Hon har blommor i sitt hår...

bokstavligen - inte lika vackert som i sången. Syftet är ett annat.

Sitter och arbetar med Matprojektet Mat & Barn - Ny Nordisk Mat. Effektiv som jag är har jag på morgonen besökt ekobutiken / frisören i Mariehamn, Lustans ekologiska

Jag färgar håret med mat; vin, nässlor, nejlika....

Det är intressant att hudvård också precis som mat handlar om äkta vara, att inte mata huden / kroppen med onödiga och farliga kemikalier. Huden och håret (hårbotten) ligger liksom "utanpå" och vi tänker kanske inte att allt detta utanpå är som en svamp. Huden / hårbotten suger åt sig alla preparat som vi "häller på" och gnider in.

Att använda naturen mera är någonting som är en stark uppåttrend. I Nordiskt perspektiv har vi mycket outnyttjat i vår natur, bär, alger, mossa, växter och blommor som är ätliga. Ur mat och miljöperspektiv är det någonting verkligt värt att satsa på. Det som är bra för vår miljö (äta närproducerat) är också bra för hälsan. Gillar skarpt denna "win-win" situation.

Här om dagen bjöds jag på soppa gjord på kaiplök, kryddat och dekorerat med landskapsblomman, Gullvivan: Vackert, gott och stärkande! Tack Lena Brenner, ordförande för Ny Nordisk Mat !

Nässlans förträfflighet i köket är säkert känt, ofta bortglömd. Nässlans förträfflighet i min hårfärg och den förmåga att läka mitt känsliga och irriterande hårbotten är numera ett faktum för mig. 

För en tiden sedan vandrade jag in på en restaurang, i deras rabatter på utsidan grodde och spirade kirskålen. Tänk om kockarna i köket visste vilka råvaror som fanns bakom deras köksdörr...Jag borde säkert ha skvallrat....

Den kallas också skvallerkål.

Thai-besök i kök

I Strandnäs skola har vi i tillvalsämnet i hemkunskap åkt på en "smakresa jorden runt" - hela läsåret. Det har blivit många länder, ungefär 17 "resor" har vi gjort hittills!

Senast blev det Mexico och därpå var vi till Thailand! Tackvare extra hjälp från riktig lokalbefolkning lyckades vi skapa en äkta thaikänsla på maten.

Genom att pröva på andra matkulturer kan man förstå sina egen smakkultur bättre. Många elever reser mycket idag och har en naturlig och positiv inställning till främmande matkulturer. Det är nog en god samhällsgärning att låta integration, förståelse och empati byggas utgående ifrån smaker och dofter.

Gott blev det, med vårrullar som friterades, serverades med hemgjord sötsur sås och thai soppa!

Idag fick också årskurs 7 en hemläxa där de skall intervjua en gammal släkting eller bekant. Hur åt man förr? Vilken region/land kommer personen i från? Äter de annorlunda där än vi gör idag? Några av frågorna att ta reda på. Smakens geografi är ett spännande upplägg för skolan och för hemkunskapsämnet.

Det är ganska frustrerande att det inte går (?) att ämnesintegrera mera i högstadiet. Tänk vad elevern skulle ha nytta av att äta sig igenom ett land, en region samtidigt som de bygger på med kunskap om kultur, natur etc.

På begäran - lite recept

Presskonferens inför evenemanget "Närproducerat Åland" hölls den 26 mars. Jag bjöd på GRÖT á la Ny Nordisk Mat:

Äppelsmakande gröt (färskgröt, 8-10 pers)


5 dl ekologiska havregryn (325 g)
2-3 dl äppelsaft
4-5 dl naturell ekologisk yoghurt
(om säsong, finhackade äppelbitar)
Örtströssel:
En knippe färsk dragon
En knippe färsk persilja
Råsocker

Lägg grynen i en skål och häll på äppelsaften. Låt stå över natten. Följande dag blandar du i den naturella yoghurten (och äppelbitarna).

Finhacka dragonen och blanda upp med råsocker. Finhacka persiljan och blanda upp med råsocker. Lägg upp gröten på tallrik och lägg på av det båda strösslena.







Personalfesten blev ett matlagningstillfälle. Här följer innehållet :

• Frittat

Italiensk omelett. 12 ägg, lite mjölk / vatten. Vispa ihop och grädda på svag värme tills nästan stelnad yta. Låt glida över på plåt. Grilla tills det får fin färg i ugenen. Strö på finhackad kallrökt lax och dill. Skär upp i snittar.

• Sallad

Blandad grön sallad och fina strimlor av rödkål (använd osthyvel). Strö på valnötter, päronbitar, blåmögelost.

