Konkreta redskap
Det bästa vi kan göra är att inspirera varandra och dela med oss av goda exempel. Det ska bli intressant att se vad jag kunde få med mig från dagen med bland annat föreläsarna; Ann Löfving-Henriksson och Maria Svens.
Mat och miljö är en enorm del av vår vardag, miljöpåverkan som härleds från vår mat har stor inverkan på vår omgivning. Jag ser ingen utväg än att mera medvetet ge större plats för detta område inom mitt ämne, hem- och konsumentkunskap. Vi behöver ge mera utrymme för diskussioner om miljöpåverkan i vår vardag. Vill vi nå en förändring måste vi lära och ge redskap åt våra barn och unga.
Tänk en stund på innebörden i det afrikanska ordspråket: "Ge en fisk åt en man och han är mätt för en dag, lär honom fiska och han är mätt hela livet"
Det komplexa skolämnet hem- och konsumentkunskap kan sammanfattas med tre övergripande tätt sammanlänkade helheter: Miljö, Hälsa, Ekonomi. Det är enklare att greppa ämnet genom att i det komplexa praktiska vardagshandlingen reflektera över arbetet ur dessa olika synvinklar. Exempelvis, vilken är skillnaden mellan en fryspizza och hemgjord pizza?
Vad har jag att komma med? Mina tips:
De svenska WWF´s hemsidorna har varit till stor nytta. På en fortbildning som jag deltog i förra våren, fick jag många konkreta tips på hur man kan göra eleverna mera medvetna. Bland annat inledde jag vårt "projekt" i hem- och konsumentkunskapen med att låta eleverna fundera på sina egna ekologiska fotspår. Här är åk 8´ as fotavtryck, som utställning i klassen:
På naturskyddsföreningens sidor finns massor av nyttigt som man kan använda sig av i sin undervisningen. Vi har bland annat sett på två filmer, en om "hur man handlar klimat smart i butiken" och en annan om "storskalig sojaproduktion", en bov i miljösammanhang.
Listar här lite material, länkar som är användbara:
- Soja-filmen: Bönan - som förändrar världen
- Tips på handla "klimatsmart", filmen finns här!
- DVD filmen: "Hur ska världen få mat?" Animation och lärarhandledning. Utgiven av bland annat Ruokatieto m.fl. Här finns bland annat länk-tips till den berömda fotografen, Peter Menzel och hans fina bildserie på olika familjers genomsnittliga veckoförbrukning av mat. Intressant jämförelse mellan väst - och utvecklingsländer. Sök på: www.time.com - sök där på Peter Menzel - What the World Eats och en pdf.fil: www.menzelphoto.com/misc_linked/HPContents.pdf
- Materialet "Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över." är mycket användbart. Man kan ladda ner materialet som pdf, klicka här, Statens (svenska) folkhälsoinstitut.
- SMART mat upplägg enligt mig, vårterminen 2012. 4 lektioner:
- Vi definierar begreppet, kort introduktion. De får ett "case" i varje grupp, finns i kompendiet. De får fundera hur de kunde "coacha´a" / handleda personen till ett klimatsmartare liv.
- De får läsa på / ta reda på m.h.a. kompendiet hur "case-et" kan bli klimatSMART. Även några andra frågor som man kan finnas svar på i kompendiet. Vi ser filmerna. Hemläxa, med hjälp av "checklistan" för klimatsmarta matval skall de ta fram 2 recept på klimatsmart mat.
- Vi gör en "grönbuffé". Redovisning av deras receptförslag. Vi väljer ut bland / röstar fram det mest populära rätterna
- Vi gör elevernas egna klimatsmarta maträtter
- För 7 år sedan, 2005 tog Marthaförbundet (jag i samarbetet med Mia Skog) fram ett receptmaterial, "MiljÖnärer i köket", den finns att ladda ner här! Recepten är mina som jag under flera år använde i arbetet med mat&miljö kurser som erbjöds inom olika projekt. Hemsidan är annars värt ett besök för där finns mycket fint receptmaterial mm. som genomsyrar ett starkt miljöengagemang. www.martha.fi
- Vi har "en droppe vatten". Låt eleverna hämta 1 hink med vatten som de skall klara all matlagning och diskning med under ett lektionspass ! Tejpa igen kranarna. Inledning, konkretisera:
- Tag 1 liter vatten. fyll ett dl-mått med 2,5 cl vatten. häll lite salt i det stora liters måttet. en modell för sött- saltvattenfördelningen på jorden. 97,5 % salt, 2,5 % är sött.
- Häll bort 2/3 av sötvattnet = glaciärvatten
- Häll bort resten = grundvatten
- En droppen kvar = vårt tillgängliga vatten !
- Konkretisera vår "andel av kakan", jordens knappa resurser:
- Tag ett äpple = jordklot med atmosfär
- Dela äpplet med en kniv för att beskriva matjordens fördelning:
- 3/4 vatten, 1/4 land
- Land = 1/2 = odlingsbar mark, 1/2 is, berg, öken
- Odlingsbar mark - 3 / 4 torrt, fuktigt, bebyggt
- Matjord - skalet på den sista fjärdedelen
- Filmen: "Back to the start" - ingenting är nytt under solen! Bra inledning, värdediskussion.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar