HushållsKUNSKAP åt folket

Kraften i Kunskap

Läste just ett citat av Nelson Mandela:

"Education is the most powerful weapon we can use to change the world"

Vad är då nyttan med att öka kunskapen i hur man sköter ett hushåll (hemkunskap, huslig ekonomi, home economic)?

Nyttan är enormt stor, både privat och samhälleligt. Många av de problem som samhället brottas med är frukten av familjer som saknar kunskaper i grundläggande funktioner. Ingen är perfekt, jag är ingen domare. Döm själv om det kan ligga någonting i detta.

Ämnet hemkunskap är inte bara praktisk och användbar matlagning. Här strävar man att lära ut tre bas-områden: Miljö, Hälsa och Ekonomi. Det är skolans minsta ämne med absolut största potential.

I Finland och på Åland har man infört - tyvärr ett eget ämne: Hälsofostran eller hälsokunskap. Det är inte ämnet i sig som jag kritiserar, utan det att man "snuttifierar" sönder viktiga helheter för eleverna. Tema hälsa ingår redan i hemkunskap och i idrott.

Hälsa kan göras väldigt teoretiskt och abstrakt för unga människor - sunda vanor grundläggs i barndomen och kan egentligen endast befästas hos oss genom praktiska exempel och erfarenheter. Känslan av välbefinnande måste upplevas och kan inte "pluggas in". Det samma gäller näringslära, vi kan ha teoretiska kunskaper om det, men är först användbart när vi har en praktisk erfarenhet av sund och välsmakande mat. Praktiska försök och upplevelser och reflektioner kring dem gör att vi befäster kunskapen.

Var lär man sig laga mat idag? Var lär man sig om våra råvaror, vår basföda? Var lär man sig laga sund, hemgjord mat? Jo, sammanfattningsvis under några veckor i grundskolan och eventuellt hemma? När har man nytta av denna kunskap? .....Alltid, hela livet! Kunskapen påverkar miljö, hälsa och ekonomin både privat och på samhällsnivå.

Begreppet, "nyhjälplöshet" är må hända lite krångligt men beskrivet den handfallenhet många står inför idag i när de skall utföra enkla hushållssysslor. Och vad om inte mamma mera kan?

Gigantiska miljöproblem

Vi står inför gigantiska miljöproblem, vi är inne i dem och klimatpåverkan är inget framtidsscenario - det är ett aktuellt faktum. Hushållen och våra aktiviteter kan göra stor skillnad. Jag tänker på valet av produkter, hur man tar hand om avfallet och hur viktigt det är att ge upplysning och kunskap om att konsumera medvetet, vettigt och kritiskt. Hushållen styr köpkraft och produktion - vilka kunskaper som finns där är enormt och påverkar förstås miljön. 

Det är mot detta lätt att konstatera att ämnet har alldeles för få timmar för att skapa de kritiska och medvetna konsumenter som samhället och vår miljö kunde ha nytta av.

Hemmet ekonomi

De skuldrådgivare som jag har pratat med vittnar om ett ökat behov av skuldrådgivning och vi behöver inte sopa under mattan att många familjeproblem bottnar i dåligt skött ekonomi. Var lär sig barn och unga om privat ekonomi? Jo, under några timmar i grundskolan!

Förstås har samhällsandan en påverkan på hurdana konsumtionsvanor vi har idag. Mycket handlar om materiella ting och att det är det yttre som syns och som räknas. Många luras med i denna konsumtionshysteri, alltför tidigt och hamnar i en ond cirkel. De unga påverkas, men poängen är att de kan genom ökad kunskap i hur man sköter ett hushåll också påverkas - i rätt och sund riktning. 

Mera kunskaper  med betoning på det praktiska inom området hälsa, miljö och ekonomi kunde högst antagligen bespara samhället gigantiska summor pengar. Det är så omöjligt (?) och så fruktansvärt frustrerande att det inte går att få fram teori och fakta på vad förebyggande verksamhet samhället skulle tjäna på. 

