Nytt projekt

Mathantverksutbildning på Åland

I januari började jag mitt nya projektuppdrag, eller projektanställning. Projektledare för Mathantverk Åland. Utbildningen är ny både här på Åland och i Svenskfinland, hela samarbetsprojektet går under namnet, Kustens Mat. Jag kommer alltså att samarbeta med både Österbotten, Nyland och Åboland.

Det känns nytt samtidigt som det är så bekant. Nätverket i regionerna finns, liksom engagemanget i att vara med och utveckla landsbygden och mat(Åland). Jag är övertygad om att landsbygden kan blomstra om den hittar nya nischer och infallsvinklar.  

Livsmedelsproduktion skall inte bara handla om att få ut stora volymer (mycket pengar), produktionen skall också fokusera på småskaliga, unika och läckra produkter som jordbrukaren kan få ett bra pris för. Läckra och professionella produkter med en historia och som ger en god smakupplevelse, det är vad konsumenterna är beredda att betala för. Därför är det viktigt att få vara med och mobilisera nördar på området (läs enbart positiva krafter i ordet nörd) : 

• kött
• fisk
• mjölk
• spannmål
• frukt & bär
• grönsaker & svamp

Mathantverk kännetecknas av att människans hand och kunnande är med i hela produktionskedjan

Matprat i Köpenhamn

Så sent som i går besökte jag (inom ramen för mitt konsultföretag) Danmark och Köpenhamn. Jag hade som uppgift att berätta om arbetet med Ny Nordisk Mat och det nordiska köksmanifestet för barn, Det är Madkulturen i Danmark som nu har som uppgift att mobilisera krafterna bakom utvecklingen av bra mat till barnen i Danmark. Detta arbete startar med ett manifest för barn och mat: Mera Madkunskap!

Jag passade också på att vara ambassadör för Åland. Åtminstone en deltagare ville komma till Skördefesten på Åland!  Jag berättade också om hur litet Åland är och samtidigt så stor på livsmedel. Att 4,6 % av den åländska ekonomin (BNP) kommer från livsmedelsindustrin och att av den mat som produceras går 76% på export. Jag kallar Åland för Finlands köksträdgård. 

Visste du detta om Åland?

• 90% av Finlands sparrisproduktion finns på Åland
• 80% av Finlands päronproduktion finns på Åland
• 60% av Finlands äppelproduktion finns på Åland
• 30% av Finlands lökproduktion finns på Åland

Med så mycket fina råvaror på denna lilla plats, med så hög kvalitet - nog kommer det att blomstra fler mathantverk på Åland! Jag får väl återkomma med en status för mathantverksprodukter idag 2016 (är inte gjord ännu) och ytterligare en för 2018 och så kan vi se om utbildningen gett någon effekt!?

 

Bondeupplevelse - en riktig vinst!

Nygräddad upplevelse

I december hade jag äran att kamma hem en vinst, månaden "bondeupplevelse". Det var Skördefestens vänner (föreningen) som lottade ut mig som vinnare av decembermånads upplevelse. Upplevelsen som blev av förra helgen, var att baka i vedeldad stenugn på Karl-Ehrs i Svartsmara. Ett fint sätt att medlemsvårda och göra livet på landet mera känt för flera! Jag blev jätte glad, som bonus fick jag ta med mig 3 vänner.

Johanna Lundberg, Josefine Blomsterlund, jag och Leila Hartell - Inger Rosenberg-Mattson skymtas.

Det var en lyckovinst att jag vann denna månad, eftersom jag aldrig bakat hemvete i vedugn! Inger Rosenberg-Mattsson och hennes man Åka ställde upp och bjöd oss vänligt in oss i deras hem. En anrik gård fylld med kärlek och många historier. 

Det blev hemvetedeg på 15 l degspad. 

Josephine & Leila har blandat till en deg som senare blev svartbröd.

Jag själv, Harriet i full färd med att trilla ämnen - hemvetekakor

Att elda upp en stor bakugn var ett långdraget arbete. Inger och Åke hade startat redan kvällen innan. Medan degjäsning och utbakning pågick fortsatte eldandet. Sedan rakades glöden ut ur ugnen och den borstades med enris. När vi började grädda var ugnen omkring 350 grader! 

Det var bra att det var många händer. I efterugnsvärmen gräddades limpor och svartbröd. Klart att ugnens dyrbara värme skall utnyttjas till fullo! Aldrig har man smakat maken till gott bröd!

Spisrosor - det får man från en het ugn och aktivt bakande !

Johanna & Josephine blir proffsiga på att trilla jämna ämnen

Hemvete, nygräddade i stora mängder. Brödet är Ålands "nationalbröd" i vardagen. Många äter ofta hemvete, både från bageriindustri, mindre bagerier och hembakat. Traditionen är lång och ännu levande.

Det går undan när ugnen är het.

Alla testar på att grädda, här syns ficklampan bra. Johanna gräddar och lyser in och kollar om de är klara. Sen skall de ut och borstas av på mjöl och ev. lite grovt salt som låg utstrött på botten.

Josephine är i full koncentration i hetluften!

Leila bakar!

Himmelskt gott med åländskt smör som smälter. En underbara smakupplevelse är förevigad.

Den här bilden tog Åke, dagen efter då svartbrödet i form kom ut ur ugnen.

En rekommendation: Bli också du medlem, stöd ett evenemang som stöder landsbygden och få chans att vinna en bondeupplevelse!

Klicka här!

Barn&Mat - projekt i backspegeln

Bokslut & nytt på lut

Jag blev inkopplad i det nordiska programmet Ny Nordisk Mat (NNM II), genom mitt arbete med skolmatsfrågor i Finland. Resultatet från det skolmats projektet (Operation Skolmat) var positiva och det behövs verkligen konkreta åtgärder och förbättringsförslag när det gäller offentlig mat och arbetet med barn och ungas måltider. Det är dessa offentliga måltider som samhället har chans att påverka i positiv riktning.

I projekt Operation Skolmat serverade vi ett rikt grönt alternativ (grönsaksbuffé och färskt fiberrikt bröd) till den "vanliga" varma måltiden. Vad hände då? Barnen åt 3-5 gånger mer grönt än vanligtvis. Är inte det starka argument för att barn och unga verkligen äter sunt och bra, om de ges en chans!? I projektskolorna arbetade vi även med SAPERE (sensorik i klassrummet), med lärare,  föräldrar och beslutsfattare.

2011 tog jag över som projektledare på nordisk nivå för området barn, mat och hälsa. Året innan hade man gjort en kartläggning för olika satsningar som gjorts och görs för att utveckla området i de nordiska länderna. Man fann ett 80-tal exempel på satsningar som ambitiöst ville främja villkoren för sunda matvanor och utveckla matkulturen riktat till barn och unga. Utmaningen för mig blev att försöka koordinera och integrera med dessa satsningar.

Harriet Strandvik, Åland & Margit Vea, Norge

Det hade nog varit en omöjlig uppgift utan de smidiga kanaler som finns idag. Att bygga upp nätverk är fullt möjligt idag. Nätverk som går över ländernas gränser är lätta att aktivera genom sociala medier.  NNM II hade som målsättning att skapa även mötesplatser som konferenser och workshops med olika teman. Dessa möten runt om i Norden var centrala framgångsfaktorer för att nätverken skulle vara aktiva. Det är lättare att integrera med människor som man har mött. Tänk vilka många fina samarbeten och mötes som uppstod under åren med NNM II!

Nätverket som en kunskapsbank

Utmaningen med att arbeta med barn och mat på nordisk nivå har varit bredden och vidden av området barn och mat. Det har varit viktigt att avgränsa och fokusera. Områden man har kunnat skönja, särskilja och sammanlänka har varit följande 3 huvudområden:

- Skolträdgårdar, naturen som skafferi, från jord till bord eller från fjord till bord

- Skolmatsfrågor, offentliga måltider

- Måltidspedagogik, matfostran, didaktik och metodik inom undervisning

Nätverket och interaktionen mellan människorna som möts genom projektet har även handlat om att visa upp goda exempel, dela idéer och erfarenheter. Bra metoder har fått fotfäste i olika länder. Här tänker jag främst på metoden SAPERE. Boken "Sinnenas Skafferi" är en svensk version och utarbetning av finländsk forskning och arbete på området sensorik och barn. Boken blev översatt till norska och under projektet NNM II´s avslutande period handlade det mycket om styrkan i metodiken inom måltidspedagogik och matfostran. De konkreta övningarna är lätta att implementera i verksamhet med barn. 

Barn kan! Här får barnen tillreda åländsk fisk, de smakar extra gott när man gjort det själv!

