den goda kvaliteten med sina sinnen. Metoden "saperes" grundare är oenologen / vinkännaren Jacque Puisais

Metoden uppkom för att råda bot på den likriktning av smak med dominans för sött och mjukt som erövrar västvärlden - tackvare (?) industrins frammarsch.

Vad betyder då "sapere"? Det är latin och står för smaka, lukta, att ha smak, vara vis och förstå. Att uppleva med sina sinnen - är en bra sammanfattning.

Det söta (och salta) är en nedärvd "gilla-egenskap" och industrin är inte sena på att haka på detta och säljer enkelt av produkter som är söta, salta (och feta - fett som bär smaker). Att introducera metoden redan i daghem och i skolor kan hjälpa föräldrarna att skapa mera medvetna och fördomsfria konsumenter.

Metoden utvecklar även språket och hjälper barnen att våga prova nya produkter och livsmedel - detta hjälper även dem att äta mera mångsidigt. Nyckeln till hälsosamt kosthåll.

Vem vill inte satsa på det?

Här kan du lyssna på radio-intervjun som gjordes i Ålands Radio, 16 november: Om projektet och om Sapere

Vad ska vi ha till middag?!

Ny inspiration och idéer för vardagsmaten har de här glada människorna i Pargas fått ta del av.



 Tänk vad roligt att få vara i köket tillsammans !









En viktig del av projekt Operation skolmat är att inspirerar familjerna att börja använda mera inhemska, närproducerade, ekologiska råvaror - att börja laga maten själv - tillsammans och för att också i familjerna placera måltiden i centrum.




Är du nyfiken på vad vi lagade?











Recepten finns på vår hemsida - ett kompendium som heter: "Vad ska vi ha till middag!? Nya gröna rätter"

Fast vi lagade nog inte allt... utan:

• Glaserade morötter
• Mormors gurka
• Kokta rödbetor och svartrot med fetaostcréme
• Morotssoppa med linser
• Broccolisoppa
• Hemgjort bröd på skållade fibrer
• Marthas chiligryta med finsk ris
• Waldorfsallad
• Kålpiråg
• Chokladgratinerade vitaminer

Fun light - mat eller myrmedel?

Låt barnen titta, lyssna och diskutera - för att bli mera medvetna matkonsumenter:

Vetamix tar upp ämnet om vad det vi äter och debatten om tillsatser.

Viktig poäng är ju att inte skuldsätta barnen, men uppmuntra till att bli mera medvetna konsumenter. Att få dem och gärna påverka föräldrarna att begränsa användningen av "skräpmat".

Det är de långsiktiga vanorna som räknas, inte de små snedstegen. Det som slår mig när jag kollar inslagen är att de granskar inte direkt vardagsmat. Eller är saft, godis, färdiga hamburgare, guachamole idag just en del av de ungas vardag???

Är det bara jag som gammaldags vill kalla detta för lördagsgodis....?

Smör eller margarin?

Ja, min ståndpunkt är ju klar: Smör.

Jag har varit i margarin-träsket tidigare, då jag hade gått i marknadsföringens fälla och industrins svar på att göra pengar på dagens kost- rekommendationer och den stora skräcken för mättat fett.

Mina argument för varför inte margarin:
-  Processad produkt
- Innehåller tillsatsämnen
- Jag kan inte tillverka margarin själv: Jo, mixa smör och olja förstås!
-  Vissa sorter innehåller växtfett från Palmolja, en industri som inte kan understödas för hållbar utveckling
- Smakar inte lika gott som smör
- Smälter inte lika naturligt i munnen som smör
- Ingen bra barnmat - våra barn behöver fett, naturligt rent fett från inhemska råvaror. Förenklat: smörsyra är bra för hjärnan, hjärnan (barken) växer ända upp till 20-års ålder, varför inte förse den med bra mat?
- Har inte läst margarinindustrins argument varför margarin är så bra för vår kropp

Hallo (Kost)chefer - dina anställda är

DET VIKTIGASTE GRUNDKAPITALET i Din verksamhet!

Måltidsverksamheten i en kommun eller i en stad har en viktig och central funktion. Offentlig måltid är idag viktigare än vad den har varit tidigare. Ändå blir den tyvärr ofta bortprioriterad.

Främsta orsaken till det är att det finns för lite mat- och matlagningskunskap på tjänstemanna nivå och i beslutsfattande organ. Många kommuner saknar en kostchef som har behörighet att styra verksamheten ändamålsenligt. En kostchef som inte satsar på att öka kompetensen och stöda denna viktiga yrkeskår kan inte lyckas med att göra bra måltider åt matgästerna.

Kunskaper om mat och matlagning utarmas i hemmen, många upplever en stressad tillvaro och konsumerar stora mängder halv- och helfabrikat. De som arbetar i ett kommunalt kök har därför fått en viktigare roll som matfostrare av rena fina råvaror och att förmedla matkultur och traditioner.

Den viktigaste åtgärden man bör göra när man står inför en förändring är att först klargöra målet och visionen för måltidsverksamheten. Tyresö kommun i Sverige beslöt för ett år sedan att stänga sitt centralkök och satsa på att återinföra de små kostenheterna. I en stor konsekvensanalys att verksamheten visade det sig att matkvaliteten blir lidande i stora centrala lösningar med transporter och logistiksystem. Ett citat hämtat ur deras konsekvens analys

”Måltidsverksamheten är som en stor atlantångare som inte kan göra en helomvändning snabbt utan behöver ett långsiktigt mål att sträva mot. Det viktiga för kommunen är därför att besluta om en långsiktig strategi för sin måltidsverksamhet oavsett vilken väg man än väljer”

I mitt arbete med projekt ”Operation skolmat” har jag arbetat med att öka kvaliteten och höja anseendet för måltidsverksamheten. På många håll har man insett sitt misstag med stora centrala lösningar när man märker att matkvaliteten sjunker, motivationen hos personalen sänks varpå det leder till kostsamma sjukskrivningar. Maten blir anonym och man känner ingen glädje och stolthet i att servera annans mat och de märker matgästen.

Verksamheten har blivit ett mål för inbesparingar men på barnens bekostnad. De äter sämre, alltså mår de sämre och orken för inlärning sjunker. Däremot får man ett uppsving i konsumtion av dåliga mellanmål för att kompensera en måltid som inte har attraherat eller gett mättnad.

Endast motiverad och kunnig kökspersonal kan arbeta fram mat och kvalitet. Projekt ”Operation skolmat” har bevisat att en estetiskt vacker och doftande måltid, mat som lagas och äts i samma hus kan öka matglädjen hos gästen. Vi har fått upp grönsakskonsumtionen med 3-5 gånger beroende på om det är fråga om tonåringar eller småbarn. De har således minskat den dyra industrimaten med i bästa fall hälften. En rik grönsaksbuffé är goda investeringspengar för en kommun. Det garanterar att barnen får i sig vitaminer, mineraler och nödvändiga mättande fibrer.

En annan vinnare är: lärarna som får mättare, gladare och lugnare arbete med barnen i klassrummet.

Hög tid för Profilhöjning

STORA MÅLTIDS DAGEN

En dag kring att lyfta den offentliga måltiden (ett sexigare namn efterlyses!) och de människor som står bakom den.

Nu har Kockarna på de stora arenorna glänst färdigt! Nu är det hög tid att lyfta fram och premiera de verkliga vardagsänglarna - de som lagar mat till barn, unga, de sjuka och åldringarna!!!!

På bilden ovan pratar och kockar Michael Bäckman och programledaren Lotta Lundgren - om hur han har lyft skolmaten genom att göra maten själv. Hans matglädje smittar av sig på gästen och ingenstans i kockvärlden kommer gästerna och kramar en, ler och berättar han!

I Stockholm i torsdags arrangerades för 4´de året i rad, den stora måltidsdagen. Där lyfter man fram och förstärker man denna viktiga yrkeskår. Vi fick lyssna på föreläsare och framgångshistorier från runt om i landet. Som en avslutande "boost" fick vi i publiken en uppmuntran att agera på de sociala medierna. Där kan vi hitta stöd - precis som jag har gjort!

Under pompa och ståt delades pris ut till Årets Kostprofil, Årets Inspiratör och Årets stjärnskott. Kolla här, det blev t.o.m lite glädjetårar!

Men annars, smaklig måltid

Jag lärde mig i går hur viktigt det är med historien kring din mat. Vi uppskattar när vi vet var fisken är fångad, att den är närproducerad och personifierad - den blir liksom godare då. I den medvetna restaurangkockens värld är detta viktigt för honom och för hans kunder.

Maten i de flesta skolkök är anonym idag. Vi har däremot grävt fram kartonger med vad barnen åt i Karleby i onsdags. Det är förstås ingen historia att stoltsera med:

Fiskpinnar, förgräddade
Ingredienser:

Hoki, 51 % - var simmar den !?
vetemjöl
vegetabilisk olja
vatten
ärtfibrer
vetestärkelse
salt
jäst
senapsfrön
dill
citronarom
svartpeppar
chili
lök
vitlök
glukos
smakförstärkare, E 621
paprikapulver
gurkmeja
kan innehålls små mängder sesamfrön

Hur mår hjärnan?

« »

"This is King among Kings" Förstår vi hur den fungerar, förstår vi hur vi skall leva och vad den behöver.

Vi borde förse vår hjärna med aminosyror - fullvärdiga proteiner och fett. Kött, fisk, ägg, smör (smörsyran bäst) / Ghee (= indiskt skirat smör)

Hur äter vi idag? Vi vet att det idag rekommenderas / uppmanas att plocka bort fettet ur barnens kost. Barnmisshandel, enligt Bitten Jonsson, beroende expert och författare.

Hon uppmanade oss i publiken ikväll att äta "artegen föda". Vi är alla biokemsikt unika, en del tål mera, mindre eller ingenting alls av kolhydrater. I USA när man behandlar psykiskt illamående hos barn, tar man bort mjölet ur kosten - och tillför friskfaktorer.

Tänk vad positiv syn på en allergi, göra en lista på vad barnet får äta och inte basera den på förbuden. Positiv betingelse ger resultat. (Interativ Functional Medicin)

Genom djurmat kan vi förstå hur galet det är och hur de mår:
Hundar som betar på ängar (vetemjöl i hundmat)
Lax som mumsar sojabönor (pellets)

Kvällen kom även att handla om beroendet och var i hjärnan det ligger och hur en felkoppling kan uppstå. Beroende (socker, nikotin, alkohol, narkotika) är en primär sjukdom, kronisk. Att bota det handlar om att reda ut hur jag gör för att ta mig ur det inte älta varför. Hennes ironiska enkla knep: "ändra bara ditt liv"

Läs mer om denna intressanta dam:

Bitten Jonsson

Våra kroppar och hjärnor reagerar på socker. Men på olika sätt och vi tål sockerchockerna olika bra. Somliga får humörsvängningar och sömnproblem, andra blir sugna på substanser som stimulerar på liknande sätt, som alkohol och nikotin.

