Källarbröd

Färskt bröd och goda nyheter skall man inte spara på!

Här kommer ett "inspirationsmaterial" på hemgjort bröd. Kalljäsning gör att man får ett gott och hållbart bröd, dessutom känns det ju effektivt att man "tidsinvesterar" i jäsningen medan man själv sover!

Bra bröd skall göras med omsorg, och bra jäsning = lång tid = goda smaker och hållbart bröd. Så här gör man:

Här har degen blivit rumsvarm och formats till 2 limpor. Surdeg i all ära, men det här brödet är bra och enkelt att göra, men med vanlig jäst och långjäsning som kylrummet i källaren får ta hand om. Kylskåp funkar förstås utmärkt! 

Harriets källarbröd (2 stora limpor)

1 dl rågmjöl

1 dl rågkross (eller annan kross)

1 dl speltflingor (eller andra flingor)

8 dl kokande vatten

Lägg det grova mjölet i en stor bunke. Slå på det kokande vattnet. Bland om den skållade "gröten". Låt stå och svalna.

2 dl kallt vatten 

50 g jäst

1 msk salt

ca 12 dl vetemjöl

Blanda i vatten och lös upp jästen. Rör in i omgångar vetemjölet, tillsätt saltet när det har blivit en seg och lös deg. Fortsätt att jobba in mjöl, hellre för lite än för mycket. Strö över lite mjöl och täck in med bakplåtspapper och dukar. Låt jäsa över natten i kylrum / källare / kylskåp.

Tag fram degskålen på morgonen och låt degen bli varmare. Knåda sedan och forma till två stora limpor. Låt jäsa medan ugnen värms till 250 grader. Grädda sedan i 15 minuter i het ugn. Sänk till 175 och grädda ytterligare i ca 40 minuter.

Lediga dagar kan gott utnyttjas till bröddagar, kalljäsningen ger en perfekt smak- och tidsvinst - vem kan motstå nygräddat !?

Julafton - elevarbeten

Idag har jag haft julafton i min skola.

In i mitt klassrum tågade 9 tjusiga flickor i nya hemsydda förkläden i egen design! Under höstterminen har de fixat på och idag "vandrade" de in i mitt klassrum!

Både jag och eleverna har nog konstaterat att det verkligen behövs en förnyelse av textilierna. Så här ser de gamla ut !:

Den nya kollektionen är mörka jeansförkläden med lite olika roliga detaljer. Det ska bli skönt med lite lov, men roligt att komma tillbaka med lite förnyelse.

Stort TACK alla fina elever och deras lärare Caroline! Roligt att de också sytt upp lite fina handdukar!

Se och beundra:

en helt vanlig dag

En helt vanlig dag, bara så att jag minns den.

Det är mitt liv som pågår - rusningstid.

• 07.20 ringer klockan
• Fixar i ordning mig själv, fönar håret... Sätter samtidigt på frukosten...
• Väcker E och pussar D godmorgon som vaknat (som alltid kommer över någon gång? i vår säng)
• Klär på D, dukar frukost
• Äter frukost
• Klär på utekläderna (som är rena!)
• 08.40 är vi på dagis, lämnar D
• 09.00 börjar skolan, övervakar julfestövning med åk 9. 
• Hinner med en snabb kopp kaffe, kopiering.
• 09.55 börjar min lektion med åk 8. 2 lektioner: Miljövinster med hemlagad mat. De bakar pizza och gör pizzasallad.
• 11.50 plockat undan och plockat fram - går på lunch. Ärtsoppa och goda sallader
• 12.20 börjar 3 lektioner med åk 9
• klockan 14.20 börjar de flesta gå hem, då har de planerat recept och menyer till examensmåltid, bakat tortilla bröd och fått smoothie som mellanmål.
• Städar i undervisningsköket, plockar undan och ställer fram för måndagens godisbak
• Lyssnar på Eftersnack
• Vid 15.30 tiden, åker till Jomala, mamma har fixat malen gädda åt mig
• Handla på Kantarellen
• Kör till Södersunda, hämtar E
• Sent, kl. 16.20 hämtar vi D, på dagis i Mariehamn
• Börjar fixa middagen, lek och sen skrik - hungriga barn!
• 17.30 äter jag och T middag, barnen redan klara
• T diskar, för ut sopor, städar ett skitigt kylskåp.
• Dammsuger, D och E badar
• Kokar kaffe ! Betalar räkningar, Bolibompa har börjat. Vi bestämmer fönstrens utseende på huset.
• Lyssnar på Spotify och fixar med firman, betalningsärenden
• Bloggen - skriv terapi....
• oj nej, E spyr, natt med magsjuka...!?
• Zzzzz.......

