Network-meeting in Iceland

Focusing on health

This year Iceland has the chairmanship in the Nordic Council of Ministers and its program New Nordic Food (II), the project Food, Children and Health together with our co-partner the network “BoMIN” (Sweden) had the opportunity to make a visit to Iceland. The aim was to share and exchange experiences in the field.

Beautiful view from a school window in Reykjavik.

You learn a lot when meeting and interacting with each other. I was informed that the Iceland introduced public food, with warm school lunch in the year 2000. It is a remarkable long time for public meals in Finland, that introduced warm school lunches in public school in the year of 1948. On Iceland it is mainly financed from municipalities and families pay some of the costs. In the end of the 90-ties they start a health promoting work in the country.

Iceland, Sweden and Åland/Finland meeting up:

Bryndís Jóna Jónsdóttir, Fredrik Ljung, Ellinor Christensson, Harriet Strandvik, 

Inga Birna Albertsdóttir, Sigrún Daníelsdóttir

It has been many years of strategically work for promoting a healthier society included the schools. The changing process goes thru numbers of health promotion project schools. We had the honour to visit two of them. One was a pre-school, under the name “Skolar”. The other was a secondary school, “Flengsborgarskolar”.

Pre-school, at "Skolar". The smal kids eat their meals together with an adult in the middel of an almost round table. The school was very popular with its strategic work for health.

In the afternoon after the school lunch we visit the Directorate of Health, where they told us about the background for health promoting activities on Iceland. The next focus is now strategic work with health promoting communities. But good changings starts with the kids. It was nice to see that many schools had been working actively for a long time focusing on health including work with nutrition.

Fish-soup of the day. My reflection on the lunch was: How can they increase the numbers of guests in the cantina? Surprisingly few were eating the lunch.

Proudly presenting certifications of health promoting work thru the years.

The cantina was integrating into the school system. The were active of offering good chooses of snacks and drinks. No sodas and not candies.

Good ideals

The small group from the Nordic network also had the opportunity to talk about what is going on, on Nordic level. There has been a lot of different project that easily can be transformed into other countries. During the day I was focusing on the method SAPERE and found out that it was not used in the schools. A interesting connection with senses and teaching about consciousness food consumption is the link to mindfulness.

Harriet teaching SAPERE at a school in Finland

The Flengsborgar school was in the beginning of working with mindfulness as a important part of young people today. They had got inspired from Scotland about the good effect of integrate it into schools. At the Flengsborgar school they had plans for introduce it also in the meals. We can al image how good it would be offering a calm and peaceful environment around (public) meals. I am sure it give good effect on the meal-situation and how the body assimilate nutrients.

We also picked up a good ideal of integrate students into the work of develop healthy chooses and activities. At Flengsborgar school they have had a competition of making new smoothie recipe’s. They let the student test out a recipe and make it in front of a audience, like a show for good food!

What is SAPERE?

The teaching method SAPERE was something new and it rise the question what it is? The word is Latin, and was taken from (homo) sapiens, it stands for tasting, smelling, but also clearness and wisdom. Jacque Puisais developed the method in France around the 80-ties. There were some remarkable good effects on pupils learning-skill in al subject when he introduced training in senses. It was then developed into topics like a sequences for teaching. 

In the 90-ties it started to developing in Sweden, it came to Grythyttan, in Örebro. It was translated into Swedish and in cooperation with staff both from kitchen and pedagogues it was learned out as a good learning tool in different communities in Sweden. After a while it also was spread to Finland. The method in Sweden is divided in 10 different lessons that can be integrated in normal curriculum during one semester. For the moment it is going to be republished and up-dated and it will be found free to use at the webpage of the Swedish Food Department, “Livsmedelsverket”.

In Finland there has been a large work of using the method in kindergarten. We are now talking about “Ruokakasvatus” in Finland. (Finish word for Food Education. It is called “Måltidspedagogik” in Sweden). I think that the method SAPERE is a very good function to build bridges between classroom and public meal.

Food Education. Same vegetable taste different, if you serve it in different ways.

What do the students learn from SAPERE? 