Sockerbomben är en praktisk och lösningsfokuserad handbok i att bli fri från sitt sockerberoende. Sedan boken gavs ut för första gången 2004 har tusentals människor fått hjälp och stöd i att ändra sin livsstil. Denna andra reviderade upplaga är uppdaterad med

Folk (7000) är sugna...

på god mat, närproducerade läckerheter och fina råvaror. Varför är det så !?

Tänk att så många ville komma och besöka en närmatsmarknad ! Tänk att så många njöt och var glada!

Samma eufori och iver har jag märkt när vi serverar en läcker god och attraktiv grönsaksbuffé. Barnen (och vi vuxna) längtar efter äkta mat, kvalitet och måltider tillsammans. Det blir eftertraktat därför att det saknas i dagens samhälle, måltiden och kvaliteten är bortprioriterad och åsidosatt.

Det storskaliga ger inte rum för det som människan längtar efter, det genuina, definierbara, det som finns runt vårt eget hörn. Detta finner man inte i stora centralkök, i Supermarkets och enorma butiker. Där finns bara likriktade smaker, anonyma, lite slätstrukna och trista varor.

Upprepning: storskaligt och centralstyrt och multinationellt har ingenting med den matkvalitet som folk går omkring och längtar efter och behöver. I helgen vallfärdade mängder av hungrigt folk till Mangs gård i Ingå, så här skriver den lokala tidningen om det.

Jag var glad över att igen få möta mateuforin!

Hur mycket tillsatser äter ditt barn på 1 vecka?!

bara i skolan !?

Vi har samlat in de tillsatsämnen som barn i Sjundeå kommun får i sig på en vecka. Köket använder hel- och halvfabrikat.

E621 = smakförstärkare, surhetsreglerande medel, citronsyra, arom, E552 = klumpförebuggande, E412 = guarnkärnmjöl, natriumsitrat, modifierad majsstärkelse, jästextrakt, E621, E631, fiskarom, grönsaksextrakt, arom,  förtjockningsmedel E415, konserveringsmedel E202, sojaproteinpreparat, maltodextrin, jästextrakt, arom, sojaproteinhydrolysat, smakförstärkare = E621, E412 = guarnkärnmjöl, natriumsitrat, modifierad majsstärkelse, hönsarom, aromförstärkare E621, E631 E627, jästextrakt, hydrolyserad sojaprotein, förtjockningsmedel E415, konserveringsmedel E202, stabiliseringsmedel E1422,  E450, köttprotein, potatisfibrer, glukos, kryddor,  smakförstärkare E621, aromer, geleringsmedel E440, surhetsreglerande medel E330, konserveringsmedel  = E 202, glutenfri växtfibrer, hydrolyserad sojaprotein, E621 = aromförstärkare, arom, nötköttsextrakt, morotsextrakt,  sockerkulör, förtjockningsmedel = E415, konserveringsmedel = E202, surhetsreglerande medel = E330, E412 = guarnkärnmjöl, natriumsitrat, modifierad majsstärkelse, hydrolyserad sojaprotein, E621 = aromförstärkare, arom, nötköttsextrakt, morotsextrakt, sockerkulör, förtjockningsmedel = E415, konserveringsmedel = E202, surhetsreglerande medel = E330, 

De dagar som sallad serveras bjuds en salladssås som innehåller följande tillsatser: konserveringsmedel E202, aromsalt, glutamat, förtjockningsmedel = E 412  och E415, färger E150d och E101.

Knäckebröd serveras varje dag och till det serveras barnen margarin som innehåller följande ingredienser och tillsatser: rypsolja, vatten, vegetabiliska fetter, carmelinaolja, emulgeringsmedel E471 E472c, salt, surhetsreglerande medel natriumkarbonat o citronsyra, aromämnen, A och D2 vitamin. Fetthalt 70 %

Ketchup och.. ketchup

Detta är samma sak fast ändå inte!

Hur man serverar ketchup har betydelse för matgästen. Estetiken är väl underskattad i den offentliga måltiden. Jag föredrar att servera hemgjord ketchup i vackra flaskor. Både innehållet och "det yttre" har betydelse för upplevelsen,

Vilken väljer du?

Som på Teneriffa!

- sade en flicka i Malms skola i Pargas, efter att hon fyllt sin tallrik med läckra grönsaker från vår grönsaksbuffé! Här pågår Operation skolmats grönsaksbuffévecka.

Jag tolkar det som om hon tyckte det såg ut som när hon var på sin utlandsresa och har fått äta fin frukostbuffé eller liknande. Till saken hör att hon serveras inhemska, säsongsbetonade till en del ekologiska rotfrukter och grönsaker.

Långt från utlandet, men med hjälp av vackert serverade grönsaker så kan man i varje (!) skolkök, här och nu, varje dag skapa en härlig stämning och locka till aptit - som på Teneriffa !

