Nytt projekt

Mathantverksutbildning på Åland

I januari började jag mitt nya projektuppdrag, eller projektanställning. Projektledare för Mathantverk Åland. Utbildningen är ny både här på Åland och i Svenskfinland, hela samarbetsprojektet går under namnet, Kustens Mat. Jag kommer alltså att samarbeta med både Österbotten, Nyland och Åboland.

Det känns nytt samtidigt som det är så bekant. Nätverket i regionerna finns, liksom engagemanget i att vara med och utveckla landsbygden och mat(Åland). Jag är övertygad om att landsbygden kan blomstra om den hittar nya nischer och infallsvinklar.  

Livsmedelsproduktion skall inte bara handla om att få ut stora volymer (mycket pengar), produktionen skall också fokusera på småskaliga, unika och läckra produkter som jordbrukaren kan få ett bra pris för. Läckra och professionella produkter med en historia och som ger en god smakupplevelse, det är vad konsumenterna är beredda att betala för. Därför är det viktigt att få vara med och mobilisera nördar på området (läs enbart positiva krafter i ordet nörd) : 

• kött
• fisk
• mjölk
• spannmål
• frukt & bär
• grönsaker & svamp

Mathantverk kännetecknas av att människans hand och kunnande är med i hela produktionskedjan

Matprat i Köpenhamn

Så sent som i går besökte jag (inom ramen för mitt konsultföretag) Danmark och Köpenhamn. Jag hade som uppgift att berätta om arbetet med Ny Nordisk Mat och det nordiska köksmanifestet för barn, Det är Madkulturen i Danmark som nu har som uppgift att mobilisera krafterna bakom utvecklingen av bra mat till barnen i Danmark. Detta arbete startar med ett manifest för barn och mat: Mera Madkunskap!

Jag passade också på att vara ambassadör för Åland. Åtminstone en deltagare ville komma till Skördefesten på Åland!  Jag berättade också om hur litet Åland är och samtidigt så stor på livsmedel. Att 4,6 % av den åländska ekonomin (BNP) kommer från livsmedelsindustrin och att av den mat som produceras går 76% på export. Jag kallar Åland för Finlands köksträdgård. 

Visste du detta om Åland?

• 90% av Finlands sparrisproduktion finns på Åland
• 80% av Finlands päronproduktion finns på Åland
• 60% av Finlands äppelproduktion finns på Åland
• 30% av Finlands lökproduktion finns på Åland

Med så mycket fina råvaror på denna lilla plats, med så hög kvalitet - nog kommer det att blomstra fler mathantverk på Åland! Jag får väl återkomma med en status för mathantverksprodukter idag 2016 (är inte gjord ännu) och ytterligare en för 2018 och så kan vi se om utbildningen gett någon effekt!?

 

Barn&Mat - projekt i backspegeln

Bokslut & nytt på lut

Jag blev inkopplad i det nordiska programmet Ny Nordisk Mat (NNM II), genom mitt arbete med skolmatsfrågor i Finland. Resultatet från det skolmats projektet (Operation Skolmat) var positiva och det behövs verkligen konkreta åtgärder och förbättringsförslag när det gäller offentlig mat och arbetet med barn och ungas måltider. Det är dessa offentliga måltider som samhället har chans att påverka i positiv riktning.

I projekt Operation Skolmat serverade vi ett rikt grönt alternativ (grönsaksbuffé och färskt fiberrikt bröd) till den "vanliga" varma måltiden. Vad hände då? Barnen åt 3-5 gånger mer grönt än vanligtvis. Är inte det starka argument för att barn och unga verkligen äter sunt och bra, om de ges en chans!? I projektskolorna arbetade vi även med SAPERE (sensorik i klassrummet), med lärare,  föräldrar och beslutsfattare.

2011 tog jag över som projektledare på nordisk nivå för området barn, mat och hälsa. Året innan hade man gjort en kartläggning för olika satsningar som gjorts och görs för att utveckla området i de nordiska länderna. Man fann ett 80-tal exempel på satsningar som ambitiöst ville främja villkoren för sunda matvanor och utveckla matkulturen riktat till barn och unga. Utmaningen för mig blev att försöka koordinera och integrera med dessa satsningar.

Harriet Strandvik, Åland & Margit Vea, Norge

Det hade nog varit en omöjlig uppgift utan de smidiga kanaler som finns idag. Att bygga upp nätverk är fullt möjligt idag. Nätverk som går över ländernas gränser är lätta att aktivera genom sociala medier.  NNM II hade som målsättning att skapa även mötesplatser som konferenser och workshops med olika teman. Dessa möten runt om i Norden var centrala framgångsfaktorer för att nätverken skulle vara aktiva. Det är lättare att integrera med människor som man har mött. Tänk vilka många fina samarbeten och mötes som uppstod under åren med NNM II!

Nätverket som en kunskapsbank

Utmaningen med att arbeta med barn och mat på nordisk nivå har varit bredden och vidden av området barn och mat. Det har varit viktigt att avgränsa och fokusera. Områden man har kunnat skönja, särskilja och sammanlänka har varit följande 3 huvudområden:

- Skolträdgårdar, naturen som skafferi, från jord till bord eller från fjord till bord

- Skolmatsfrågor, offentliga måltider

- Måltidspedagogik, matfostran, didaktik och metodik inom undervisning

Nätverket och interaktionen mellan människorna som möts genom projektet har även handlat om att visa upp goda exempel, dela idéer och erfarenheter. Bra metoder har fått fotfäste i olika länder. Här tänker jag främst på metoden SAPERE. Boken "Sinnenas Skafferi" är en svensk version och utarbetning av finländsk forskning och arbete på området sensorik och barn. Boken blev översatt till norska och under projektet NNM II´s avslutande period handlade det mycket om styrkan i metodiken inom måltidspedagogik och matfostran. De konkreta övningarna är lätta att implementera i verksamhet med barn. 

Barn kan! Här får barnen tillreda åländsk fisk, de smakar extra gott när man gjort det själv!

Under de mindre nätverksträffarna runt om i Norden kunde man dela och berätta om positiva exempel från sitt område.  Begreppet måltidspedagogik  eller matfostran var de huvudområde som projektet kretsade kring. Under början av projektet uppmärksammade vi sloganen: "Barn kan!" Vi betonade vikten av barnen som en aktiv resurs både i samhället och i familjen. Barnens delaktighet, matglädje och nyfikenhet är nycklarna till framgång, vilket vi såg och delade många gånger under åren med projektet barn, mat och hälsa.

De mest konkreta nätverken som har uppstått är de plattformar som skapats med nordiska dimensioner:

- BoMIN - Barn och mat så in i Norden. Ett Leader (Söderslätt, Skåne) projekt som träffas både på webben och arrangerat träffar/ konferenser runt om i Norden. En plattform (hemsida) som delar och samlar kunskaper på temat måltidspedagogik.

-  "Ung mat och hälsa i Norden" Hushållslärare och pedagoger som tillsammans med unga byter erfarenheter med varandra.

Nordiska aktiviteter

Under projektet har man även samarbetet kring att uppmärksamma den nordiska skolmatsveckan tillsammans med Föreningen Norden. I mars varje år uppmärksammas det nordiska avtalet som skrevs i Helsingfors och som skulle sammanlänka Norden. En Nordisk skolmatsvecka firas och uppmärksammas runt om i norden - en självklarhet att belysa inte bara språk, välfärd, kultur utan även matkultur.

Mötesplatser både på sociala medier och de träffar som har arrangerats är den kärna som utgjort projektet. Att mötas och att dela kompetens har varit betydelsefulla aktiviteter och de nätverk av kunniga personer får fortleva även när projektet i denna struktur avslutas.

NNM II grundades av ett gemensamt nordiskt köksmanifest - ett köksmanifest för arbetet med barnen och deras matkultur utarbetades även under projektet. För mig har följande slogan varit en röd tråd genom arbetet: "alla barn i norden har rätt att lära sig laga god och hälsosam mat". Värdegrunden är en viktig manifestation för gemensamt arbete. Barnens eget nordiska köksmanifest är ett fint resultat av projektet:

• Barnens mat skall vara näringsrik och smaka gott
• Barnens måltider skall vara regelbundna
• Barnens måltider skall vara mångsidiga och varierande
• Barnens mat skall inte vara anonym / vara äkta, de ska få veta vad de äter och varifrån den kommer
• Barnens mat skall vara etisk och rättvis
• Barnens skall omges av goda matförebilder
• Barnen skall gärna göras delaktiga I måltiden och beredningen
• Barnen kan lära sig mycket om genom maten och måltiden – ge rum för det
•  Barnens måltider skall aktivera många sinnen
• Barn har rätt till sin egen smak och positive uppmuntran att utforska våra matskatter

Framtid

Ett projekt tar slut men för den skull inte innehållet. Här på Åland är det lättare att lägga prägel för konkreta åtgärder vad gäller barn och mat. I dagarna lanseras en ny restaurang satsning: Barnens Restaurang, naturligtvis med inspiration från nätverket och projekt i både Danmark och Sverige (Barnens Bästa Bord). I höst är det barn och mat som tema under det stora evenemanget här, Skördefesten på Åland. 

Det kvarstår dock att mera strategiskt förbättra matkultur, attityd- och hälsoaspekter vad gäller barn och mat. Barnen är vår framtid, även på området matkultur, kunskaper om mat, råvaror och dess ursprung. Redan i barndomen behöver samhället ge kunskaper och bygga stolthet om Norden som en rik gastronomisk region. Redan i barndomen grundläggs ätvanor och attityder till sund mat. Den naturliga plattformen för denna kunskapsförmedling är den grundläggande utbildningen. 

Det borde vara en självklarhet att barnen i skolan lär sig om våra råvaror och var de kommer ifrån och om den matkultur som runt om i Norden har sin särskilda prägel. Lika viktigt att lära sig om kända blommor, fåglar och andra djur behöver skolan i framtiden lära ut de råvaror som utgör grunden i vårt nordiska skafferi. Matkultur borde i framtiden bli en gemensam nordisk utbildnings-politisk fråga.

Våga smaka på Åland!

Nordisk nätverksträff på Åland

Det är enkelt att nätverka idag, tack vare sociala medier. Det är enkelt att dela tips och råd på olika områden och det finns en bra kanal på Facebook, "Mat&Barn i Norden, en öppen grupp för alla intresserade inom området barn, mat och hälsa. Men att mötas på riktigt är också viktigt, då delar man på ett aktivt och konkret sätt. Det är fint också att "få ansikten på folk"- lära känna varandra!

 Prang Lerttaweewit, visar ett kreativt exempel där man väljer 3 olika råvaror och söker / undersöker nya smakkombinationer. En spännande sätt att jobba på för båda yngre och äldre.

När man träffas delar man kompetens och idéer, en annan nytta är att det är så mycket lättare att kontakta en person som man har träffat en gång. Den 22 september var det tid för att mötas upp inom nätverket för Ny Nordisk Mat, projektet barn, mat och hälsa i samarbetet med BoMIN-projektet (Barn och mat så in i Norden). Platsen var Åland. Jag hade valt att koppla träffen till den åländska "mathögtiden" Skördefesten på Åland 

I år kunde vi under Skördefesten stoltsera med en barn & mat satsning, ett smakpass för barn. Matpasset, "Våga Smaka" är hämtat från Sverige och är ett exempel på ett konkret nordiskt samarbete. Här kan du läsa mera om bakgrunden och tanken med att inspirera barn att aktivt smaka på lokala råvaror: HÄR!

Vi delade också material i tryckform, broschyrer, handledningar och inspirationsmaterial att plocka med sig hem

Drygt 30 deltagare slöt upp på Åland för att låta sig inspireras av nyheter, tips och idéer för att medvetet arbetat med mat och måltider. De som deltog kan delas in två större grupper. Dels en grupp med sakkunniga, projektledare och personer från olika organisationer. Den andra delen var pedagoger och kockar i daglig verksamhet med barn.