Är vi och våra politiker och utbildningsprofiler medvetna om inbesparingar man kan göra med att öka kunskapen bland våra barn och unga inom hemkunskap? Här pratar vi inbesparingar på  hälsokostnader för exempelvis tandvård och kostnader för konsekvenser av övervikt. Inbesparingar på miljöbelastningar i vårt samhälle samt inbesparingar på att undvika dyra fallgropar för familjers skuldsaneringar och eventuella mentala problem som följd.

Tack för ordet. Avslutningsvis, sprid gärna och var med och påverka för mera resurser (timmar och lärare). Det är en paradox, hemkunskap (huslig ekonomi, home economic) grundskolans viktigaste ämne med största samhälleliga förbättringspotential - men ändå minst.

En bild-blogg 

Konferensen i Oslo, 5- 7 november

Andreas Viestad hälsar välkommen till Geitmyra - Matkulturcenter för barn

Vi besöker Geitmyra Skolehager

Mr. John Ficher berättar om edible schoolyards

Konferensen skall snart öppna, Bettina "Klippan" Linfors instruerar arrangörerna

Mathallen: Boktorg med författarsamtal

Här lagar barnen mat, förbereder lunchen

Kockeleven Ole Kristian Stang Hoseth - Stolt kock - vår framtid.

Kockeleverna från Fröya - bjuder på smakprov och visar sin kokbok

Mari Sandell. Lyckas integrera goda matvärderingar i sitt projekt: Case: Potato !

Projektkavalkad - ett fyrverkeri av matkompetens

Aud Marit Eriksen, Camilla Roed Otte, Gunntorunn Einarsdottir, Hedinn Svarfdal Björnsson

Mari Sandell, Hanna Åminne, Kristin Brinchmann Lundestad, Ole Kristian Stang Hoseth

Dag 2. Ett fantastiskt program. I lunchpausen serverar barnen sin lunch - ingen klagar!

Mathallen: Boktorg. Susanne Kaluza, Margit Vea

Charlotta Renart och Stina Algotsson

Slutplenum

John Fisher.

Oslo, en mötesplats

Finalen

Under hela hösten har jag arbetat med att mobilisera och aktivera goda exempel ur nätverket för barn, mat och hälsa. Främsta målet har varit träffen i Oslo, konferensen Ny Nordisk Mat.

Som ett fyrverkeri kändes gårdagen, många goda möten, en intensiv stämning, många intryck. En viss stolthet finns också med. Vilket fint nätverk som jag har som uppgift att förvalta!

Visst blir en konferens en slags inbördes beundran, dunk på ryggen - vilket bra jobb vi gör! Det behövs. Vi  som arbetar med att främja mat och kvalitet att lyfta och föra fram det Nordiska köket behöver få träffa varandra och sola sig i strålkastarljuset. Att synas är viktigt. För goda måltider är viktiga idag - massproducerad och anonym mat vill jag motarbeta.

Ordförande, Lena Brenner talar om en medvind för Ny Nordisk Mat - jag kände fläktarna av denna ljumma bris igår under dagen här i Oslo. Mest stolt är jag över mötet med barnen från Geitmyra. Deras matglädje fick tala för sig.

Barnen, tillsammans med duktiga handledare kockade mat åt konferensgästerna på en central plats i den nya Mathallen i Oslo. De visade åt gäster och besökare att Barn kan! 

Här skall man vispa majonnäs! "För hand eller med maskin", frågade jag. "Vill du ha receptet?" Svarade killen ! Erika Roed assisterar.

Oj, vassa knivar - plåster kan ibland behövas!

Inspiration, grön mat

Klimatvänlig mat

Det är hög tid att vi i västvärlden, alltså vi - du och jag börjar se över våra matvanor och de miljöbelastningar de åstadkommer. Inte skuld, utan en inspirerande och färggrann utmaning: Att äta mera grönt!

Utgångspunkten är en bred överenskommelse om att det är hälsosamt att äta grönt, vi kunde öka konsumtionen av grönsaker. Nu menar inte jag det gröna som leder inköpen i Finland: sallad, gurka och tomat. Utan att erbjuda smakupplevelser från hela växtriket. Att öka baskonsumtion av kål, rotfrukter, liner och baljväxter. 

Faktum är att vi äter för mycket kött. Redan att i vardagen konkret minska på det är en god miljögärning. Ett enkelt och hållbart tips är att bland upp köttgrytan med mera rotfrukter eller maletköttsåsen med linser. Dessutom blir det bara godare....