En helt vanlig dag... 

Grönsaksinspiration

En mörk kväll i slutet av november tog jag mig till Sund (Åland) med bilen lastad av färggranna grönsaker och en föreläsning laddad i datorn, "Vad äter våra barn egentligen - Om medveten matkonsumtion". En provsmakning på grönsaksbuffé ingick också.

Det råder inga större tvister mellan matforskare, alla är överens om att grönsaker är bra för oss! Vi kunde gott öka konsumtionen av dem med tanke på miljön och vår hälsa. Dessutom är de vackra att se på.

Eftersom grönsaker är smak- och nyansrika, ibland med inslag av bittert och surt, kräver de att vi vuxna har en roll som smak- och matförebild. Vuxna borde hjälpa till att "smakträna" barn och unga så att de vågar bredda sin grönsaksrepertoar.

En av nycklarna till framgång är delaktighet, ta med barnen i matlagningen och planeringen av en måltid. En annan, mycket bortglömd del är hur grönsakerna presenteras och hur de serveras. Se här nedan vilken effekt vackra / färggranna fat har på måltidsupplevelsen. (Tack Maj-Gun i Strandnäs för lånet!)

Igen, vi äter med ögonen!

På begäran lovade jag att dela med mig av recepten, här kommer de äntligen:

Välkomst-shot
Grönkål och äpplen väl mixat eller pressad i saftcentrifug. En vackert grön shot - full med uppiggande näringsämnen!

Rotfruktsstavar med dipp: 
Morot, gul och orange och persiljerot (tre färger)
Dippen var en hummus:

En kikärtsdipp som man använder i mellanöstern, lika god som dipp, tillbehör eller som pålägg på bröd. Konsistensen kan justeras med lite vatten eller citronsaft.

4                    dl                   kikärter, kokta

4                    tsk                 sesampasta, tahini eller

1                    dl                   sesamfrön

2                    msk               citronsaft

2                    msk               olivolja

2                                         vitlöksklyftor

finhackad persilja

Blötlägg kikärterna över natten, häll av vattnet och koka kikärterna enligt anvisningarna på påsen, gärna en större mängd per gång. Alternativt använd kikärter på burk som du sköljer först. Lägg alla ingredienser i en matberedare eller mixer och blanda dem till en slät massa. Smaka av.

Waldorfsallad, Selleri sallad med äpple - lätt förknippad med potatissallad

1                                                               rotselleri

vatten

2                    tsk                                      salt / lite vatten

2-3                                                                                          äpple

Salladssås:

2                    dl                                        gräddfil

½                   tsk                                      salt

½                   krm                                     peppar

2                    msk                                     persilja

Skala och skiva sellerin i tunna skivor. Koka dem mjuka i saltat vatten. Kyl dem och skär skivorna i tunna strimlor som du sedan tärnar. Skär de tvättade äpplena i lika små tärningar. Smaksätt gräddfilen med salt, peppar och finhackad persilja. Slå över selleri- och äppelbitarna och låt salladen stå en stund före servering.

Saftad rödkålssallad

1/2 huvud rödkålssallad

3 dl outspädd svartvinbärssaft

1/2 dl rypsolja

salt, peppar, lite socker efter smak

Finstrimla kålen med hjälp av en maskin eller förhand med osthyvel. Häll över saften och låt gärna stå över natten. Smaksätt salladen innan servering och sila bort spaden som blir kvar i botten. (Den kan förstås användas till en god dryck, blandat med äppelsaft !)

Linssallad med kokos

2,5 dl gröna linser

vatten

1,5 dl kokosflingor

1 dl ekologiska russin

2 msk olja

salt, peppar efter smak

Skölj linserna och koka dem sakta i 20 minuter (läs på förpackningen). Häll av kokvattnet och spola dem kalla. Blanda med kokos och russin. Avsluta med olja, salt och peppar efter smak.

Harriets salsasås med olika färgers bönor (stor sats)

2 gula lökar

4 vitlökar

2 paprikor

3 äpplen

olja

1 kg tomater eller tomatkross

tomatpuré eller chilisås

salt, peppar, chilipulver eller tabasco

någon nypa socker

Finhacka alla lök, grov hacka paprikan och skär äpplen i små tärningar. Använder du färska tomater, bör de helst skållas och hackas.

Värm olja i en stor vid gryta, fräs löken, paprikan en stund. Tillsätt äpplena, när de har fått fräsa med en stund, tillsätt tomatkrossen / hacket. Låt salsasåsen koka sakta och gärna länge (för godare smak). Tillsätt kryddor och låt koka ihop, smaksätt väl med ev. mera salt och lite socker.

Servera den på vackert fat och häll på bönor (kokta) av olika färger innan servering.

NyNordiskMat - retro käket!

En tur till Danmark och Köpenhamn gav mig många nynordiska matintryck. Mitt uppdrag var att delta i en workshop för att skissa på en handlingsplan för barn, mat och hälsa i Norden. Platsen var Meyers Madhus - en oas för en matmänniska.

Här jobbar vi på!

Jag hoppas att resultatet från vår workshop skall komma de nordiska länderna till nytta. Bland annat framförde jag min vision om att alla nordiska barn borde få lära sig vilka våra fina nordiska basråvaror är.

Precis som vi lär oss länderna i Europa, blommorna i vår natur, bör vi också lära barnen vad vår basföda är. För i hemmen är det inte alls säkert att man introducerar kålrot, rödkål, färska bär, havre, rågmjöl, färsk fisk etc. och mat gjord på allt detta....

Inget matmöte utan mat, här är den mat som vi varvade vårt arbete med:


Frukosten:

Färskgröt gjord på: Havregryn, blötlagt i äppelsaft. Följande dag blandat med naturell yoghurt, äppel i små bitar, toppat med två olika socker gjort på färskhackad dragon och ett annat gjort på färskhackad persilja. Vansinnigt gott - sund och spännande. Gammalt men på upp-hottat sätt.

Lunchen:  Öl- och buljongkokta musslor. Griskött, med bakad selleri och morot ur den nya kokboken som i dagarna skall börja säljas i Coop-butikerna i Danmark frö en billig peng. Mera nordisk mat åt folket, boken heter: "Ny Nordisk Hverdagsmad"

Mellanmålet:
Råsaft gjort på äppel och grönkål - färgstarkt, kraft och energigivande !

En uppiggande promenad till "matgatan" Jaegersborggade, var perfekt, en glad värd: Emil Bruun-Blauert

Harriet & Karolina Sparring i färd med uppdraget i köket:

Middagen: en fyra rätters samarbetsövning.

I gruppen gjorde vi:

Rödspätta, stekt i ugnen, serverad med en nordisk inspirerad couscous och på en bädda av blomkålspuré och syltad lök

"Risotto" en gröt (!) kokt på kornmjöl, buljong, öl, flädersaft / äppelsirap, till det en korv (kålkorv)-anrättning med lök, svamp. Osten monterades ner i gröten innan servering, med hackad gräslök ovanpå

Gråand, ungsstekt, sås kokt på skrovet, med saltinbakad rödbeta

En efterrätt med smulor från en massa gjord på spannmål som plattades ut på en plåt och rostades, blandades, blöttes upp i en saft soppa, med hemgjord vaniljglass

Efter att ha fått tillreda gröt (med rätt konsistens förstås !) på detta nya spännande sätt inser jag att Ny Nordisk Mat, står för någonting som man kunde kalla för retro-stil. Återvunnen kärlek till ursprunget i vår kost. Oj, vilken mat vi har i Norden - det är bara att börja experimentera, det enda man behöver göra är att utgå från våra inhemska lokala råvaror och maten får ett uppskattat mervärde!