Inslag som gav inspiration

Under träffen på Åland fick vi ta del av följande satsningar:

• Projekt Matskolan i Finland. En nationell satsningen mellan organisationer, myndigheter och sponsorer. En tvåspråkig satsning med syfte att lära barn och matens ursprung och öka matlagningskunskaper. Det är 4 H- organisationen i Finland som under läger arbetar med matskolan - det som man i Danmark kallar för: "Kulinarisk fritidsverksamhet"
• Anna-Karin Quetel från Nationellt kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg, Sverige. Hon berättade om att de kommer under hösten att lansera måltidspedagogiskt material. Redskap som är till för att betona måltiden som en inlärningsplattform. 
• Från Norge deltog Kari-Anne Johansen och berättade om projekt "Fiskesprell" - de har publicerat nytt material och en inspirationsfilm, allt med syfte att använda fisk som både råvara och som en del av undervisning.
• "Mixology för Kids", Prang Lertaweewik kom med det kreativast och mest tekniskt förankrade inslaget: "Eating Experience Design". Här handlade det om att använda råvaror, välja 3 av ett stort utbud och experimentera fram vilken kombination som är god och intressant. Hon visade också på teknik som är kopplat till utvärderingen av smaken, med hjälp av en applikation
• Under dagen informerades det om den nya e-boken: "Kan fiskpinnar simma", ett nytt måltidspedagogiskt material som lanserades i september. Det är ett gratis lär-medel som också innehåller steg-för-steg recept. Man kan ladda ner det gratis och kan användas på ex. Ipad. Här finns ett provsmak!
• Projekt "Tack för maten", Marthaförbundets (Finland) satsning under ledning av Sofia Grynngärds och Ann-Louice Ahrenberg stod för de praktiska och konkreta övningarna på temat: Våga smaka (sapere) och smakskola. De har erfarenhet av arbete med små barn och delade frikostigt med sig av erfarenheter och tips på övningar. 

En av många övningar: Vilka 5 smaker finner du i denna Smoothie? Smaka, smaka och gissa!

Nästa träff på Island

Den 11.12 november sammankallar BoMIN-nätverket och NNM-projektet till en ny träff på helt nya marker för min del, nämligen Island. Tanken är att se verksamhet med barn och  mat där, samt att dela med oss av kunskaper inom SAPERE. 

Jag hoppas att vi också på ett konkret sätt skall dela med oss av exempelvis smakövningar och förhoppningen är att någon på Island ser den stora potentialen i att  arbeta med pedagogiska metoder inom matfostran och offentlig måltid på Island.

Media på plats

Här finns en länk till lokalradion som gjorde ett inslag i från träffen på Smakbyn, Kastelholm.

Miljösnack och verkstad

På onsdag deltar jag i ett seminarium, "miljö och hållbar utveckling i våra åländska skolor".

Konkreta redskap

Det bästa vi kan göra är att inspirera varandra och dela med oss av goda exempel. Det ska bli intressant att se vad jag kunde få med mig från dagen med bland annat föreläsarna; Ann Löfving-Henriksson och Maria Svens.

Mat och miljö är en enorm del av vår vardag,  miljöpåverkan som härleds från vår mat har stor inverkan på vår omgivning. Jag ser ingen utväg än att mera medvetet ge större plats för detta område inom mitt ämne, hem- och konsumentkunskap. Vi behöver ge mera utrymme för diskussioner om miljöpåverkan i vår vardag. Vill vi nå en förändring måste vi lära och ge redskap åt våra barn och unga.

Tänk en stund på innebörden i det afrikanska ordspråket: "Ge en fisk åt en man och han är mätt för en dag, lär honom fiska och han är mätt hela livet"

Det komplexa skolämnet hem- och konsumentkunskap kan sammanfattas med tre övergripande tätt sammanlänkade helheter: Miljö, Hälsa, Ekonomi. Det är enklare att greppa ämnet genom att i det komplexa praktiska vardagshandlingen reflektera över arbetet ur dessa olika synvinklar. Exempelvis, vilken är skillnaden mellan en fryspizza och hemgjord pizza?

Vad har jag att komma med? Mina tips:

De svenska WWF´s hemsidorna har varit till stor nytta. På en fortbildning som jag deltog i förra våren, fick jag många konkreta tips på hur man kan göra eleverna mera medvetna. Bland annat inledde jag vårt "projekt" i hem- och konsumentkunskapen med att låta eleverna fundera på sina egna ekologiska fotspår. Här är åk 8´ as fotavtryck, som utställning i klassen:

På naturskyddsföreningens sidor finns massor av nyttigt som man kan använda sig av i sin undervisningen. Vi har bland annat sett på två filmer, en om "hur man handlar klimat smart i butiken" och en annan om "storskalig sojaproduktion", en bov i miljösammanhang.