•       Will learn about senses and individual taste

•       Will learn the ability to express themselves

•       Will develop consciousness consumer behaviour

•       Will raise curiosity about new product and courses

•       Will increase the variation in food consumption.

"Smörgåsbord" of ideals from Nordic countries

I will now collected and share some good projects and ideas of what is going on in Nordic countries and you can of cause steal ideas and get inspired of them!  

Sweden
- "FriskaBarn"  A evidence based method of how to increase good habits of food and physical activities. It is a self developed method focusing on the pedagogues (al staff) as a roll model: 
- A tool, "Skolmat Sverige" for evaluating school-meals in Sweden, focusing on nutritions:
- Here you can find the guidance in swedish: "Handboken: Mat för alla sinnen" . More information about the method is at the webpage, "Livsmedelsverket"

Norway
- Fiskesprell: Tools for teachers in home economics and health subject of using fish and teaching about the benefit of fish-consumption. New material and guidelines are recently published. 

Finland
- A new research in Finland about the effect of having SAPERE / Food Education in the curriculum. The research is only in finnish.
- Here is useful guidance from Finland, about SAPERE to be use for example in youth clubs: "Sinnrikt i matvärlden". (In swedish)
- Finland svenska Marthaförbund - an organization spreading the method among kids, in private kindergarden. They have a nice website: "Tack för maten"

Denmark
- Her you can find useful tools on the web in SAPERE in al nordic languages! "Säg MUMS till Norden!"

-        

 

     

Matkultur, fisk och barn

Köket öppet för barn

Den 9 oktober 2014 uppmärksammades Matkulturen i i Svenskfinland, på Åland denna gång. Det är Marthaförbundet som i mer än 20 år arbetat med att lyfta maten och kulturen. Detta år var temat fisk och man gav ut en fiskbroschyr som jag utarbetade recepten till. 

Abborre, den åländska "nationalfisken". Åland är Ahvenanmaa = Aborreland direkt översatt från finska. Det är en viktig symbol får vårt örike.

Broschyr och stipendium

Varje år ger man ut både information om temat och där tillhörande recept. Broschyren kan laddas ner gratis som pdf.fil via deras hemsida. Det är tänkt att temat skall inspirera både förbundets medlemmar och allmänheten att konsumera mera av råvaran och "ta den till heders". Det var fint att temat blev fisk när Matkulturdagen uppmärksammades på Åland. Vi har en gammal kultur av fisknäring och långa traditioner av fiskeri både privat och industriellt / kommersiellt. 

Varje år delas ett stipendium ut. I år nominerade jag en självklar kandidat, Johanna Dahlgren på Pub Stallhagen. Hon är en ung kvinna som verkligen lyfter fiskkonsumtionen i sin vardag på den gastronomiska puben i Finström. Här jobbar hon med två dagens rätt alternativ. Fisken är "dagens fångst" och inget annat. Bra mat är precis som värdeorden för Ny Nordisk Mat - rent, friskt, enkelt och etiskt, så är också hennes mat.

Barnen tar plats

En tanke med att fira Matkulturdagen på Åland var att jag ville få med barnen på något sätt. I ett fint samarbete med de lokla marthorna, Linda Löfman, Hotell och restaurangskolan och deras elever och lärare lyckades denna satsning. 

När barnen görs delaktiga växer de som människor. När de blir delaktiga i matlagningen blir maten och råvaran intressant och spännande. Man smakar och äter gärna de som man själv har gjort. Det var blivande kockar som fick handleda barnen och det är också en viktig och bra modell för utvecklandet. Man lär av att lära andra. Satsningen ser jag som "win-win".

Eckerö skola, åk 4 vann tävlingen med att få ta plats i skolans kök och tillreda en fiskrätt, inklusive att avnjuta den. Här följer några sköna bilder från arbetet under dagen.

Rätt klädsel, ett proffsigt intryck!

Linda Löfman handleder och övning ger färdighet....

......koncentration.

Abborren är nu rensad, filéad, "byxad" (alla ben bort), panerad och stekt i smör. 

Aborre-klämman är klar! Mums!

Våga smaka på Åland!

Nordisk nätverksträff på Åland

Det är enkelt att nätverka idag, tack vare sociala medier. Det är enkelt att dela tips och råd på olika områden och det finns en bra kanal på Facebook, "Mat&Barn i Norden, en öppen grupp för alla intresserade inom området barn, mat och hälsa. Men att mötas på riktigt är också viktigt, då delar man på ett aktivt och konkret sätt. Det är fint också att "få ansikten på folk"- lära känna varandra!

 Prang Lerttaweewit, visar ett kreativt exempel där man väljer 3 olika råvaror och söker / undersöker nya smakkombinationer. En spännande sätt att jobba på för båda yngre och äldre.

När man träffas delar man kompetens och idéer, en annan nytta är att det är så mycket lättare att kontakta en person som man har träffat en gång. Den 22 september var det tid för att mötas upp inom nätverket för Ny Nordisk Mat, projektet barn, mat och hälsa i samarbetet med BoMIN-projektet (Barn och mat så in i Norden). Platsen var Åland. Jag hade valt att koppla träffen till den åländska "mathögtiden" Skördefesten på Åland 

I år kunde vi under Skördefesten stoltsera med en barn & mat satsning, ett smakpass för barn. Matpasset, "Våga Smaka" är hämtat från Sverige och är ett exempel på ett konkret nordiskt samarbete. Här kan du läsa mera om bakgrunden och tanken med att inspirera barn att aktivt smaka på lokala råvaror: HÄR!

Vi delade också material i tryckform, broschyrer, handledningar och inspirationsmaterial att plocka med sig hem

Drygt 30 deltagare slöt upp på Åland för att låta sig inspireras av nyheter, tips och idéer för att medvetet arbetat med mat och måltider. De som deltog kan delas in två större grupper. Dels en grupp med sakkunniga, projektledare och personer från olika organisationer. Den andra delen var pedagoger och kockar i daglig verksamhet med barn.

Inslag som gav inspiration

Under träffen på Åland fick vi ta del av följande satsningar:

• Projekt Matskolan i Finland. En nationell satsningen mellan organisationer, myndigheter och sponsorer. En tvåspråkig satsning med syfte att lära barn och matens ursprung och öka matlagningskunskaper. Det är 4 H- organisationen i Finland som under läger arbetar med matskolan - det som man i Danmark kallar för: "Kulinarisk fritidsverksamhet"
• Anna-Karin Quetel från Nationellt kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg, Sverige. Hon berättade om att de kommer under hösten att lansera måltidspedagogiskt material. Redskap som är till för att betona måltiden som en inlärningsplattform. 
• Från Norge deltog Kari-Anne Johansen och berättade om projekt "Fiskesprell" - de har publicerat nytt material och en inspirationsfilm, allt med syfte att använda fisk som både råvara och som en del av undervisning.
• "Mixology för Kids", Prang Lertaweewik kom med det kreativast och mest tekniskt förankrade inslaget: "Eating Experience Design". Här handlade det om att använda råvaror, välja 3 av ett stort utbud och experimentera fram vilken kombination som är god och intressant. Hon visade också på teknik som är kopplat till utvärderingen av smaken, med hjälp av en applikation
• Under dagen informerades det om den nya e-boken: "Kan fiskpinnar simma", ett nytt måltidspedagogiskt material som lanserades i september. Det är ett gratis lär-medel som också innehåller steg-för-steg recept. Man kan ladda ner det gratis och kan användas på ex. Ipad. Här finns ett provsmak!
• Projekt "Tack för maten", Marthaförbundets (Finland) satsning under ledning av Sofia Grynngärds och Ann-Louice Ahrenberg stod för de praktiska och konkreta övningarna på temat: Våga smaka (sapere) och smakskola. De har erfarenhet av arbete med små barn och delade frikostigt med sig av erfarenheter och tips på övningar. 

En av många övningar: Vilka 5 smaker finner du i denna Smoothie? Smaka, smaka och gissa!