Under de mindre nätverksträffarna runt om i Norden kunde man dela och berätta om positiva exempel från sitt område.  Begreppet måltidspedagogik  eller matfostran var de huvudområde som projektet kretsade kring. Under början av projektet uppmärksammade vi sloganen: "Barn kan!" Vi betonade vikten av barnen som en aktiv resurs både i samhället och i familjen. Barnens delaktighet, matglädje och nyfikenhet är nycklarna till framgång, vilket vi såg och delade många gånger under åren med projektet barn, mat och hälsa.

De mest konkreta nätverken som har uppstått är de plattformar som skapats med nordiska dimensioner:

- BoMIN - Barn och mat så in i Norden. Ett Leader (Söderslätt, Skåne) projekt som träffas både på webben och arrangerat träffar/ konferenser runt om i Norden. En plattform (hemsida) som delar och samlar kunskaper på temat måltidspedagogik.

-  "Ung mat och hälsa i Norden" Hushållslärare och pedagoger som tillsammans med unga byter erfarenheter med varandra.

Nordiska aktiviteter

Under projektet har man även samarbetet kring att uppmärksamma den nordiska skolmatsveckan tillsammans med Föreningen Norden. I mars varje år uppmärksammas det nordiska avtalet som skrevs i Helsingfors och som skulle sammanlänka Norden. En Nordisk skolmatsvecka firas och uppmärksammas runt om i norden - en självklarhet att belysa inte bara språk, välfärd, kultur utan även matkultur.

Mötesplatser både på sociala medier och de träffar som har arrangerats är den kärna som utgjort projektet. Att mötas och att dela kompetens har varit betydelsefulla aktiviteter och de nätverk av kunniga personer får fortleva även när projektet i denna struktur avslutas.

NNM II grundades av ett gemensamt nordiskt köksmanifest - ett köksmanifest för arbetet med barnen och deras matkultur utarbetades även under projektet. För mig har följande slogan varit en röd tråd genom arbetet: "alla barn i norden har rätt att lära sig laga god och hälsosam mat". Värdegrunden är en viktig manifestation för gemensamt arbete. Barnens eget nordiska köksmanifest är ett fint resultat av projektet:

• Barnens mat skall vara näringsrik och smaka gott
• Barnens måltider skall vara regelbundna
• Barnens måltider skall vara mångsidiga och varierande
• Barnens mat skall inte vara anonym / vara äkta, de ska få veta vad de äter och varifrån den kommer
• Barnens mat skall vara etisk och rättvis
• Barnens skall omges av goda matförebilder
• Barnen skall gärna göras delaktiga I måltiden och beredningen
• Barnen kan lära sig mycket om genom maten och måltiden – ge rum för det
•  Barnens måltider skall aktivera många sinnen
• Barn har rätt till sin egen smak och positive uppmuntran att utforska våra matskatter

Framtid

Ett projekt tar slut men för den skull inte innehållet. Här på Åland är det lättare att lägga prägel för konkreta åtgärder vad gäller barn och mat. I dagarna lanseras en ny restaurang satsning: Barnens Restaurang, naturligtvis med inspiration från nätverket och projekt i både Danmark och Sverige (Barnens Bästa Bord). I höst är det barn och mat som tema under det stora evenemanget här, Skördefesten på Åland. 

Det kvarstår dock att mera strategiskt förbättra matkultur, attityd- och hälsoaspekter vad gäller barn och mat. Barnen är vår framtid, även på området matkultur, kunskaper om mat, råvaror och dess ursprung. Redan i barndomen behöver samhället ge kunskaper och bygga stolthet om Norden som en rik gastronomisk region. Redan i barndomen grundläggs ätvanor och attityder till sund mat. Den naturliga plattformen för denna kunskapsförmedling är den grundläggande utbildningen. 

Det borde vara en självklarhet att barnen i skolan lär sig om våra råvaror och var de kommer ifrån och om den matkultur som runt om i Norden har sin särskilda prägel. Lika viktigt att lära sig om kända blommor, fåglar och andra djur behöver skolan i framtiden lära ut de råvaror som utgör grunden i vårt nordiska skafferi. Matkultur borde i framtiden bli en gemensam nordisk utbildnings-politisk fråga.

Våga smaka på Åland!

Nordisk nätverksträff på Åland

Det är enkelt att nätverka idag, tack vare sociala medier. Det är enkelt att dela tips och råd på olika områden och det finns en bra kanal på Facebook, "Mat&Barn i Norden, en öppen grupp för alla intresserade inom området barn, mat och hälsa. Men att mötas på riktigt är också viktigt, då delar man på ett aktivt och konkret sätt. Det är fint också att "få ansikten på folk"- lära känna varandra!

 Prang Lerttaweewit, visar ett kreativt exempel där man väljer 3 olika råvaror och söker / undersöker nya smakkombinationer. En spännande sätt att jobba på för båda yngre och äldre.

När man träffas delar man kompetens och idéer, en annan nytta är att det är så mycket lättare att kontakta en person som man har träffat en gång. Den 22 september var det tid för att mötas upp inom nätverket för Ny Nordisk Mat, projektet barn, mat och hälsa i samarbetet med BoMIN-projektet (Barn och mat så in i Norden). Platsen var Åland. Jag hade valt att koppla träffen till den åländska "mathögtiden" Skördefesten på Åland 

I år kunde vi under Skördefesten stoltsera med en barn & mat satsning, ett smakpass för barn. Matpasset, "Våga Smaka" är hämtat från Sverige och är ett exempel på ett konkret nordiskt samarbete. Här kan du läsa mera om bakgrunden och tanken med att inspirera barn att aktivt smaka på lokala råvaror: HÄR!

Vi delade också material i tryckform, broschyrer, handledningar och inspirationsmaterial att plocka med sig hem

Drygt 30 deltagare slöt upp på Åland för att låta sig inspireras av nyheter, tips och idéer för att medvetet arbetat med mat och måltider. De som deltog kan delas in två större grupper. Dels en grupp med sakkunniga, projektledare och personer från olika organisationer. Den andra delen var pedagoger och kockar i daglig verksamhet med barn.

Inslag som gav inspiration

Under träffen på Åland fick vi ta del av följande satsningar:

• Projekt Matskolan i Finland. En nationell satsningen mellan organisationer, myndigheter och sponsorer. En tvåspråkig satsning med syfte att lära barn och matens ursprung och öka matlagningskunskaper. Det är 4 H- organisationen i Finland som under läger arbetar med matskolan - det som man i Danmark kallar för: "Kulinarisk fritidsverksamhet"
• Anna-Karin Quetel från Nationellt kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg, Sverige. Hon berättade om att de kommer under hösten att lansera måltidspedagogiskt material. Redskap som är till för att betona måltiden som en inlärningsplattform. 
• Från Norge deltog Kari-Anne Johansen och berättade om projekt "Fiskesprell" - de har publicerat nytt material och en inspirationsfilm, allt med syfte att använda fisk som både råvara och som en del av undervisning.
• "Mixology för Kids", Prang Lertaweewik kom med det kreativast och mest tekniskt förankrade inslaget: "Eating Experience Design". Här handlade det om att använda råvaror, välja 3 av ett stort utbud och experimentera fram vilken kombination som är god och intressant. Hon visade också på teknik som är kopplat till utvärderingen av smaken, med hjälp av en applikation
• Under dagen informerades det om den nya e-boken: "Kan fiskpinnar simma", ett nytt måltidspedagogiskt material som lanserades i september. Det är ett gratis lär-medel som också innehåller steg-för-steg recept. Man kan ladda ner det gratis och kan användas på ex. Ipad. Här finns ett provsmak!
• Projekt "Tack för maten", Marthaförbundets (Finland) satsning under ledning av Sofia Grynngärds och Ann-Louice Ahrenberg stod för de praktiska och konkreta övningarna på temat: Våga smaka (sapere) och smakskola. De har erfarenhet av arbete med små barn och delade frikostigt med sig av erfarenheter och tips på övningar. 

En av många övningar: Vilka 5 smaker finner du i denna Smoothie? Smaka, smaka och gissa!

Nästa träff på Island

Den 11.12 november sammankallar BoMIN-nätverket och NNM-projektet till en ny träff på helt nya marker för min del, nämligen Island. Tanken är att se verksamhet med barn och  mat där, samt att dela med oss av kunskaper inom SAPERE. 

Jag hoppas att vi också på ett konkret sätt skall dela med oss av exempelvis smakövningar och förhoppningen är att någon på Island ser den stora potentialen i att  arbeta med pedagogiska metoder inom matfostran och offentlig måltid på Island.