Listar här lite material, länkar som är användbara:

• Soja-filmen: Bönan - som förändrar världen
• Tips på handla "klimatsmart", filmen finns här!
• DVD filmen: "Hur ska världen få mat?" Animation och lärarhandledning. Utgiven av bland annat Ruokatieto m.fl. Här finns bland annat länk-tips till den berömda fotografen, Peter Menzel och hans fina bildserie på olika familjers genomsnittliga veckoförbrukning av mat. Intressant jämförelse mellan väst - och utvecklingsländer. Sök på: www.time.com - sök där på Peter Menzel - What the World Eats och en pdf.fil: www.menzelphoto.com/misc_linked/HPContents.pdf
• Materialet "Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över." är mycket användbart. Man kan ladda ner materialet som pdf, klicka här, Statens (svenska) folkhälsoinstitut.
• SMART mat upplägg enligt mig, vårterminen 2012. 4 lektioner:

1. Vi definierar begreppet, kort introduktion. De får ett "case" i varje grupp, finns i kompendiet. De får fundera hur de kunde "coacha´a" / handleda personen till ett klimatsmartare liv.
2. De får läsa på / ta reda på m.h.a. kompendiet hur "case-et" kan bli klimatSMART. Även några andra frågor som man kan finnas svar på i kompendiet. Vi ser filmerna. Hemläxa, med hjälp av "checklistan" för klimatsmarta matval skall de ta fram 2 recept på klimatsmart mat.
3. Vi gör en "grönbuffé". Redovisning av deras receptförslag. Vi väljer ut bland / röstar fram det mest populära rätterna
4. Vi gör elevernas egna klimatsmarta maträtter

• För 7 år sedan, 2005 tog Marthaförbundet (jag i samarbetet med Mia Skog) fram ett receptmaterial, "MiljÖnärer i köket", den finns att ladda ner här! Recepten är mina som jag under flera år använde i arbetet med mat&miljö kurser som erbjöds inom olika projekt. Hemsidan är annars värt ett besök för där finns mycket fint receptmaterial mm. som genomsyrar ett starkt miljöengagemang. www.martha.fi
• Vi har "en droppe vatten". Låt eleverna hämta 1 hink med vatten som de skall klara all matlagning och diskning med under ett lektionspass ! Tejpa igen kranarna. Inledning, konkretisera:

1. Tag 1 liter vatten. fyll ett dl-mått med 2,5 cl vatten. häll lite salt i det stora liters måttet. en modell för sött- saltvattenfördelningen på jorden. 97,5 % salt, 2,5 % är sött.
2. Häll bort 2/3 av sötvattnet = glaciärvatten
3. Häll bort resten = grundvatten
4. En droppen kvar = vårt tillgängliga vatten !

• Konkretisera vår "andel av kakan", jordens knappa resurser: 

1. Tag ett äpple = jordklot med atmosfär
2. Dela äpplet med en kniv för att beskriva matjordens fördelning:

• 3/4 vatten, 1/4 land
• Land = 1/2 = odlingsbar mark, 1/2 is, berg, öken
• Odlingsbar mark - 3 / 4 torrt, fuktigt, bebyggt
• Matjord - skalet på den sista fjärdedelen
• Filmen: "Back to the start" - ingenting är nytt under solen! Bra inledning, värdediskussion.

Fler bra kockar, tack!

Sommarsäsongen står inför dörren - en höjdpunkt för krogar, caféinnehavare och restauranger. Det är säkert ingen brist på ställen att besöka för att äta och dricka under sommaren!?

Däremot är det också denna sommar svårt att få tag på kockar, bra kockar till alla ställen här på Åland. Jag hörde på ett radioinslag i lokalradion och kontaterade att det verkar vara ett ständigt återkommande bekymmer.

Det är de unga som ger sig in i det tuffa jobbet som kockar och andra anställda inom den branschen. Själv har jag också tillbringat många svettiga somrar inom restaurangbranschen - en rolig, nyttig och bra arbetserfarenhet. Den är tuff, så särskilt gammal blir man inte i den branschen (talar för mig själv).

Bra kockar, hur får man de !?