Nästa träff på Island

Den 11.12 november sammankallar BoMIN-nätverket och NNM-projektet till en ny träff på helt nya marker för min del, nämligen Island. Tanken är att se verksamhet med barn och  mat där, samt att dela med oss av kunskaper inom SAPERE. 

Jag hoppas att vi också på ett konkret sätt skall dela med oss av exempelvis smakövningar och förhoppningen är att någon på Island ser den stora potentialen i att  arbeta med pedagogiska metoder inom matfostran och offentlig måltid på Island.

Media på plats

Här finns en länk till lokalradion som gjorde ett inslag i från träffen på Smakbyn, Kastelholm.

Barnens Fiskedag, Åland

Delaktighet = Framgång

Fisk är bra mat för alla, att kombinera fisk och grönsaker är inte bara sunt - det är fantastiskt gott! Jag lät mig inspireras av en idé från Norge, Fiskesprell (et kostholdsprosjekt med mål om økt bruk av fisk og sjømat i barnehager og skoler) och deras evenemang med att låta barn grilla fiskpaket.

Arrangör för Barnens Fiskedag var Visit Åland, och barn- familjesatsningen Piratklubben. Här kan man läsa mer om vad som stod på programmet: piratklubbens evenemang  Det blev så bra som jag trodde det skulle bli och vädret var på vår sida, sol och inte så stark vind.

Harriet Strandvik (Projektledare NNM), Ylva (fiskkock) & Hanna Wikström (Assistent)

Först fick barnen åka ut med fiskeguide (världens bästa dessutom, Thomas Strandvik!), de kunde också meta från stranden / bryggan. På plats fanns också en kunnig fiskare som hjälpte till med att rensa fisken och visa hur man gör. När fisken var rensad kunde barnen komma till mig och Hanna Wikström som hjälpte till.

Det var mest abborre som tillreddes. Den "byxade vi" - gjorde benfri. I grillpaketen (foliet) tillreddes det också mört, gädda och gös. Det fanns ett stort utbud av grönsaker och färska örter att välja mellan. Barnen kunde fritt välja vad de packade in. En viktig ingrediens för matframgångar med barn!

"Det här är det godaste Aron nånsin ätit"

Aron 4 år

Både föräldrar och barn var nöjda med upplägget och jag tror att många fick ny inspiration för att konsumera fisk och göra samma sak fler gånger där hemma. Till allas glädje smakade grönsakerna och fisken så gott tillsammans. Dessutom är det snabbmat, blir klart på het grill på några minuter. Det är ingen konst att laga ett fiskpaket. Det var omkring 40 barn som deltog. 

Tyra 5 år var en av de duktiga kockarna.

En del av dagen fotograferades och dokumenterades med intervju för en kommande "Fisk Tidning" som till hösten kommer ut till konsument här på Åland. En del av materialet har temat barn och fisk. Det finns en god motivering, nya kostrekommendationer som uppmanar oss att äta fisk 2-3 gånger i veckan  -varför konsument behöver inspireras att tillreda och äta mer fisk.

Emilia & Malva njöt av sitt paket tillsammans.

Gastronomiska Grönland

Ny Nordisk Mat landsteg Grönland

Grönland är en del av vår nordiska gemenskap. Det är ett gigantiskt stort land som fascinerande nog ligger långt borta från resten av Skandinavien (4-5 timmars tidsskillnad) och ändå så nära. Det finns en närhet till varandra genom språket, man klarar sig på skandinaviska och närheten till naturen som vi alla delar här i Norden.

Ny Nordisk Mat - rent, friskt, enkelt & etiskt

Det är en ära att få arbeta med Ny Nordisk Mat som under maj arrangerade en workshop på temat Grönland som gastronomisk region. Jag och Lena Brenner från Åland skulle dela våra erfarenheter med en samlad grupp från Grönland som representerade olika sektorer från livsmedelskedjan.

Styrkan med nordiskt samarbete är just det, att dela. Att inte ensamt arbeta med frågor som redan andra har arbetat med länge, utan att dela erfarenheter och utbyta kunskap. Jag anser att vi genom vårt besök inhämtade nya vinklar och lyckades inspirera dem till att organiserat ta sig an uppgiften med att stärka Grönland som gastronomisk region. Jag ser hoppfullt på den start vi gjorde med fantastiskt duktiga människor som möttes upp!