• Gourmetpizzor

Koka egen tomatsås: Smaka dig fram, utgå från tomat på burk, kross, puré, passarad eller juice. Fräs finhackad lök, vitlök och paprika. Häll på tomat, gärna passerad. låt koka ihop, smaka av med balsamvinäger, salt, peppar, chili, socker.

Hemgjord pizzadeg. Tag ett grund recept. Fyll pizzorna med t.ex. getost, salami, parmaskinka, oliver, ruccola (efter gräddning).

Servera med basilika sås: Proppmycket färsk basilika, mixa med olivolja, balsamvinger, vitlök, salt, svartpeppar, några korn socker! Mixa max (=mycket) !

Droppa på pizzan!

• Fryst espressotårta

300 g mandelmassa, 1 ägg, 2 äggvitor, 2 msk kakao. Fyllning; 4 dl vispgrädde, 2 msk frystorkat espressopulver, 1 dl pudersocker, 2 äggulor.

Riv mandelmassan och rör ner ägg, äggvitor och kakao. häll smeten i smord och bröad form med löstagbar kant. grädda i 175 grader i ca 20 minuter. Låt svalna.

Blanda grädde, kaffepulver, och pudersocker i en skål. Vispa grädden tjock. Vispa ner gulorna. Bred ut massan över kakan. täck in väl och frys i minst 3 timmar. Dekorera med t.ex. påskkarameller.

Mera Matlagning

Inför revidering av timfördelningen i landets grundskolor, är vi många som anser att barn och unga behöver mera kunskaper i matlagning och att få sin vardag att fungera bra. Mera hemkunskap / huslig ekonomi i skolan!

Du kan påverka i denna fråga, skriv på, klicka här !

Här följer en insändare som publicerades i Hufvudstadsbladet 11 mars. Den har nu också översatts till finska och skickats till Helsingin Sanomat och till Turun Sanomat.

Minsta med största nyttan

Matlagningskunskaperna har blivit sämre, konstaterarde man nyligen på HBL´s designforum med tema mat. Arbetet med revidering av timfördelningarna i landets grundskolor pågår och har resulterat i denna belysning av färdighetsämnet huslig ekonomi. Ämnet är skolans minsta ämne med största potential att stöda utslagning och ohälsa i vårt samhället, att ge livsnödvändiga kunskaper i att hantera sin vardag.  Ämnet riskerar att krympa (på sina håll redan krympt) i timantal. Detta mot att behovet av dessa kunskaper bara ökar.

Ämnet står inför nya utmaningar inom främst två områden, miljö och hållbarhet samt konsumtion. I en undersökning (Taloustutkimus, 2010) framgår det att mediesamhället kräver nya hushållskunskaper. Man omnämner hemmet som ett mediehem. Undersökningen bekräftar uppfattningen att man inte längre kan inhämta konsumentkunskap och sådana färdigheter enbart där hemma. Den nordisk-estniska strategin för konsumentfostran, som Konsumentverket har varit med och utarbetat, betonar också att konsumentfostran måste inkluderas i läroplanerna för alla sådana ämnen som den naturligt anknyter till. Även OECD:s konsumentpolitiska kommitté har framhävt utbildningens betydelse för inlärningen av konsumentfärdigheter.

I dag handlar undervisningen, eller borde den handla om vilka olika val man som konsument står inför i sin vardag. Exempelvis en så enkel sak som ”att köpa mjölk” har blivit mera avancerat den senaste tiden. Vi vet alla att det finns en stor mängd olika mjölkprodukter att välja mellan. Idag handlar det om vilka värden man lägger in i köpbeslutet, pris, miljöpåverkan, hälsoaspekter etc.

Området mat är den i rangordning tredje största miljöbelastningen i världen idag. Ämnet hemkunskap bär en fantastisk möjlighet att ge goda hållbara modeller för framtidens matkonsumenter. Att ge dem redskap för att hantera sin vardag, med praktiska färdigheter att hantera goda inhemska råvaror är centralt och gör skillnad i vårt samhälle. Allt fler förlitar sig på industrins färdiga produkter med ibland tvivelaktigt innehåll. Hälsosamma kostval har betydelse för både hälsan och miljön, närmiljön som globalt.

Ämnet huslig ekonomi har inte bara möjligheter att stöda medveten konsumtion och skapa medborgare som lär sig att beakta miljön och leva mera hållbart. Ämnet berör även det kulturella planet med bevarande av traditioner som nationell matkultur. Färdigheter som att samarbeta med andra, lösa problem och en möjlighet att träna den analytiska förmågan ingår också i ämnets potential. Vi kan utan sifferanalys bara ana oss till vilka samhällskonsekvenser mera kunskaper i detta ämne kunde medför. Att redan tidigt i skolan få lära sig sköta sin vardag och göra goda matval vinner alla på. Skolans minsta ämne med flest möjligheter – om det ges chansen.