Den varma maten kommer från ett stort centralkök, men vi kan faktiskt komplettera måltiden med ett ökat utbud av skilt serverade grönsaker; idag serveras:
- Rotfruktsstavar, rårivet, saftad rödkål, kålrot, kidneybönor, frön, gurka, potatissallad (gjort på rester!), rårörda lingon, hemgjord dipp, färskost, nybakat bröd....

Läskautomater behövs...

så länge som skolmaten inte mättar och attraherar.

Jag menar inte att det okej att servera sockerrika mellanmål som läsk, godis och annat jox, men så länge man inte satsar på mat och kvalitet kompenserar de unga måltiden med energirika kickar.

Vi behöver omprioritera den offentliga måltiden och uppmana politikerna att satsa på mat och kvalitet, inte storskaligt och centralstyrt. Ett bra exempel kunde vara att arbeta med projekt, "Operation skolmats" framgångsrika koncept, en grönsaksbuffé.

När barn och unga får fritt välja mellan ett rikt utbud av grönsaker, rotfrukter, baljväxter och färskt bröd, äter dom sig mätta på vitaminer, mineraler och fibrer. Dyrt är det inte, men däremot färgrikt, lockande, doftande och intressant. Då först kanske vi inte behöver läskautomater....?

Skolvardag med sockerbomb

Detta är vardagsmat för många, en norm bland folket har jag märkt. Smaksatt yoghurt, 2 dl motsvarar 8 sockerbitar. Innehåller inte ett spår av äkta banan.

• Pastöriserad mjölk
• Socker
• Förtjockningsmedel (modifierad potatisstärkelse, guarnkärnmjöl)
• Aromer (vanilj, vanillin)
• Surhetsreglerande medel
• Syrningskultur
• D-vitamin

Många startar sin dag med detta kanske "kryddat med" sockrade flingor och söt dryck, saft, o´boy...Eller som mellanmål, en chock för blodsockerkurvan.

Det finns ett alternativ som borde vara en självklarhet bland daghem, för föräldrar o.s.v. Man kan medvetet trappa ner på sockret genom att välja äkta vara. Ett gott råd att börja med för att avvänja den höga sockertröskeln är att blanda hälften smaksatt med hälften äkta vara. Efter en tid kan man helt lämna det söta, när munnen vant sig vid den läckra syrliga smaken (som måste tränas).

Detta är den medvetna (marthan eller) matkonsumentens val:

• Pastöriserad ekologisk mjölk
• Syrningskultur
• Ekologisk banan, eller bär från skogen                                                                        

Jamie har ordet

"I wish for everyone to help create a strong, sustainable movement to educate every child about food, inspire families to cook again and empower people everywhere to fight obesity"

Ny nisch för kock och kommun

Skulle någon kommun i Finland våga skapa en restaurang av sin skolmatsal? Kommunen eller staden kunde ge givna ekonomiska ramar åt en kunnig entreprenör som samtidigt kunde erbjuda andra matgäster möjlighet att äta i restaurangen och betala fullt pris för maten. Statusen och anseendet på måltiden skulle avsevärt höjas och fler arbetstillfällen skulle skapas. Läs om Mika Ilvoranta i Molpe i senaste numret av Martha (3/2010).

Några tankar om varför det ser ut som det gör vad gäller offentliga måltider:

• De som fattar beslut i kommunen eller staden, politikerna saknar ofta kunskap om mat. De ”köper” lätt industrins matkalkyler och går gärna med i stora upphandlingar. Många, speciellt mindre kommuner saknar helt kostchefer.
• Visionen om god och näringsriktig mat blir lätt tomma ord på papper. Offentlig måltid borde utarbetas utgående från devisen ”att skapa matglada barn / kunder / matgäster”. De som äter, barnen är världens viktigaste gäster – samhällets viktigaste kapital den växande generationen. Hur matfostrar samhället dem?
• Den offentliga måltiden har betydelse för näringsintaget. Den bör fylla en tredjedel av dagens behov för skolelever, 2/3 för många barn inom dagvården och 3/3 för äldre personer inom äldreomsorgen. Med kvalitativ kost hålls gästen frisk. Den bidrar till en sund utveckling och kan till och med förbättra inlärningsförmågan.
• En välförsedd grönsaksbuffé borde införas i varje kommun och stad. Våra och andras försök med en fri och valbar grönsaksbuffé visar att gästen äter mera av denna och fyller faktiskt tallriken väl med förmånliga rotfrukter, baljväxter, bröd etc. Då sjunker konsumtionen av den dyra (!) industritillverkade maten.
• Yrkeskåren behöver stöd och fortbildning. Kökspersonalen behöver inspireras till att skapa läcker grönsaksbuffé. Offentliga kök är ofta kvinnodominerade och få i personalen kan hävda sin status och kompetens.
• Ett forum för kökspersonal, tjänstemän och beslutsfattare borde skapas, där gemensamma målet är kvalitet på maten och riktlinjer för hur man tillsammans uppnår det.

Testa, har du fastnat i matindustrin?