UTBILDNINGEN är jätte viktig. Okunskap om mat och måltid är enorm idag och de som utbildar står nog inför en jätte stor utmaning att först lära ut grunderna och sedan få in en stor yrkeskompetens i eleverna.

En av orsakerna till att de finns få verkligt bra/kunniga kockar  idag är nog den allmänt utbredda nyhjälplöshet vi har idag i vårt samhälle. En del av det ser jag i mitt arbete nu och tidigare - barn, unga och vuxna har stora kunskapsluckor i matlagningens grunder, i råvarukännedom och medvetenhet kring mat och matprodukter.

Om inte samhället satsar på mera utbildning för barn, unga och vuxna - i mat och måltid har vi snart en stor snöbollseffekt av allt okunnande om vår mar. Vi behöver tidigare lägga in möjligheter hos barn att närma sig riktig mat - inte industrins färdiga lösningar.

I allt detta växer nog en stor medvetenhet fram och de krögare som lyckas få med sina unga kockar i att lyfta just medvetenheten kring råvarans ursprung och medvetet vågar satsa och marknadsföra detta - har möjlighet att komma långt, för vem vill inte äta riktigt bra mat med ett mervärde som t.ex. åländskt !?

Nya kostvindar

Vad händer när 30 köksanställda tillsammans med lärare, rektorer, tjänstemän, politiker sätter sig i samma sal och får fundera på måltidens utveckling!?En början på någonting nytt - det kan man ju hoppas på i alla fall.

Ikväll (1 dec) samlades ett 50 tal personer i Centralköket i Pargas, Väståboland, för att ta del av Operation skolmats inspirations och fortbildningskväll.


Här har vi kommit fram till då de tillsammans skall plocka fram 3 gemensamma önskemål för måltiden, det blev många fina förslag!

- Bort med all korv för det är inte mat, Fazers blå är hälsosammare

- Salladerna mm i skilda skålar

- Färskt bröd eller pålägg till knäckebrödet.  Införa Sapere – samma som i Malm

- ¾ till halva tallriken med estetiskt upplagda, separata grönsaker

- Hembakt fiberrikt bröd

- Fett (olja, kvark, gr.fil ) som är kryddade med örter etc.

- egen lagad mat, Mindre halvfabrikat

- grönsaker skilt för sig

- valmöjligheter

- bättre råvaror/närproducerat

- säsongbetonad mat = billigare

- grönsaker, rotfrukter skilt för sig inte ihop blandat äta med ”ÖGAT”

- Serveringen, ta hjälp av elever och lärare, möjlighet att påverka, lyssna på kunden

- koka ris, potatis och laga salladerna på ”ställe

- grönsaker skilt för sig

- lärarna äter tillsammans med eleverna

- Äta tillsammans olika åldersgrupper

- våga prova servera ”nyheter”

- informera

- Närproducerat, ekologiskt

- Knäckebröd med hummuskvark mm. Istället för mjukt bröd

- TID (så att man inte måste slänga i sig maten

- Blanda inte ihop allt, servera råvarorna skilt för sig – speciellt salladsingredienserna

- Samarbete kökspersonal – lärare / elever, kan hjälpa till med dekorationer o dyl.

- Mindre kök som ger möjlighet att tillreda på plats och ställe

- bättre råvaror, färska, omväxlande

- maträtter skilt för sig, lägga upp snyggt med matens namn

- olika mat för olika åldersgrupper

- Inhemska livsmedel

- mera grönsaker som serveras skilt

- lugn måltidssituation med tillräckligt med tid

- så lite tillsatsämnen som möjligt

- närproducerat och ekologiskt, säsongsbetonat

- allt serveras skilt för sig

- man äter med ögonen

STORT och hjärtligt tack - alla som aktivt deltog!

Jamie har ordet

"I wish for everyone to help create a strong, sustainable movement to educate every child about food, inspire families to cook again and empower people everywhere to fight obesity"

Mera timmar för matlagning

Ställningstagande: Mera "Hussa" mera "HK" mera "Hykla" mera kunskaper i huslig ekonomi åt barnen som inte får lära sig matlagning och hur man tar hand om samhällets grundpelare, hushållet av sina föräldrar som
inte heller kan och har tid.... !!!
Undervisningen i huslig ekonomi främjar elevernas utveckling till ansvarsfulla konsumenter som kan hantera vardagen. Vi, medlemsorganisationerna i Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationerna* (KKN): Finlands svenska Marthaförbund rf, Kuluttajat–Konsumenterna rf, Kotitalousopettajien Liitto ry–Hushållslärarnas förbund rf, Näkövammaisten Keskusliitto ry–Synskadades Centralförbund rf och Arbetseffektivitetsföreningen (TTS) rf, anser att timantalet i huslig ekonomi märkbart borde öka. På det viset skulle våra unga få bättre förutsättningar att utvecklas till ansvarsfulla konsumenter med goda vardagsfärdigheter. Fostran till ansvarsfulla konsumenter som värdesätter hållbar utveckling och kan hantera vardagen sker genom ett ökat antal timmar huslig ekonomi som ökar de ungas kunskaper och medvetenhet.
Marknaderna blir alltmer invecklade och de kunskapsmässiga kraven ökar. En medveten och ansvarsfull
konsument ska känna till både produkter, tjänster, betalningssätt, miljökonsekvenser och hur man sköter ett hushåll. Också förmåga att tillämpa sin kunskap i vardagen behövs i dag. Undervisningen i huslig ekonomi kan på ett naturligt sätt kombinera teori och praktik som en del av vardagsfärdigheterna.
Undervisningen i huslig ekonomi kan vara en helhet som utöver matlagning omfattar konsumtion, hemvård, vardagsekonomi, vardagsteknologi och hållbar utveckling. Skolan når alla barn och har därför en viktig roll i fostran av kunniga, ansvarsfulla och medvetna konsumenter. När målen och timfördelningen för den grundläggande utbildningen fastställs anser Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationerna (KKN) det viktigt att
1.timantalet i huslig ekonomi ökar så att eleverna, förutom de tre obligatoriska årsveckotimmarna i årskurs 7, erbjuds undervisning i huslig ekonomi under hela den grundläggande utbildningen, också i årskurserna 1–6. I de lägre klasserna kan undervisningen i huslig ekonomi också genomföras i en vanlig klass.

2.valfriheten inom den grundläggande utbildningen ökar så att eleverna har möjlighet att välja mycket mera
huslig ekonomi och andra konst- och färdighetsämnen än i dag.

DELEGATIONEN FÖR HUSHÅLLS- OCH KONSUMENTORGANISATIONERNA (KKN)
Tillägssuppgifter: Liisa Niilola, 040 5555 035, KKN:s ordförande år 2010, liisa.niilola@proagria.fi
Christel Raunio, 050 3513038, Marthaförbundet, förbundsdirektör christel.raunio@martha.fi
* Delegationen för hushålls- och konsumentorganisationerna (KKN) fungerar som samarbetsorgan för konsument- och hushållsorganisationerna, ger utlåtanden och ställningstaganden och representerar sin verksamhetssektor

Jamie som martha

Måste sprida ordet, det har ju riktigt barkat utför där i USA, tyvärr går vi ju ofta i deras fotspår. Det är dags att på riktigt bli medvetna och fundera vad vi lär barnen också i kostfrågor. Mat är inte mera råvaror för många, Jamie vill verkligen få oss att omprioritera och ber oss: Lär barn om mat. Kolla snutten när barnen inte har en koll på vad tomat, potatis, rödbeta är.....

Intressant!

Lyssna på en "manlig martha" http://www.ted.com/talks/jamie_oliver.html

Kocken Palmia

ja, det var ju intressant läsning i dagen Hbl, om den storskaliga matservicen Palmia och hur de lagar mat åt tusentals människor runt om i Helsingfors!
Jag tvivlar inte på deras yrkeskompetens, deras tillgång till näringsterapeuter, beräkningsprogram och kunniga matlagningsmänniskor. Det jag tvivlar på är hur deras matinspiration från provköket skall nå ut till alla som äter maten runt om i regionen!?

Jag upprepar, mat med kvalitet skall lagas i samma hus som den äts! Nuvarande matsystem i Helsingfors och på många andra håll i vårt land är övereffektiviserat!!! På bekostnad av dofter, smak, yrkesstolthet och kunnande i de små köken i skolor daghem etc.