Hur man vårdar elever

med bra och god mat förstås !

I Vasa har man just avslutat 2 nationella dagar för elev och studerandevård. Temat för de två dagarna var "Må bra i skolan". Undervisningsråd Heidi Backman (Utbildningsstyrelsen) sammanfattade dagarna på ett fint sätt. Skolan kan vara en plats där de som saknar trygga och stabila hem kan få träffa vuxna människor som är förebilder. Vuxna som kan ge dem drömmar och inge hopp åt barn och unga. Drömmar och tro på framtiden är livets grundmotor.

Och så måste ju barnen få bra mat också!

I mitt framförande med tema: "Sund mat - mer än mat" försökte jag påminna hur viktigt det är att se måltiden ur ett större perspektiv och ge den en större och viktigare plats i skolan. Måltiden har förändrats:

                            DÅ   

• Skolmaten går från gröt och soppa till hemlagad husmanskost
• Barn och unga får uppleva olika smaker och maträtter hemma
• Få barn är allergiska
• Få barn är överviktiga
• God och bra mat sågs som botemedel, medicin

                            NU

• Skolmaten görs i fabrik av så få människor som möjligt 
• Allt färre lagar mat hemma, färre barn får smakträning i hemmet
• Många barn är allergiska
• Många barn är överviktiga
• Idag behandlas sjukdomar med medicin

Vad kan man då göra åt situationen, ensam kan man inte göra någonting. Förändringen gör man tillsammans. Personalen i köket behöver stöd, hjälp och ett erkännande. Dessutom borde alla vuxna i skolan (kring offentlig måltid) hjälpa till att vare en mat-förebild. 

Genom ett matråd eller kostteam kan man göra alla inblandade i måltiden delaktiga och ansvariga för att måltiden skall utvecklas mot de utmaningar som råder. I ett matråd skall elever, lärare, skolledning och  kökspersonal tillsammans lägga upp mål och strategier för måltiden.

Vad har man att vinna på det?

Matglada barn, mätta barn, sunda barn och lärare som får lugnare elevgrupper i klassrummen på eftermiddagarna, mindre bortkastad mat, en måltid och en stund på dagen alla ser fram emot - kunde det vara nått ?

Smöret är bäst på Åland

Om man får tro blind-provet som har gjorts i Allt om Mats senaste nummer, är det åländska smöret det bästa!

Bland 8 olika smör fann man att det åländska smöret är både smakrikt med en "mild och aromatsik smörsmak". En stor fördel har det också för att det inte sprätter av vatten i stekpannan. Smörkonsumtionen har vunnit terräng bland konsumenterna och det verkar som om vi har lämnat margarintiden bakom oss. Smörbergena från 90-talet är ett minne blott. Konsumenten vill ha naturlig mat, äkta vara och nu verkar grädden knappt räcka till för smörtillverkningen.

Hur gör man då det åländska smöret? Se klippet här, från Vetamix.

En känga passar jag på att lägga in i dett inlägg. Priset.

Smöret från ÅCA är dyrt, smakar det så kostar det. Ja, det håller jag med om. Skulle det inte vara på sin plats att sälja smör till storhushåll och restauranger för ett subventionerat pris i storpack. Då kunde alla de offentliga köken på Åland servera och göra mat på denna utmärkta åländsk produkt?

Då kunde man servera smöret åt sina matgäster? På sidan om kan man lägga fram margarinet, för fortfarende hävdar myndigheterna att det är det som barnen (och alla andra) ska äta.

En profileringsfråga, ett Åland som stöder närproducerat!

Matlust med mobilen

En lärares dröm, motiverade elever. Knepen är många, här är ett:

I början av terminen införde jag ett system med att aktivt ge hemläxor i hemkunskapsämnet (huslig ekonomi). Endast då man tränar sig på praktiska färdigheter når man resultat. Eftersom alla (i princip) elever har en mobiltelefon med en kamare, tänkte jag att jag skulle utnyttja detta.