Dom får oss att glömma att man kan

• Smaksätta yoghurten själv, naturell (ekologisk) yoghurt en ren, enkel och fin produkt. Smaksatta yoghurtar spränger våra butikshyllor. De innehåller massor av socker (2 dl - 8 sockerbitar) eller sötningsmedel och aromer.
• Göra matlagningsgrädde själv. Man tar gräddmjölk istället = vispgrädde och blandar ut med hälften mjölk
• Strunta i översockrade frukostflingor och blanda själv hackade nötter, frön och havre- råg- eller speltflingor. Rosta dem i ugnen om du vill.
• Dricka ett glas surmjölk varje dag och strunta i små plastflaskor med undergörande ”Aktiverande” magmedicin
• Reda av såser med stärkelse eller mjöl utblandat i lite kallt vatten. Man måste inte köpa dyrt redningsmjöl (bara att hälla i) med tillsatsämnen i.
• Dricka kaffe och te i vardagen utan kex (kolla utbud och innehåll i butiken!!!) eller då istället ta vettiga osockrade fullkornsskorpor, riskakor eller smörgås. Kex är lördag och kalas!

Usch vad äckligt med all rätt

Detta är skolmat.  Köttfärssås.
Inte tillredd i skolans eget kök utan lagad i centralkök, hälld i en GN-form och transporterad till skolans kök, där personalen förser över det i en gryta och värmer och smaksätter maträtten. Billigt, effektivt, men definitivt inte tilltalande och smakligt. Jag vet att personalen i köket gärna skulle vilja jobba med råvaror och inte denna smörja. Personalen finns ju ändå där och måste ta emot den (halv)färdiga maten.

Tänk att det är så här långt avvecklingen av den offentliga måltiden har gått!

Vi skall inte förundra oss när vi läser insändare i Hbl av elever som anser att maten är under all kritik. Jag tycker själv att bilden stämmer överens med beskrivningen i elevernas text......

Peter i kamp mot FIndus

En härlig kille, en kock vid namn Peter (riktig martha - fast han inte vet om det ännu!) som har tagit upp kampen mot matindustrin. Kolla här hans sida! Leder med klar majoritet. Förlusten i 20-tal fall förklarade han med att han lagade för lite mat. Förmånliga råvaror som rotsaker kan man ha råd att laga mindre mängder av.

En intervju med honom kan man höra på Arenan, i det fenomenala programmet; "Smältpunkt". Kolla själv här !

På smakäventyr tillsammans

Nu har vi på svenska i Finland tillgång till en handbok i "sapere" eller smakskola. Den kan man som förälder, lärare, klubbledare, dagispersonal etc. använda sig av för att lära sig själv tillsammans med barnen mer om mat och kvalitet! Tillsammans kan man bli en mera medveten konsument och fördomsfritt börja använda ett brett utbud av råvaror.

Ni minns väl (?) att man, upp till 20 gånger måste smakträna innan man tycker om någonting. Vissa saker behöver människan ingen träning alls i, nämligen sött och söta livsmedel. Denna förmåga har vi fått med med oss "gratis" sedan födseln, tack vare den söta näringsrika modersmjölken. Därför matar matindustrin oss med sockrade livsmedel, det är så lättsålt!

Med glädje vill jag sprida denna goda handbok som man kan ladda ner (pdf) härifrån:
"sinnrikt i matvärlden - guide för klubbledaren" Värt att prova!

Köttklister - restanvändning eller fejk?

Har du hört talas om ”köttklister”? Det är ett preparat bestående av fibrinogen och trombin. När dessa två beståndsdelar reagerar med kollagen som finns i kött levrar det sig och ”klistrar ihop” köttbitarna. Av myndigheterna regleras detta idag som tillsatsämne fast i framtiden kommer det att lyda under gruppen ”enzymer”.

Det finns inga dokumenterade hälsorisker med preparatet. Däremot har många kritiska röster höjts mot upplevelsen av att missleda konsumenterna. Så långt har man kommit i ställningstagande inför detta att man inte får servera hoplimmat kött på restaurang. Det måste alltid säljas som förpackat till konsumenten som kan läsa om tillsatsämnet i ingrediensförteckningen.

Jag ställer mig i raden av kritiska konsumenter och säger, nej tack! Det är ju onekligen en intressant enzym som kan åstadkomma detta, hockuspockus 2 bitar blir 1! Fast och andra sidan vi har ju vant oss vid att äta nermalet kött av annars ovälkomna bitar - korv.....

Måltidskomponering

Detta är välkomponerad mat
"Hemgjord Snickers" = Tjinuskisås, salta jordnötter och mörk choklad.
Sött möter salt och aning bitterhet från kakao-rik choklad, en smakhit!

Idag har jag undervisat i "Sapere", smakskola i vår projektskola i Karleby. Lektionen handlade om att komponera måltider. Det handlar om att lägga ihop grundsmakerna (surt, salt, beskt och sött) i rätt balans. Precis som musik som är välkomponerat - noter som ligger i klang, rytm och balans / harmoni med varandra. Så gör man även goda måltider, lägger ihop goda kvalitativa råvaror i rätt balans och smakharmonier. Det salta möter sött, det bittra med det syrliga. En god helhet är en harmoni mellan alla våra grundsmaker.

Idag bjöd jag eleverna på osaltad äggröra (sött) med rökt fisk (salt och rökarom), det bildade en bra helhet. Sedan en sallad  (bittra nyanser) med citrondressing (syra) och en bit kött, stek (sötma och bittra inslag från stekningen). Vi saltade och pepprade också salladen. Så sallad med kött blev en god helhet som fungerar.