Fantastiska Edda Lyberth, leder arbetet med "matGrönland"

Vi delar alla liknande utmaningar i Norden. Vi kan alla öka stoltheten för den mat som regionen har haft under lång tid, vi kan alla öka stoltheten för våra fantastiska rena, enkla och fräscha råvaror hämtade från våra specifika regioner. Vi kan alla bli bättre på att kommunicera med varandra. På Åland har vi som mål att betona vikten av att kommunicera MED varandra (inte prata OM varandra).

En stark grupp med grönlänningar som vill arbeta med mat!

Det viktigast i arbetet som ligger framför det land eller den region som vill arbeta med att lyfta mat och matkultur är att målinriktat ta sig an uppgiften. Det gäller att vaska fram de gemensamma prioriteringarna och avgränsa arbetet. Nyttan av att satsa nationellt och regionalt på mat kan enkelt delas upp i:

• Stärka hemmamarknaden, inkluderar återväxt 
• Stärka exporten av mat
• Turism och besöksnäring

Personligen anser jag att prioritet ett ligger idag med att stärka hemmamarknaden och det lokala engagemanget för näringen, "mat" / livsmedelssektorn.  Detta bör inrymma tillväxt där barn och unga omfattas. Om inte de unga inspireras av den lokala maten kan inte tillväxten av denna sektor göras stark. Mat handlar om kunskap om den. Kunskap att odla, hantera, tillreda och njuta av den egna matkulturen.

Gammalt möter nytt, påtagligt. Färdig pizza blandas i samma disk med överflöde av pilgrimsmusslor, fiskfärs och valkött. 

Vi skall hoppas att inte färdigmaten får tränga undan traditionell mat i lika stor utsträckning som mången annan plats i västvärlden.

Alla nordiska länder borde framöver strategiskt stärka återväxt och förankra VAR man i samhället förser invånarna med kunskap om mat och mattraditioner. Det är inte en självklarhet att traditioner förs vidare inom hemmen. Här riktar jag blicken till vårt fina skolsystem som mycket mera strategiskt bör införliva mat och måltid som en viktig del av sin verksamhet.

På Grönland talar man om begreppet: "Från fjord till bord" Uppmana till medvetenhet om var maten kommer ifrån.

Till vår stora glädje har man börjat arbeta med en "Food Festival" på södra Grönland. Den åländska Skördefesten var ett intressant exempel för dem. Här på Åland är vi inne på 17´de året med fest kring nyskördat. Jag blev imponerade över deras satsning på barn under festivalen, det är något som vi på Åland behöver ta modell av! Lite är redan på gång. I år tar Åland inspiration av "Våga smaka!" och projekt: Barnens bästa bord. Under skördefesten kan barnen få ta del av ett "smakpass" - våga smaka på Åland! Här är nyttan av nordiskt samarbete som bästa, vi delar och byter idéer!

Själv vågade jag smaka nytt: Fårskalle. Jag hade äran att för första gången pröva på val, säl och ny fågel: Polar guillemot, rökt renhjärta, myskoxe, syrat vaktelägg, gelé på avkok av blåklocka (bilden nedan).

Jag lämnade Grönland med 3 dagar extra vistelse på grund av storm och inställda flyg. Mera regel än undantag, fick jag veta. Jag lämnar en destination mycket rikare än jag kunde ana. Största insikten är hur starkt naturen påverkar både människan och den mat vi äter. Ödmjukt går vår matresa vidare. Norden är verkligen full av matskatter. 

Jag kunde inte få nog av alla de vackra isfalken vi såg. Helt nya synintryck. De stora som vandrar in i fjordar och in i byar är inte att leka med - de kan åstadkomma tsunamin när de plötsligt kan välta omkull.

Att sedan få smaka och lyssna på den "snackande" inlandsisen var nog den häftigaste upplevelsen!