När man gjort sin uppgift hemma, kan eleven fotografera sitt slutresultat, och visa upp eller skicka in bilden till mig. De som gjort detta får en stjärna i mina anteckningar ! Jag betonar att det inte är fråga om att göra hemläxan för min skull, utan för att träna sig och investera i sina kunskaper om att sköta ett eget hushåll, på sikt. Många stjärnor ger förstås måjlighet till ett bra vitsord...

Så här kan det se ut:

Man kan också helt traditionellt göra en skriftlig utvärdering på ett papper eller på receptet, om det är en matlagningsuppgift. Eller så kan man som denna kille gjorde, hämta med ett provsmak på sin produkt ! Jag blir varm i hjärtat ! :)

De elever som skickar elektroniskt in sina bilder, via e-posten lägger jag upp i "rummet" hemläxa på denna blogg / hemsida. Titta gärna in där och beundra övningarna hemma !

Tankar om Matmötet

Håller på att återhämta mig ! :)

Många intryck senare och på hemmaplan kan jag nu konstatera att det var roligt att jag fick var med, roligt att möta både gamla och nya människor som värnar om mat.

"Ensam kan man inte utveckla sig" - sade en kock som fick träffa Karolina Sparring och Johanna Westman från Allebarnrätten i Sverige.

Att träffa likasinnade är ju framför allt en ryggradsförstärkning. Det känns bra att mötas och få en bekräftelse för att vi nog är på rätt väg. Forskning, utvecklingsprojekt och möten för att dela allt detta gör att vi kan föra fram området mat som någonting verkligt viktigt och avgörande för samhället, för Norden som gemansam angelägenhet.

Här är mina "russin" som jag plockar fram ur "konferens-kakan". 

High-lights:

•   Släng dig i väggen medelhavsdieten, den är historia ! Vi skall föra ut östersjökosten som en verklig nutida modell - för att förbättra folkhälsan. Utgångspunkten är den rena maten som vi hämtar efter säsong i vår närmiljö !

•   Mat är medicin, idag ersätter vi bra närande mat med mediciner. Vad om vi nu genom den danske läkaren, Henrik Höjgaard Rasmussen kan börja ändra synen på offentlig måltid inom vården !? Att  sjukvården kan få hjälp av ett bättre kosthåll och t.o.m förkorta och förbättra sjukhusvården ? Vilken politiker vill inte få ner sjukvårdskostnaderna?

•   Kloka ord från Citta-Slow staden Falköping i Sverige, Leif Bigsten: Politikerna var modiga nog att stå emot införandet av centralkök och cook and chill-system. Välgrundade värderingar för att arbeta mera hållbart, var tyngsta argumentet för att inte införa storskaliga kosthåll." Helhetstänkande och långsiktigt arbete, kostar mer men ger mångdubbelt tillbaka !"

•   "Råg i ryggen" - ett uttryck som i nordisk forskning på spannmål har en verklig innebörd och betydelse. Skaldelarna - fibrerna ger hälsa och styrka för hela kroppen, speciellt om konsumtionen är långsiktig. Vi äter mer vete än råg, men historiskt var det igår som läget var tvärtom. Dessutom har vi även outnyttjade möjligheter att expandera användningen av både havre och korn. Professor Kaisa Poutanen´s kloka ord.

•   Både Andreas Viestad från Norge och Emil Bruun Blauert från Danmark var rörande eniga om vikten av att göra barnen delaktiga i matlagningen och hjälpa dem att få de kunskaper som deras föräldrar försummat. Båda berättade om sina lyckade erfarenheter med att lära barn kocka. En alltför under-dimenssionerad verksamhet också hos oss. Vilken nisch för krog-trötta kockar, starta kockskolor för unga !

•   Enigheten med att vi måste öka utbildningen inom mat åt de som arbetar med barn, lärare och dagvårdspersonal. Även fortbildning och inspiration behövs i stora doser för de som ansvarar för barn och ungas kost.