Eleverna fick också testa vad som händer när man dricker söt "sockerdricka" till den syrliga dressingen. En söt dryck kan bli mindre söt med hjälp av citron.

Den ultimata finska grönrätten

Inte korv inte! Nej denna rätt, saftad rödkålssallad! Detta är otroligt gott, hälsosamt och vackert, dessutom är den helt finländsk. Rödkål, fint strimlad uppmjukad med inhemsk vinbärssaft koncentrat. Saften mildrar av och mjukgör kålen och det blir förträffligt gott. Imorgon blanda vi i lite salt och eventuellt svartpeppar och lite olja.

Hälsningar från Karleby och Villa skolan! Här pågår grönsaksbuffé - succéveckan !

Solig och varm hälsning från Projektledaren :)

Mål(tid) värt att fira

Här sitter nu Sjundeå svenska skolas elever, lärare och inbjudna gäster förväntansfulla inför vår festlunch.
Jätte fin, lyckad och rolig avslutning på vårt skolmatsprojekt i Sjundeå. Fantastiskt duktig personal. Nu hoppas jag att vi efter två dagars fortbildning åt kökspersonalen i hela kommunen skall ha sått lite frön till bättre skolmat åt kommunens framtid, barnen (ungdomarna och åldringarna). Hoppas kommunen vågar satsa på mat och kvalitet i framtiden.

Det blir inte dyrare att satsa på mat och kvalitet, det är värt det - alla gånger. Ta bara Sverige som redan gjort mistaget att arbeta med stora centralkök och som nu stänger dem!!! Det blir bättre för barnen att få mat som är tillredd i samma hus. Känna dofter och få ett ansikte på vem som skapat maten. Grönsaksbuffé är nu bevisligen värt att satsa på. 3 -5 gånger mera grönsaker an normalt och mindre dyr industrimat. Så enkelt är det!
Nyhet också i Yle-världen, se här!

Barn äter det vi serverar dem

I en fin ledare i lördagens Hbl kunde man läsa om mat, konsumtion och kvalitet! Jag blev glad - för det behövs mer sådana texter, på många håll i vårt land. Om vi inte lyfter fram frågan, så diskuteras den inte heller.

Marit af Björksten skriver att " vi får den mat som vi förtjänar - den vi köper och inte den vi bara drömmer om". Så sant och så riktigt. Jag vill ännu lyfta fram den aspekten att våra barn äter den mat som vi serverar dom och den mat som vi släpar hem från butiken.

Marthaförbundet hade ett perfekt tips under sitt 110-års jubileum, ett tips som det ligger väldigt mycket klokt bakom. Följer vi detta så kanske vi också konsumerar klokare mat där hemma? :

Köp inget jox!

Åtminstone kunde man följa detta råd under vardagen, för att undvika lördag-hela-veckan syndromet. Därtill kunde man tillägga, handla inte hungrig och oplanerad.

Vad sedan jox är för någonting, får vi ta i en annan blogg-glugg ! :)

Jotack: god indisk inspirerad lunch

Så här kunde det vara ute i våra skolor, åtminstone till en del:
Kycklingragu, chili-sin-carne, tomatsås, finskt ris (korngryn), majs, bakad morot, samfina, morotsstavar, rostad majs, coleslaw, tomatsalsa, raita och Naanbröd
Mums! Så här åt vi i Borgaregatans skola 21 april 2010

Vilken matdag!

Det har varit mycket fokus på mat och kvalitet idag. 450 personer fick se och höra om vad vi gjort i Vasa och vår projektskola Borgaregatans skola, vår hälsning till Vasa stad om att omprioritera och satsa på bra mat. Paul Svensson kom som en matambassadör och lyfte vårt budskap.

Askmolnet från vulkanen hindrade flygfärden, men med hjälp av båt, taxi och hyrbil och mobilens högtalare till mikrofon och förstärkaren kunde han vara med både på förmiddagen och föra fram lunchen - och vilken diskare. Vi städade och har nu haft GODA diskussioner om ett ofantligt viktigt men trivialt ämne: mat !

Urnöjd projektledare! :)

Tv-kocken Paul i vårt kök

imorgon i Vasa, Borgaregatans skola. Vi bjuder på en stor matdag onsdagen den 21 april. Han och vi som jobbar med projektet ska prata mat och kvalitet, bjuda på indisk inspirerad skolbuffé och avslutande "sapere"-lektionerna med en läcker dessert tallrik!

Mmmm vad gott och roligt och spännande det blir!

Mat ger inte näring i slasken

det slängs mycket mat, ibland 40 liter skolmat / dag (Hbl, 18.4). När skolmaten inte är populär, tillräcklig smaklig och eleverna har fula ovanor att ta för mycket etc, blir det för mycket matrester.

Vad kostar det? I Sverige kom man upp i en summa på nästan 46 000 kr under 2 veckor i två skolor (drygt 1500 portioner eller elever). Värdet på mat som inte ger näring åt barnet där i slask eller kompostämbaret!

Det är en dold ekonomisk aspekt att fundera på om kommunen eller staden går i tankarna på att införa Cook and Chill. Problemet med sådana system är att det förvärrar "svinnet".  För överbliven mat (inte stoppad i komposten) måste slängas, Man får av hygienskäl inte värma upp redan uppvärmd mat. Så VAD är fördelarna med Cook and Chill??? Mycket kortsiktiga siffer-vinningar alltså. Matkvaliteten sjunker, barnen äter sämre/kastar mera mat och dessutom kan man inte återvinna överbliven mat som att göra paj, sallader, pytt i panna etc,

Mat skall tillredas och ätas i samma hus !