Att introducera en klimatbuffé i skolorna är en utmärkt idé. Det är barnen vi skall lära och påverka, dessutom är de våran (föräldrar, lärare och måltidspersonalens) uppgift att erbjuda ett schyst utbud, goda modeller och alternativ. Skolmåltiden är en alltmer viktig pedagogisk arena.

Det hade säkert varit mera laddat om jag påstod att: nu skall alla börja äta vegetariskt eller bli veganer! Den här diskussionen har förts i hetsiga ordalag på några orter i Finland, där ambitionen just varit denna fina miljötanke, men som föll i fel jord när man "påtvingar" någon att "bli någonting" man inte är. 

Genom en klimatbuffé i skolorna - alltså ett rikt grönsaksbord, blir det just frågan om att man i "misstag" äter mera grönt (klimatsmart) eftersom utbudet är brett, färggrannt och lockande. Automatiskt äter eleverna i princip mindre industriprocessad ofta miljöbelastande mat (kött), om de får fylla magarna med fiberrik, näringstät mat från en klimatbuffé.

När jag ändå är på gång, lyfter jag också i förenklad form faktum att: Fiberrikmat (en vacker kilmatbuffé och hemgjort fiberrikt bröd) och goda fetter gör oss mätta. Detta skulle också hjälpa de unga att hållas borta från "skit-mellanmålen", alltså sockerrika och vetemjöls- eller stärkelserika produkter. Också det att köpa dessa produkter mer sällan är en mera hållbar utveckling!

(Skol)måltid handlar om kommunikation, utveckling av den handlar vidare om inspiration och kunskap.

Igår bjöd jag på många smakprover ur en klimatbuffé: Rotfruktsstavar, gräddfilsdipp, kål-chips, franska ärter, kidneybönor, salsasås, "pesto", saftad rödkålssallad, pizzasallad, kokos-linssallad, rostad blomkål med citron, söt-surlimpa med smör.

Här följer recept på några av de smakprover som jag bjöd på igår:


Rotfruktsstavar med dipp: 
Morot och kålrabbi.
Många alternativ finns: gulmorot, persiljerot, palsternacka, rova....

Dippen helt på äkta vara: gräddfil, vitlök, chilipulver, paprikapulver, salt och peppar.

Dippen kan också vara en hummus:

En kikärtsdipp som man använder i mellanöstern, lika god som dipp, tillbehör eller som pålägg på bröd. Konsistensen kan justeras med lite vatten eller citronsaft.

4                    dl                   kikärter, kokta

4                    tsk                 sesampasta, tahini eller

1                    dl                   sesamfrön

2                    msk               citronsaft

2                    msk               olivolja

2                                         vitlöksklyftor

finhackad persilja

Blötlägg kikärterna över natten, häll av vattnet och koka kikärterna enligt anvisningarna på påsen, gärna en större mängd per gång. Alternativt använd kikärter på burk som du sköljer först. Lägg alla ingredienser i en matberedare eller mixer och blanda dem till en slät massa. Smaka av.

Saftad rödkålssallad

1/2 huvud rödkålssallad

3 dl outspädd svartvinbärssaft

1/2 dl rypsolja

salt, peppar, lite socker efter smak och eller vinäger

Finstrimla kålen med hjälp av en maskin eller förhand med osthyvel. Häll över saften och låt gärna stå över natten. Smaksätt salladen innan servering och sila bort spaden som blir kvar i botten. (Den kan förstås användas till en god dryck, blandat med äppelsaft !)

Linssallad med kokos

2,5 dl gröna linser

vatten

1,5 dl kokosflingor

1 dl ekologiska russin

2 msk olja

salt, peppar efter smak

Skölj linserna och koka dem sakta i 20 minuter (läs på förpackningen). Häll av kokvattnet och spola dem kalla. Blanda med kokos och russin. Avsluta med olja, salt och peppar efter smak.

"Pesto"
Kör broccoli (och romanesco) i mixer med knivblad så att det blir små smulor. Blanda med citronsaft, olja och lite salt. Smaka dig fram. Det går också bra att servera den helt naturell.