•   Alger. Vår framtida mat, hämtat från våra egna vatten, förädlat till näringsrik närmat

•   Beundrar Einar Risvik med flera i Norge och deras kamp för att få hälsovårdsministern och andra tunga politiker att förstå vikten av att satsa på näringsrik offentlig måltid.

Måltid med alla sinnen

Konferenssällskapet har nu fått njuta av en fin måltid, dirigerad av Matti Jämsen, en av världens bästa kockar!

Förrätt: Sockersaltad inhemsk sik, äggsmör och dill

Varmrätt: Glaserad ytterfilé av älg, rökt älgköttbulle och skogsvamp

Efterrätt: Lingon vispgröt, havrekrokant och havreskum

Några omdömen:

Anna: Förrätten var lite väl konstruerad. Älgköttbullen var säkert den godaste älgbullen jag har ätit ! Dessertvin hade varit pricken på i´et till efterrätten. Nordisk mat handlar om enkelheten och renheten och det fanns där.

Sven: Doften av granbarr ! Förrätten var rätt konstruerad, siken ville lite försvinna.

Johanna: Måltiden var kontrastrik, jag hade inte väntat mej vispgröt till efterrätt. Liisa Ruuskanen var lite provocerande men på ett bra sätt!

Måltid är mera än mat


När vi anlände till matsalen var det som att komma till en skog, det doftade av skog och den övre våningen var klädd i träd och till och med en liten åker av havre fanns med vid ingången. Mossa, bär och kvistar klädde trappor och borden. Naturen är vacker, bra att våga lyfta fram enkelheten i måltidsarrangemang !

Genom dimm-rök kommer sedan serveringspersonal och underhållningen fram. Liisa Ruuskanen tolkade  både rollen som konsument, kock och extremist på ett underhållande och fängslande sätt. Ett annat sätt att presentera mat på, kockens roll vill lite blekna i det ljus som Liisa lyckades skapa kring sin egen show !

Känner en viss stolthet växa fram, stolthet över att vara nordbo och ha tillgång till allt det fina vi har. En stolthet som jag tror att allt fler känner. Hoppas att vårt gemensamma kök, det nordiska köket, fortsätter att växa sig stark i allt fler sammanhang.

Några bilder på vår mat får avsluta detta inlägg:

Det stora matmötet

Presskonferensen 

Startskottet har gått för den andra konferensen inom Ny Nordisk Mat, redan för länge sedan kunde man skönja att det Nordiska köket skulle komma att bli ett gastronomiskt kök att räkna med, på "världsmatkartan"!

Noma - världens bästa restaurang finns i Danmark, ett flaggskepp, en förebild för hela Norden! (utsedd för andra året i rad)

Det viktigaste fokus just nu är våra barn och unga, en utmaning. Dagens konsumenter äter inte maten om den inte tilltalar och attraherar dem. Maten måste smaka gott, annars äter man inte den. Det handlar om matkvalitet och satsning på att göra måltiden mera pedagogisk - min starka övertygelse!

Själv har jag sett att måltiden idag behöver bli betydligt mera pedagogisk, en nödvändighet eftersom kunskapen i hemmen försvinner.

En mycket viktig och central fråga som så här i inledningen, lyfter Kaisa Poutanen upp, vårt dagliga bröd ! Norden har en fantastisk ledarroll för att lyfta fram våra fina spannmål med betoning på råg, havre och korn. Vi har nu studier som visar att de yttre delarna av dessa spannmål på lång sikt har en stor betydelse för vår hälsa på lång sikt.

Här kan man på ett pedagogiskt sätt använda materialet, från jord till bord - information om växtodling för grundskoleelever. Det är viktigt att undervisa barn i våra råvaror, i barndomen kan våra ambitioner om bättre mat åt våra barn börja! Materialet finns på SLC´s hemsida, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.