Mera timmar för matlagning

Ställningstagande: Mera "Hussa" mera "HK" mera "Hykla" mera kunskaper i huslig ekonomi åt barnen som inte får lära sig matlagning och hur man tar hand om samhällets grundpelare, hushållet av sina föräldrar som
inte heller kan och har tid.... !!!
Undervisningen i huslig ekonomi främjar elevernas utveckling till ansvarsfulla konsumenter som kan hantera vardagen. Vi, medlemsorganisationerna i Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationerna* (KKN): Finlands svenska Marthaförbund rf, Kuluttajat–Konsumenterna rf, Kotitalousopettajien Liitto ry–Hushållslärarnas förbund rf, Näkövammaisten Keskusliitto ry–Synskadades Centralförbund rf och Arbetseffektivitetsföreningen (TTS) rf, anser att timantalet i huslig ekonomi märkbart borde öka. På det viset skulle våra unga få bättre förutsättningar att utvecklas till ansvarsfulla konsumenter med goda vardagsfärdigheter. Fostran till ansvarsfulla konsumenter som värdesätter hållbar utveckling och kan hantera vardagen sker genom ett ökat antal timmar huslig ekonomi som ökar de ungas kunskaper och medvetenhet.
Marknaderna blir alltmer invecklade och de kunskapsmässiga kraven ökar. En medveten och ansvarsfull
konsument ska känna till både produkter, tjänster, betalningssätt, miljökonsekvenser och hur man sköter ett hushåll. Också förmåga att tillämpa sin kunskap i vardagen behövs i dag. Undervisningen i huslig ekonomi kan på ett naturligt sätt kombinera teori och praktik som en del av vardagsfärdigheterna.
Undervisningen i huslig ekonomi kan vara en helhet som utöver matlagning omfattar konsumtion, hemvård, vardagsekonomi, vardagsteknologi och hållbar utveckling. Skolan når alla barn och har därför en viktig roll i fostran av kunniga, ansvarsfulla och medvetna konsumenter. När målen och timfördelningen för den grundläggande utbildningen fastställs anser Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationerna (KKN) det viktigt att
1.timantalet i huslig ekonomi ökar så att eleverna, förutom de tre obligatoriska årsveckotimmarna i årskurs 7, erbjuds undervisning i huslig ekonomi under hela den grundläggande utbildningen, också i årskurserna 1–6. I de lägre klasserna kan undervisningen i huslig ekonomi också genomföras i en vanlig klass.

2.valfriheten inom den grundläggande utbildningen ökar så att eleverna har möjlighet att välja mycket mera
huslig ekonomi och andra konst- och färdighetsämnen än i dag.

DELEGATIONEN FÖR HUSHÅLLS- OCH KONSUMENTORGANISATIONERNA (KKN)
Tillägssuppgifter: Liisa Niilola, 040 5555 035, KKN:s ordförande år 2010, liisa.niilola@proagria.fi
Christel Raunio, 050 3513038, Marthaförbundet, förbundsdirektör christel.raunio@martha.fi
* Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationerna (KKN) fungerar som samarbetsorgan för konsument- och hushållsorganisationerna, ger utlåtanden och ställningstaganden och representerar sin verksamhetssektor

Kockduellen börjar snart

Ikväll kör vi kockduellen i Pargas, spännande ! Vi har tre politiska partier som skall tävla. Tjänstemän och stor publik ska få information om vårt projekt. Tidningen raporterar..

Varför?

Därför att vi behöver belysa frågan mat och kvalitet. Idag måste vi fatta klokare beslut så våra barn får i sig bättre mat. Ni skulle se innehållsförteckningen på buljongpulvret som används alla dagar i nästan alla kök, alltså alla barn äter detta ski.... !!!

:( Upp till kamp !

Marthapinglor sushikockar

Så här såg det ut i går kväll ! Ett smakprov.

Marthakretsen Brinkas pinglorna hade tematräff i går med sushi som tema. Vi tillredde även en sallad på gurka och wakami, ingefärssauterad grisfilé och rätt tempererat grönt te till. Lyckat och gott!

Leaf kör med Suklaros

Det är illa. Det är ett mijlögift.

Fick i fredags på väg till tåget en provbit på nytt tuggummi "Real Fresh Blue Drop".Innehåller ett onedbrytbart ämne som även erfarna kemister är mycket skeptiska till. Aspartam har fått dåligt rykte och nu kör man in sånt här i stället - också illa. Så här kan man läsa om ämnet:

"Allt fler livsmedel innehåller det konstgjorda sötningsmedlet sukralos (E 955). Hit hör light-varianter av läsk, juice, godis och desserter. Sukralos är så stabilt att det rinner rakt igenom människokroppen, utan att ge några kalorier. Problemet är bara att ämnet också rinner rakt igenom reningsverken och hamnar i sjöar och andra vattendrag. Nu har forskare vid Stockholms universitet visat att unga kräftor som utsätts för sukralos har en tendens till ökad dödlighet.
- Sukralos är inte akut giftigt. Men socker är en viktig signalsubstans i naturen och kan få andra effekter, säger Margaretha Adolfsson-Erici vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet."
Läs mera här!
Det behöver vi också fråga industrin om, i det här fallet Leaf! Varför?