Råg i ryggen och i kex

Varför inte använda mera av våra fina hälsosamma lokalt producerade och ekologiska spannmål...?

(Åland: Överängs kvarn)

Nej varför inte, bäst att testa! Mera råg åt folket!

Det gjorde vi med eleverna igår, det blev rågflarn istället för havreflarn. Lika gott som med havre och vi fick dessutom med hälsa och miljö perspektivet på köpet! Kexen som blev en efterrätt under temat "klimatsmart" mat som vi har jobbat med nu under några veckor.

Kex - färdiga produkter i alla tänkbara former och färger, det börjar nuförtiden mera likna godishyllorna i butiken. Kanske ett försök att ytterligare sudda ut gränsen mellan vardag och fest. Att köpa kex nuförtiden är nog likställt med att köpa godis.

Att göra egna kex är nog bland det enklaste som man kan göra, innehållet kan man påverka själv. Man slipper förpackningar. Prislappen är liten. Arbetsinsatsen är förstås större än att plocka ner ett packet från hyllan. Men kanske man då man gör dem själva också får in det nuförtiden sällsynta - njutningen.

Lördag hela veckan, mycket socker och vitt mjöl alla dagar, eller lördag och fest någon gång - då först får vi guldkant på tillvaron. Också rågflarnen är festliga inte som ett försök att "vardag-fiera" kex-ätandet.

När jag tänker på detta med kex - kan jag inte låta bli att nämna allt det kex-ätande som många barn "utsätts" för.  Minns när jag blev upprörd (innan jag skrev blogg) och skrev ett brev om detta till Folkhälsan som då hade parken vi gick till med barnen. Blev så upprörd över allt kex-ätande som man uppmuntrade barnen till. Mammorna var boven, de mumsade kex och kaffe (säkert för att mota tröttheten som ligger kompakt denna tid i livet!) vad värre var att de också lät barnen äta i samma takt...

Försökte med mina kalljästa semlor och fullkornsskorpor....

Miljösnack och verkstad

På onsdag deltar jag i ett seminarium, "miljö och hållbar utveckling i våra åländska skolor".

Konkreta redskap

Det bästa vi kan göra är att inspirera varandra och dela med oss av goda exempel. Det ska bli intressant att se vad jag kunde få med mig från dagen med bland annat föreläsarna; Ann Löfving-Henriksson och Maria Svens.

Mat och miljö är en enorm del av vår vardag,  miljöpåverkan som härleds från vår mat har stor inverkan på vår omgivning. Jag ser ingen utväg än att mera medvetet ge större plats för detta område inom mitt ämne, hem- och konsumentkunskap. Vi behöver ge mera utrymme för diskussioner om miljöpåverkan i vår vardag. Vill vi nå en förändring måste vi lära och ge redskap åt våra barn och unga.

Tänk en stund på innebörden i det afrikanska ordspråket: "Ge en fisk åt en man och han är mätt för en dag, lär honom fiska och han är mätt hela livet"

Det komplexa skolämnet hem- och konsumentkunskap kan sammanfattas med tre övergripande tätt sammanlänkade helheter: Miljö, Hälsa, Ekonomi. Det är enklare att greppa ämnet genom att i det komplexa praktiska vardagshandlingen reflektera över arbetet ur dessa olika synvinklar. Exempelvis, vilken är skillnaden mellan en fryspizza och hemgjord pizza?

Vad har jag att komma med? Mina tips:

De svenska WWF´s hemsidorna har varit till stor nytta. På en fortbildning som jag deltog i förra våren, fick jag många konkreta tips på hur man kan göra eleverna mera medvetna. Bland annat inledde jag vårt "projekt" i hem- och konsumentkunskapen med att låta eleverna fundera på sina egna ekologiska fotspår. Här är åk 8´ as fotavtryck, som utställning i klassen:

På naturskyddsföreningens sidor finns massor av nyttigt som man kan använda sig av i sin undervisningen. Vi har bland annat sett på två filmer, en om "hur man handlar klimat smart i butiken" och en annan om "storskalig sojaproduktion", en bov i miljösammanhang.