"Ny nordisk vardagsmat" - är förankringen i Danmark där man jobbar för att lära barn laga mat och äta bättre mat. Ett intressant forskningsprojekt pågår i Danmark, OPUS där man låter en stor grupp barn under ett halvt år lag och äta nordisk mat. Får återkomma med mera innehåll om detta intressanta fenomen.

Utgångspunkten för ett annat fokusområde är sjukhusmaten. Vi har ett problem med att patienterna till och med kan bli sjukare under vårdprocessen på grund av maten. Sjukhusmaten är ett lågstatusområde, men har nu blivit intressant därför att den kostar pengar. Vi har börjat ge mediciner åt patienterna istället för god och närande mat !

Henrik Höjgaard Rasmussen kommer att prata mera om, visa resultat från Danmark där man kan låta sjukhusen vara ett bevis på att vi kan genom mat bota sjuka människor. Han har som läkare erfarenhet av att arbeta med bland annat anorektiker.

Nordiskt matmöte

Mitt budskap:

Offentlig måltid har idag blivit viktigare ur ett matkultur perspektiv, än vad det var för över 60 år sedan då man började servera varm mat åt våra barn i Finland. Lunchen utgör fortfarande ett viktigt energiintag (30% av dagsbehovet). Barn och unga blir idag allt mer likriktade i sin smakrepertoar, ett problem som har pågått i Väst redan länge. I de allra flesta hemmen ges det för lite smakträning. Föräldrar har idag allt mindre kunskaper om råvaror och förlitar sig på industrins färdiga lösningar.

Kökspersonal, hushållslärare och andra mat kunniga människor har fått en ny viktig roll för dagens barn och unga. De kan erbjuda dem smakupplevelser och ge dem den smakträning som hemmen försummat. De är viktiga kunskapsbärare och har en fin möjlighet att föra matkulturen vidare. Genom att göra den offentliga måltiden mera pedagogisk kan vi lära dem bli mera medvetna, hjälpa dem äta mera mångsidigt, välja fördomsfritt bland våra fina nordiska råvaror. För samhället skulle det innebära medborgare som automatiskt äter mera hälsosamt.

Operation skolmat valde att lägga fokus på det viktigaste, nämligen matgästen. Att locka fram matglada barn. Mätta barn är glada barn. Resultatet var gott, vi ökade grönsakskonsumtionen med i snitt 50 %. Med vår fantastiska grönsaksbuffé som komplement till den varma (industribaserade) skolmaten samt färskt hembakat bröd ökade fiberintaget och mättnaden markant. Effekten var elever som orkade med hela skoldagen och behövde bara ett litet mellanmål på eftermiddagen.

Inhemska grönsaker, rotfrukter och spannmål är förmånliga ingredienser, därför behöver inte skolmaten bli dyrare bara för att man ökar utbudet.  Genom att låta barnen välja själv sina grönsaker äter de mera. Grönsaksbuffén har samma mat psykologi som används i ”smågodis-plocket”. Många färger och former gör att man tenderar ta för mycket, vilket inte blir ett problem om det förläggs på grönsaksutbudet. Därtill tenderade barnen äta mindre av den dyra varma maten.

Operation skolmat erbjöd även undervisning i Sapere, den franska metoden som på alla sätt stöder skolmåltiden och lockar eleven att få uppleva med alla sina sinnen.  I arbetet med projektet blev det tydligt att det saknas mål för kosthållet i alla städer och kommuner. Idag går många städer och kommuner över till att centralisera maten som sist och slutligen blir en dyr och låg kvalitativ transportvara. Istället för att satsa på kunnig personal så avskedas personal.  En utveckling som strider helt mot möjligheten att lyfta fram matkvalitet och måltidens pedagogiska dimension.

Mitt goda råd till en förändring är att alla de som berörs av en måltid, i en skola, på ett daghem, på ett åldringshem etc. bör mötas. Förändringen börjar då alla sätter sig ner och funderar ut ett hållbart mål för kosthållet. Kökspersonal, pedagoger, politiker, tjänstemän, (vård)personal och själva matgästen (eleven) skall komma till tals. 

Jag ställer er frågan, hur skall vi äta, hur ser en bra måltid ut och hur kan vi nå dit?