Jamie som martha

Måste sprida ordet, det har ju riktigt barkat utför där i USA, tyvärr går vi ju ofta i deras fotspår. Det är dags att på riktigt bli medvetna och fundera vad vi lär barnen också i kostfrågor. Mat är inte mera råvaror för många, Jamie vill verkligen få oss att omprioritera och ber oss: Lär barn om mat. Kolla snutten när barnen inte har en koll på vad tomat, potatis, rödbeta är.....

Intressant!

Lyssna på en "manlig martha" http://www.ted.com/talks/jamie_oliver.html

Skolmat blir kunskap

Fiiiint budskap i en kampanj initierad av svenska FN. Läs mera om den, här om du också tycker det är en god sak!?

Nu är det ju så att kampen för bättre skolmat pågår i vårt land!! Man får ju förstås en djupare och annorlunda synvinkel när man ser den totala avsaknaden av mat i de urfattiga länderna.

Men det är ju så att om våra barn äter (enligt undersökningar) för lite vettig näring under lunchen (fibrer - fullkorn, frukt och grönsaker) och slänger bort mycket mat så är det ju lite knasigt det också. Varför har vi då gratis mat om den blir nedmonterad i kvalitet så att de inte äter sig tillräckligt mätta ??? BRA skolmat blir också fin kunskap i våra barn.

STORT är inte bäst

när det gäller mat & kvalitet samt (förlossnings)vård. Blir så trött på när man inför storskaliga lösningar och lägger ner små tillredningskök och bra förlossningsvård i Ekenäs!!!!
Mat och vård skall skötas personligt med kunnande, engagemang - det är det som är kvalitet.

Projektet närmat i Österbotten jobbar fint med att främja kvalitetsfrågan i de offentliga köket, bravo!

http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=182102

"Pakko" svenska och grönsaker

Det vill inte riktigt bli bra rent pedagogiskt när man tvingar folk till saker och ting!!!

Det ligger bra saker bakom initiativet och beslutet till att servera vegetarisk mat i skolorna, tyvärr kommer det inte fram när man gör det till en för stor sak. Om kommuner och städer skulle ta beslut om att införa en grönsaksbuffé som en naturlig del av måltiden kan man automatiskt öka den "gröna" - klimatsmart(h)a och förmånliga delen av måltiden, utan att göra så stort nummer av det.

Det är klimatsmart att äta mycket vegetabilier, en grönbuffé tillåter alla att äta mera grönt utan att fokusera på vegetarisk kost. Ett miljömål i Finland är att äta vegetariskt en gång i veckan, det är en lätt uppgift genom grönsaksbuffén. Med hjälp av buffén kan även en annan klimatåtgärd uppfyllas, nämligen möjligheten att utnyttja rester.

Kocken Palmia

ja, det var ju intressant läsning i dagen Hbl, om den storskaliga matservicen Palmia och hur de lagar mat åt tusentals människor runt om i Helsingfors!
Jag tvivlar inte på deras yrkeskompetens, deras tillgång till näringsterapeuter, beräkningsprogram och kunniga matlagningsmänniskor. Det jag tvivlar på är hur deras matinspiration från provköket skall nå ut till alla som äter maten runt om i regionen!?

Jag upprepar, mat med kvalitet skall lagas i samma hus som den äts! Nuvarande matsystem i Helsingfors och på många andra håll i vårt land är övereffektiviserat!!! På bekostnad av dofter, smak, yrkesstolthet och kunnande i de små köken i skolor daghem etc.

Finland smartare än Sverige

Alltså vi borde vara smartare än Sverige, säkert i många saker men i alla fall i frågan om den offentliga måltiden!
Idag håller man på många hålla att fatta beslut (många har tyvärr redan gjorde det!) om att stänga små tillredningskök och satsar på stora centralkök, industriliknande mathallar. Så har man gjort redan för länge sedan i Sverige, men nu tar fler och fler kommuner där beslut om att stänga dessa och återinföra små tillredningskök!!!

Mat skall tillagas i samma hus som den äts! Där med basta! I utredningar har man kommit fram att det lönar sig att satsa på mat och kvalitet.

Hallååå Finland det lönar sig alltså att satsa på kunnig personal som kan laga mat av goda råvaror, som kan skapa dofter och själv berätta vad maten innehåller. Det verkar som om beslutsfattarna stirrar för stint på siffror i denna fråga. Vår offentliga måltid har fått en större dimension än den hade för 60 år sedan, att enbart mätta. Idag är varm husmanskost inte en självklarhet i alla hem, måltiden formar våra barn kulturellt och vi kunde utnyttja måltiden bättre pedagogiskt. Barnen är framtidens kapital, dem skall man satsa på!

Vem räknar på svinnet i köket!?

Det är premiär! Jag rör mig första gången i bloggvärlden. Det blir ett bra ställe att skriva av sig på - jag får uppleva såååååååå mycket intressant under min resa med Operation skolmat i Svenskfinland.

Politiker inför "rationella" matsystem. "Cook and chill". Jag motsätter mig sådant, när sådant införs i skolor försvinner matglädje, dofter, matkvalitet, yrkesstolthet, kunskap och otroligt mycket åker ner i soporna - vem vill äta smaklös och anonym mat!?