Media på plats

Här finns en länk till lokalradion som gjorde ett inslag i från träffen på Smakbyn, Kastelholm.

Gastronomiska Grönland

Ny Nordisk Mat landsteg Grönland

Grönland är en del av vår nordiska gemenskap. Det är ett gigantiskt stort land som fascinerande nog ligger långt borta från resten av Skandinavien (4-5 timmars tidsskillnad) och ändå så nära. Det finns en närhet till varandra genom språket, man klarar sig på skandinaviska och närheten till naturen som vi alla delar här i Norden.

Ny Nordisk Mat - rent, friskt, enkelt & etiskt

Det är en ära att få arbeta med Ny Nordisk Mat som under maj arrangerade en workshop på temat Grönland som gastronomisk region. Jag och Lena Brenner från Åland skulle dela våra erfarenheter med en samlad grupp från Grönland som representerade olika sektorer från livsmedelskedjan.

Styrkan med nordiskt samarbete är just det, att dela. Att inte ensamt arbeta med frågor som redan andra har arbetat med länge, utan att dela erfarenheter och utbyta kunskap. Jag anser att vi genom vårt besök inhämtade nya vinklar och lyckades inspirera dem till att organiserat ta sig an uppgiften med att stärka Grönland som gastronomisk region. Jag ser hoppfullt på den start vi gjorde med fantastiskt duktiga människor som möttes upp!

Fantastiska Edda Lyberth, leder arbetet med "matGrönland"

Vi delar alla liknande utmaningar i Norden. Vi kan alla öka stoltheten för den mat som regionen har haft under lång tid, vi kan alla öka stoltheten för våra fantastiska rena, enkla och fräscha råvaror hämtade från våra specifika regioner. Vi kan alla bli bättre på att kommunicera med varandra. På Åland har vi som mål att betona vikten av att kommunicera MED varandra (inte prata OM varandra).

En stark grupp med grönlänningar som vill arbeta med mat!

Det viktigast i arbetet som ligger framför det land eller den region som vill arbeta med att lyfta mat och matkultur är att målinriktat ta sig an uppgiften. Det gäller att vaska fram de gemensamma prioriteringarna och avgränsa arbetet. Nyttan av att satsa nationellt och regionalt på mat kan enkelt delas upp i:

• Stärka hemmamarknaden, inkluderar återväxt 
• Stärka exporten av mat
• Turism och besöksnäring

Personligen anser jag att prioritet ett ligger idag med att stärka hemmamarknaden och det lokala engagemanget för näringen, "mat" / livsmedelssektorn.  Detta bör inrymma tillväxt där barn och unga omfattas. Om inte de unga inspireras av den lokala maten kan inte tillväxten av denna sektor göras stark. Mat handlar om kunskap om den. Kunskap att odla, hantera, tillreda och njuta av den egna matkulturen.

Gammalt möter nytt, påtagligt. Färdig pizza blandas i samma disk med överflöde av pilgrimsmusslor, fiskfärs och valkött. 

Vi skall hoppas att inte färdigmaten får tränga undan traditionell mat i lika stor utsträckning som mången annan plats i västvärlden.

Alla nordiska länder borde framöver strategiskt stärka återväxt och förankra VAR man i samhället förser invånarna med kunskap om mat och mattraditioner. Det är inte en självklarhet att traditioner förs vidare inom hemmen. Här riktar jag blicken till vårt fina skolsystem som mycket mera strategiskt bör införliva mat och måltid som en viktig del av sin verksamhet.

På Grönland talar man om begreppet: "Från fjord till bord" Uppmana till medvetenhet om var maten kommer ifrån.

Till vår stora glädje har man börjat arbeta med en "Food Festival" på södra Grönland. Den åländska Skördefesten var ett intressant exempel för dem. Här på Åland är vi inne på 17´de året med fest kring nyskördat. Jag blev imponerade över deras satsning på barn under festivalen, det är något som vi på Åland behöver ta modell av! Lite är redan på gång. I år tar Åland inspiration av "Våga smaka!" och projekt: Barnens bästa bord. Under skördefesten kan barnen få ta del av ett "smakpass" - våga smaka på Åland! Här är nyttan av nordiskt samarbete som bästa, vi delar och byter idéer!

Själv vågade jag smaka nytt: Fårskalle. Jag hade äran att för första gången pröva på val, säl och ny fågel: Polar guillemot, rökt renhjärta, myskoxe, syrat vaktelägg, gelé på avkok av blåklocka (bilden nedan).

Jag lämnade Grönland med 3 dagar extra vistelse på grund av storm och inställda flyg. Mera regel än undantag, fick jag veta. Jag lämnar en destination mycket rikare än jag kunde ana. Största insikten är hur starkt naturen påverkar både människan och den mat vi äter. Ödmjukt går vår matresa vidare. Norden är verkligen full av matskatter. 

Jag kunde inte få nog av alla de vackra isfalken vi såg. Helt nya synintryck. De stora som vandrar in i fjordar och in i byar är inte att leka med - de kan åstadkomma tsunamin när de plötsligt kan välta omkull.

Att sedan få smaka och lyssna på den "snackande" inlandsisen var nog den häftigaste upplevelsen!

Skördefest - Restaurangupplevelse

På mitt bord just nu ligger att ansvara för restaurangerna under Skördefesten på Åland. Det är ju fantastiskt att det blir 15 år sedan man inledde denna levande tradition. Skall den få fortsätta locka både ålänningar och icke ålänningar? En omorganisering är ett faktum. Målet är en bärkraftig ekonomisk förening som driver Skördefesten in i framtiden. Evenemang av denna kaliber kräver sina resurser. Det handlar om att bekosta administration och att våga ta betalt för ett professionellt utfört arbete.

Professionell helhet

För mig handlar det nu om möjligheternas Skördefest. Möjlighet att låta landsbygden leva upp och möjligheten att de som odlar vår mat får stå i centrum. Skördefesten ger också möjligheten att låta våra åländska prima råvaror stå i centrum. Det här året kan besökarna få möjlighet att uppleva åländsk mat efter säsong också som måltider ute på restaurangerna - de som väljer att detta år bli en Skördefest Restaurang.

Målet är att Skördefesten blir en folkfest där man kan uppleva skördefest stämningen både ute på öppna gårdar och ute på åländska restauranger. Gemensamt marknadsfört under "taket" Skördefesten. Genom samarbetet med Ny Nordisk Mat Åland önskar man få fram en professionell helhet och ett lyft för lokal mat på åländska krogar. Det finns ett åländskt köksmanifest att utgå ifrån, en värdegrund att bygga på.

Åland som gastronomisk region

Detta evenemang är hela Ålands evenemang - där alla både producenter och kockar kan dra sitt strå till stacken. Många gånger har jag sagt att det utanför Åland finns en stor attraktion till åländska produkter. Vi på Åland som arbetar med mat och att producera den kan med ökad stolthet lyfta fram vårt landskap som en stark gastronomisk region. Därför att det är sant.

Vår mat / råvaror smakar gott, de håller högt näringsvärde och vi har en småskalig mångfald - ett brett utbud av matprodukter. Dessutom har vi en miljö som är vacker och ett gynnsamt växtklimat för grödor. Mycket av framgången i Skördefesten ligger i den vackra omgivningen och den genuina stämningen. Allt fler människor lever urbant och hungrar efter att komma i kontakt med landsbygden.

Allt flera människor är trötta på likriktningen av smaker genom industrins strömlinjeformning och anonyma förpackningar. Vi önskar få tillbaka kontakten med ursprunget och historierna kring maten. På Åland blommar historierna! Vi vet vem som fångat fisken och på vems åker grönsaken har vuxit. Många är bra på att berätta och minnas anekdoter - de älskar gästerna att höra!

Det känns ibland som om Åland är så efter så att vi ligger före!

 Måltidsalternativ ute på Skördefest Restauranger

Som gäst på restaurangerna kommer du att erbjudas följande alternativ där principen är att råvaran som ger maträtten dess namn är åländskt efter säsong:

• Lunchmeny
• Middagsmeny
• Soppmeny
• Barnvänlig tallrik - när barnen trivs, trivs också föräldrarna - här kan man inspireras av manualen för "Barnens Bästa Bord"
• Åländsk Smaktallrik - ett alternativ som ger dig möjlighet att smaka på Åland - ett urval. De restauranger som väljer detta får en inköpsrabatt av följande företag: ÅCA, Dahlmans, ÅTH
• Viltmeny
• Fiskmeny
• Skördefest Buffémeny
• Street Food
• Ålands pannkaka