Listar här lite material, länkar som är användbara:

• Soja-filmen: Bönan - som förändrar världen
• Tips på handla "klimatsmart", filmen finns här!
• DVD filmen: "Hur ska världen få mat?" Animation och lärarhandledning. Utgiven av bland annat Ruokatieto m.fl. Här finns bland annat länk-tips till den berömda fotografen, Peter Menzel och hans fina bildserie på olika familjers genomsnittliga veckoförbrukning av mat. Intressant jämförelse mellan väst - och utvecklingsländer. Sök på: www.time.com - sök där på Peter Menzel - What the World Eats och en pdf.fil: www.menzelphoto.com/misc_linked/HPContents.pdf
• Materialet "Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över." är mycket användbart. Man kan ladda ner materialet som pdf, klicka här, Statens (svenska) folkhälsoinstitut.
• SMART mat upplägg enligt mig, vårterminen 2012. 4 lektioner:

1. Vi definierar begreppet, kort introduktion. De får ett "case" i varje grupp, finns i kompendiet. De får fundera hur de kunde "coacha´a" / handleda personen till ett klimatsmartare liv.
2. De får läsa på / ta reda på m.h.a. kompendiet hur "case-et" kan bli klimatSMART. Även några andra frågor som man kan finnas svar på i kompendiet. Vi ser filmerna. Hemläxa, med hjälp av "checklistan" för klimatsmarta matval skall de ta fram 2 recept på klimatsmart mat.
3. Vi gör en "grönbuffé". Redovisning av deras receptförslag. Vi väljer ut bland / röstar fram det mest populära rätterna
4. Vi gör elevernas egna klimatsmarta maträtter

• För 7 år sedan, 2005 tog Marthaförbundet (jag i samarbetet med Mia Skog) fram ett receptmaterial, "MiljÖnärer i köket", den finns att ladda ner här! Recepten är mina som jag under flera år använde i arbetet med mat&miljö kurser som erbjöds inom olika projekt. Hemsidan är annars värt ett besök för där finns mycket fint receptmaterial mm. som genomsyrar ett starkt miljöengagemang. www.martha.fi
• Vi har "en droppe vatten". Låt eleverna hämta 1 hink med vatten som de skall klara all matlagning och diskning med under ett lektionspass ! Tejpa igen kranarna. Inledning, konkretisera:

1. Tag 1 liter vatten. fyll ett dl-mått med 2,5 cl vatten. häll lite salt i det stora liters måttet. en modell för sött- saltvattenfördelningen på jorden. 97,5 % salt, 2,5 % är sött.
2. Häll bort 2/3 av sötvattnet = glaciärvatten
3. Häll bort resten = grundvatten
4. En droppen kvar = vårt tillgängliga vatten !

• Konkretisera vår "andel av kakan", jordens knappa resurser: 

1. Tag ett äpple = jordklot med atmosfär
2. Dela äpplet med en kniv för att beskriva matjordens fördelning:

• 3/4 vatten, 1/4 land
• Land = 1/2 = odlingsbar mark, 1/2 is, berg, öken
• Odlingsbar mark - 3 / 4 torrt, fuktigt, bebyggt
• Matjord - skalet på den sista fjärdedelen
• Filmen: "Back to the start" - ingenting är nytt under solen! Bra inledning, värdediskussion.

Martha - boom

Martha är långt över 100 år gammalt men som ni vet, kvalitet håller!

Nu ska jag med hjälp av Ann (läs hennes blogg!) och Anna (läs hennes blogg!) göra nystart av Martha på Åland. I morgon, måndag kväll kör vi igång på "Pilsnermackan". Över 50 personer är intresserade ! Vi är glada!

Med nystart menar jag att även nya och unga kan bli martha. Man måste inte vara tant (i och för sig är det ju inne nu, att vara tant) för att vara Martha, redan det att man är intresserad av att "nätverka" med andra kvinnor, lära nytt av varandra - som ett praktiskt mervärde i livet har man goda skäl att bli, Martha.

Vad är då martha?

Martha, är ett täcknamn för något så präktigt som "bildning i hemmet". Men på den tiden när de driftiga kvinnorna (första riksdagsmän som var kvinnor!) skulle starta denna för samhället så viktiga instans, ansåg de ryska myndigheterna som bestämde i landet att detta var för "farligt" för Finland. Hu, att ge sådan makt åt en grupp kvinnor...

Grundarna var inte dummare än så, de tog tillbaka ansökan och skrev om namnet, till det bibliska Martha - en handlingskraftig och praktisk kvinna. Martha-rörelsen föddes och tack vare den fick det finländska samhället en viktig "bildare i hemmet". Man värnade om sundhet, hälsa och hygien, såg till att vaccinationer kom igång och att köket fick torkställ i köksskåpen. Många, oräkneliga är de gärningar som martha bidragit samhället med.

Viktigast av allt är ändå gemenskap, när kvinnor mår bra, mår också samhället bra!

Hållbar livsstil genom medvetna (vardags)val - är en slogan som känns viktig och särskilt aktuell idag som en sund motvikt till en likriktad, tuff och hektisk värld!

Jag är glad att ett fantastiskt förnyat kvinnonätverk är på gång här på Åland!