Harriets salsasås med olika färgers bönor (stor sats)

2 gula lökar

4 vitlökar

2 paprikor

3 äpplen

olja

1 kg tomater eller tomatkross

tomatpuré eller chilisås

salt, peppar, chilipulver eller tabasco

någon nypa socker

Finhacka alla lök, grov hacka paprikan och skär äpplen i små tärningar. Använder du färska tomater, bör de helst skållas och hackas.

Värm olja i en stor vid gryta, fräs löken, paprikan en stund. Tillsätt äpplena, när de har fått fräsa med en stund, tillsätt tomatkrossen / hacket. Låt salsasåsen koka sakta och gärna länge (för godare smak). Tillsätt kryddor och låt koka ihop, smaksätt väl med ev. mera salt och lite socker.

Servera den på vackert fat och häll på bönor (kokta) av olika färger innan servering.

EXTRA TIPS:

Waldorfsallad, Selleri sallad med äpple (- lätt förknippad med potatissallad i utseende.) En favorit bland många elever. Sellerin blir mild och god när den blancheras / kokas av.

1                                                               rotselleri

vatten

2                    tsk                                      salt / lite vatten

2-3                                                                                          äpple

Salladssås:

2                    dl                                        gräddfil

½                   tsk                                      salt

½                   krm                                     peppar

2                    msk                                     persilja

Skala och skiva sellerin i tunna skivor. Koka dem mjuka i saltat vatten. Kyl dem och skär skivorna i tunna strimlor som du sedan tärnar. Skär de tvättade äpplena i lika små tärningar. Smaksätt gräddfilen med salt, peppar och finhackad persilja. Slå över selleri- och äppelbitarna och låt salladen stå en stund före servering.

Fokus på SMAK

Jag är mycket förtjust i metoden SAPERE, smakskola och att lära ut om att uppleva med sina sinnen. Metoden som skapades i Frankrike har fått sin spridning på olika sätt. Till min stora glädje finns det satsningar både i Sverige, Finland, Danmark och Norge.

Det gemensamma är att barnen (och föräldrarna!) i dag blir alltmer likriktade i sina smakpreferenser. Färdigmat och massproduktion gör att smakrepertoaren blir begränsade. Att motverka detta blir en viktig del i ett pedagogiskt arbete - att lära barn smaka, att erbjuda upplevelser av nyanser och hjälpa dem att bli mera medvetna konsumenter.

I Danmark är man nu inne på att lyfta detta genom en dag, smakens dag. Detta har man gjort redan i 20 år. Se länken här, här finns fina bilder och material.

I Norge satsar man nu för sjätte året i rad på en vecka, smakens uke där man nu är uppe i 700 skolor runt om i landet som deltar. I båda satsningarna finns kockar inkopplade som lyfter kunskapen om matens kvalitet och viljan att väcka matglädje hos barn och unga.

Fördelen med dessa satsningar är att det har utarbetats färdigt "tuggat" material för lärarna så att de får fina redskap att använda i klassrummet. Kvaliteten på undervisningen är viktig och även lärarna behöver fortbildas inom området. Alla vuxna, lärare och föräldrar är viktiga smakförebilder.

Här bjuder Carola Sjödahl på smakprover i matkön. Pröva på bönor, både vita och röda !

Själv som hushållslärare (här på Åland) vill jag att man inför sapere-metoden i läroplanen i Finland / Åland. Men det slår mig att vårt lilla ämne, hemkunskap eller huslig ekonomi ( med för lite timmar - för så mycket viktigt innehåll) redan är fullt av redan nu viktiga områden. Det kunde vara en god idé att föra in sapere / smakskolan som kampanj i hela skola under en dag eller under en vecka!

Växter morötter i träd?

Finlands första matkulturvecka riktad till barn är i gång!

3-9 september arrangerar Mellersta Finlands län en satsning som är unik och intressant.

Programmet är omfattande, man erbjuder ett seminarium, involverar gårdar och producenter, daghem, föräldrar och erbjuder hela veckan närproducerad mat i de offentliga köken.