GastroÅland

En mötesplats med god eftersmak

Projekt matÅland (drivs av Ny Nordisk Mat - Ålands egen referensgrupp) och initiativet med gastroÅland handlar om att skapa mötesplatser för "matlagare", producenter och utbildning. Det var spännande att se köksgolvet på Ålands hotell- och restaurangskola bli en förenande plattform för branschfolk. Nyttan av att gå samman blev påtaglig och utbyten av kunskap och kreativitet flödade.

Konceptet är egentligen enkelt. Ett dragplåster - en stjärnkock med djup förståelse för arbete med lokalmat, drivna projektarbetare, gott samarbete med lokala aktörer inom branschen, ett köksgolv som är "neutralt" (skolan & utbildningen), massor av fina råvaror och praktiskt arbete. Dag 1 var främst ett matlabb, en "lekstuga" för att tänka ut nytt och närma sig råvarorna, nya människor fördomsfritt.

Harriet Strandvik, Liz Mattsson, Paul Svensson, Lena Brenner & Adrian Bäckman

Åland har ett stort potential inom gastronomin. Vi har duktiga producenter, mathantverkare, kockar inom restaurang och offentliga måltider. Vi har fantastiska råvaror och en uppsjö med spännande förädlade produkter. Varför skulle vi inte satsa på att lyfta fram det mera synligt för våra gäster, turister och lokalbefolkningen?

Varför skulle man inte servera turisterna en åländsk frukost? Vi inledde evenemanget gastroÅland med en fantastisk frukost med smak av Åland, vem vill inte börja dagen så?

Det finns ingen anledning att gömma undan den åländska maten, inte ens ekonomiska argument. Bra mat måste man ta betalt för. Ett mervärde kostar, bra mat är inte gratis. Tänker man "utanför boxen" och använder råvarorna som finns att tillgå mera flexibelt är det fullt möjligt. "Kött/biff-tänket" är rätt kompakt där ute. Kunde man tänka sig att minska mängden på portionen? Det kött man använder ska istället vara av hög kvalitet och så brassar man på med tillbehören? Kan man låta gästen välja mellan import biff och lokal producerat? Kan man tänka sig att jobba aktivt med andra köttdelar på djuret?

Kan vi utveckla användningen av fisk, odlad fisk - en utvecklad näring med bra produkter idag. 

Kan vi lyfta alla våra grönsaker, skapa hype med vår egen sparris (som är bäst i världen, antar jag!), transformera kålen till nya gastronomiska höjder? Varför inte....

Bakad kål, svart på utsidan, vansinnigt läckert slutresultat på insidan!

Under evenemanget GastroÅland lyfte man fram potentialen med att arbeta med lokalmat på Åland. Man måste bestämma sig - det handar om att medvetet och målinriktat gå in för att lyfta det lokala. Jag träffade en gång en kock i Sverige som i 10 års tid har arbetat med närproducerad- och lokalmat. Trots att det innebär ett visst merarbete, så ångrar han sig inte en sekund. Därför att hans arbete har blivit så mycket roligare.

Anneli Gustafsson (Ingeborgs bageri) och Viktor Eriksson (Silverskär)

Det är glädjen i arbetet som gör mödan värd. Det är alltså mycket roligare att jobba tillsammans, att skapa kontakt med matens ursprung,  jordbruket, odlingen och med producenterna - människan bakom råvaran. Denna glädje och förståelse för att man tillsammans kan göra något upplevde jag att man märkte av under gastroÅland. Fantastiskt, skulle jag vilja lägga till!

Dag 2. Platsen var vårt ståtliga Alandica. Här skapade vi ett åländskt Mattorg - en plats att visa upp sig på och passa på att mingla och knyta nya kontakter. Seminariet med föreläsningar var tänkt att lägga strålkastarna på bra exempel på medveten och målinriktad matverksamhet. Från skolkök, köttproducentens syn på produktion, prissättning och upphandling, samt vad som händer med när en turistanläggning väljer att servera lokalt så långt det går - i stor skala. 

Köksmästare Fredrik Eriksson påpekade en viktig aspekt: "Var noga med maten. eftersom miljön är så fin" Detta var för personalen i Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, Skåne - men gäller förstås också Åland: Här är så vackert - då måste miljön också påverka matupplevelsen! 

Sammanfattning: Lokalmat innebär: "Bring back money" Om att stöda lokala ekonomiska system genom att stöda matproduktion på Åland. Något som borde vara självklart i kommun och stad. Något som borde vara självklart - eftersom vår mat är så god, dessutom!

Nordisk skolmatsvecka - smaka på Norden!

Barnen i Geta får smaka på Norden

Idag gjorde jag ett besök till Geta, norra Åland. Här har man för andra året i rad valt att uppmärksamma vecka 12 med Norden i fokus och Nordisk skolmatsvecka.

Läs mer: http://www.norden.se/Medlemskap/Skola/Nordisk-skolmatvecka/

Jag känner också till att man både i Närpes och Pargas (Finland) valt att lyfta fram menyn detta år. Kanske du känner till flera kommuner / skolor? Berätta gärna för mig!

Diana Nurmi, skolkock i Geta grundskola:

" Det är så roligt att få göra det, tänk att få en färdig meny att använda!" De berättar att barnen är duktiga på att smaka på olika saker.  Till min glädje berättar kockarna att de äter stora mängder ärtsoppa och gröt när det serveras!

Här möts man av glada skolkockar och matglad barn!

Skolans föreståndare, Marianne Häggblom har en teori varför t.ex. ärtsoppan har så stor åtgång. Hon har tänkt på att eftersom barn idag äter så mycket socker blir det söta (semlan, fastlagsbullen) rätt ointressant varför de väljer att äta det mer "ovanliga" ärtsoppan istället för de söta alternativet. En intressant tanke. 

Under dagen funderade jag också på det här med festmat förr och nu. Mat som man förr i tiden åt ofta tenderar att bli festmat idag. Dagens gäst i skolan, expert på Island, Gyrit Hagman lyfter fram möjligheten att behålla gamla rätter vid liv genom att göra dem till festmat - högtidsmat. Ett fint exempel på det är potatisgröten i Ingå, tycker jag.

Island som tisdagstema

Skolmat kan man framgångsrikt lyfta fram i undervisningen. Prata mat i klassen. Det gör man idag i Geta grundskola.

Gyrit Hagman som är "nordist" berättar fascinerande om traditionell mat på Island

Här får eleverna lyssna till hur man förr i tiden tog tillvara ALLT vad som fanns att få ut av råvaran. Någonting som är mycket främmande för dagens barn. Att torka, jäsa, syra, röka - sätt som vi i hela Norden har gemensamt. Ett exempel på mat man ännu idag äter på Island är "skir" (kvark), äts som yoghurt hos oss. Att torka fisk är mycket typiskt för Island. Det gäller att inte bara prata om maten, utan också att pröva. Alla elever som ville fick under lunchpausen testa en bit torkad fisk med smör.

Var så goda, ett provsmak?

Kanske det doftar värre än det smakar? Så var nog de flestas omdöme. "Det var riktigt gott!", sade någon. Men det "ruttna" hajköttet lär nog lukta värre....

Tänk vad behändigt att ha med torkad fisk på en utfärd. Massor av nyttigt protein som inte behöver kyltransport!

Jag är imponerad av skolans satsning på Nordisk skolmatsvecka. Det är ett fint exempel på hur man kan integrera mat och kultur. Här får eleverna verkligen en nordisk presentation som man helt säkert kommer ihåg bättre när man kopplar in sinnena. Hela vecka följer man en nordisk skolmatsedel som alla har tillgång till. Nästa år kanske en uppdaterad version. Årets finns här: http://www.norden.se/Medlemskap/Skola/Nordisk-skolmatvecka/

Island "bjöd" idag på: Stuvad fisk och potatis. Till måltiden fick de äta salladsbuffé och bröd. I morgon onsdag står Sverige på tur. Den danska rätten som serverades på måndag åt eleverna i Geta skola upp i princip allting av - ett gott betyg alltså!

Här är maten klar att ätas! Förra året stod en fårsoppa på den Nordiska Menyn - den har gjorts flera gånger i skolan eftersom den blivit så populär. Det var också fint att lokalpressen (Nya Åland) kom på besök och intervjuade barnen! Denna satsning är värd all uppmärksamhet. Matkultur och matens ursprung måste bevaras också för framtiden, det gör man genom barnen!

PUR - nytt koncept i full gång

PUR rent - om lokalmat och mingelmat

Jag har länge arbetat med lokalmat och försöker främja medvetenhet för matens kvalitet och ursprung. Vi har mycket bra mat i Finland, på Åland och i Norden. Trots kritik i åländska medier om gifter i maten, är det på det hela taget mat som är värd att lyftas fram och njuta av.

Angående giftet (i purjolök), alltså rester av bekämpningsmedel i vår mat är det fråga om under gränsvärden som man olyckligt fick in i en odling på Åland - där ämnet inte hör hemma. Det är beklagligt. Producenten hade bekämpat potatisodling och purjolöken fanns på fel plats, för nära den behandlade potatisen. Doserna man fann är ändå små, de var klart under gränsen för tillåtet värde. Jämför vi vad man hittar för värden i stickprover utanför Norden, var alltså denna upptäckt liten och tyvärr ogiltig på just denna gröda. I tidningarna "låter det som" om vår mat är dränkt i gift. Så är alltså fallet inte. 

Hellst skall vi köpa och fråga efter åländskt ekologisk odlad mat, sedan konventionellt odlad åländsk mat, sedan inhemskt och så vidare. Det viktigaste är att göra kloka och medvetna val som stöder den lokala marknaden, våra öppna landskap och köper mat som har rest så kort tid som möjligt. Att äta åländsk mat efter säsong är alltså det kloka rådet!

Det är viktigt att tona ner polemiken mellan ekoodling och konventionellt odlad mat. På Åland borde vi arbeta med varandra, inte mot varandra. Visst är min dröm att Åland kunde leverera mera ekologiskt odlad mat, men så är inte fallet idag. Tyvärr, vi måste påminna oss om att ekoodling kräver mera arbete och kostar därför mera, är vi tillräckligt många som vill betala mer, så är det realistiskt möjligt. En paradox är att fler kommuner vill spara och få ner kostnader för mat, medan faktum kvarstår att mat och kvalitet kostar.

Det har varit en spännande start på arbetsåret, mitt nya koncept PUR är igång. Här kan jag nu äntligen ha en plattform för mat och kommunikation. Visa och erbjuda upplevelser av åländsk mat i fin förpackning! Ett flexibelt måltidskoncept som kan erbjuda olika typer av åländsk mat, frukost, fika, kvällsmat mm. Alltid serverat tillsammans med design, hantverk, kläder och musik - från Åland!

Här ser du åländska ekologiska frukostflingor gjorda på honung, råg- och havreflingor från Överängskvarnen, tillsammans med naturell yoghurt från Ålandsmejeriet.
Mia Englunds koppar "Kålrabbi" skymtar i bakgrunden.

Nyfiken på mer info om PUR:

PUR - åländska mingelmåltider är ett måltidskoncept utarbetat av Harriet Strandvik, som integrerar lokalmat med lokal design och hantverk. Råvarorna är noggrant utvalda och producerade av kunniga och duktiga livsmedelsproducenter på Åland. Måltiden är en helhet varför estetiken är central, -många sinnen lockas och aktiveras.
Konceptet PUR betonar hållbarhetsaspekten och samarbetet kring miljö och kvalitet är mycket centralt. Personalens förkläden är designade av åländska Labelled Fashion Recycling och sydda av återvunnet lakanstyg. Scarfarna är tillverkade av gamla sidenslipsar. Assietter och skålar är designade av keramikern Mia Englund och framtagna av gamla fönsterrutor. Besticken är inköpta från antikhandel och loppis.
I den industriella världen är saker likriktade och tenderar att vara något anonyma, i PUR-konceptet är saker unika precis som vi alla är. Under måltiden njuter du av musik producerad av åländska Ulvens döttrar.