Barnen erbjuds besök på gårdar, ta upp potatis (få med sig en säck hem), plocka bär och svamp i skogen m.m. Under veckan kan barnen ta med familjen på smakövningar och inspiration kvällstid på ett dagis i Jyväskylä och på en gård som har ”öppet hus”.

Här är Daniel på besök på en bondgård - hoppa i hö är kul! 

(Bilden tagen på Skördefesten, Åland 2011)

Finns det morötter i träd!?

Det är en bra rubrik – tema för denna satsning. Rubriken härstammar faktiskt från verkligheten, en grupp med barn fick diskutera råvaror - slutligen kom de fram till att de precis som bananer växer på träd.

Matkulturvecka för barn är en god satsning, för det är ju i barndomen som matvanor grundläggs. Det är bra att våra nutida barn får kontakt med matens ursprung – det är inte en självklarhet mera att barnen har förståelse och respekt för maten.

Det kanske inte räcker med bara en vecka, men en god modell för att lyfta frågan om matens ursprung, det inhemska jordbruket och matkulturen. Finland, likväl Norden är en rik matregion med fina råvaror. Med vem passar det inte bättre att upptäcka detta med, om inte med barnen!

Ny forskning visar att finländska konsumenter gärna vill veta var maten kommer ifrån, ursprungsmärkning är viktigt. Jag hoppas och vill tro att genom den här satsningen (matkulturvecka för barn) kommer dessa blivande matkonsumenter (barnen) fortsätta att värna om matens ursprung!

Barn på dieter ?

Har tänkt på det här med dieter, dieter för barn. Det är ju egentligen samma sak som med dieter för vuxna. Någonting i kosten ändras. Enkelt.

Av medicinska skäl, allergier (exempelvis) är en kostomläggning ingenting man ifrågasätter. Att ändra kosten efter mode är en helt annan sak. Finns det mode inom mat? Ja, nog finns det trender inom kosten som ändras, bara under min livstid börjar jag förstå att saker och ting ändras.

Jag har själv använt margarin då jag blev skolad till detta vedertagna (?) "fett är farlig- uppfattningen" och lämnat det. Det känns märkligt länge sedan nu. Idag finns det inget alternativ för mig än rena, så lite processade livsmedel som möjligt. Länge har jag dessutom prioriterat ekologiskt. Mot denna bakgrund är det svårt att se barn och barnfamiljer slussas in i livsmedelsindustrins vagga. Processade livsmedel med råvaror som processats så hårt att de får en likriktad och likformad smak och struktur.

Det som just nu upptar många medvetna matmänniskors tankar är sockret, (trenden). Förenklat kunde man säga att fettet ersattes med socker, därav fetman. Men både fettskräck och sockerfobi är kanske i längden inte hållbart. Vi behöver ju faktiskt äta av allt, i en bra balans.

Här vill jag åskådliggöra denna fluktuerade bild av ytterligheter, den första från någon gång från slutet av 1930-talets Svenskfinland:
Mjölkblandning för barn i åldern 0-2 á 3 månader, 1/2 l mjölk, 1/2 vatten, 2 msk havregryn, 10 - 15 tsk socker (5-7%).....

Den andra bilden, råd för barnfamiljer från 2005:

En sak är jag helt övertygad om, det finns för lite praktisk kunskap om mat och för mycket trender och ytterligheter. En sak är jag övertygad om att kunde hjälpa, här följer min "diet-lista"

- Ät mat, använd råvaror av bra kvalitet (ekologiska och producerade så nära dig som möjligt)

- Alla, män, kvinnor och barn behöver lära sig laga mat av råvaror.

- Omprioritera måltiden, vi kan satsa mera av vår tid för det som upptog all tid av människan före kylskåpet kom på 1950-talet.

- Erbjud barnen och dig själv regelbundna måltider, jämnt humör och jämnt blodsocker.

- Låt processad / raffinerd mat bli en lyxartikel

- Plocka aktivt bort pekpinnar och upptäck och njut av alla smaker 

Vår (riktiga) föda är en tillgång och rikedom. Vår (raffinerade) industrimat är ett nöjesfält.

Rätten till god mat

Rätten att få näringsriktig mat är en ambivalent fråga i vårt övergödda samhälle. Dels har vi stor tillgång till mat, men vad om vårt överflöde av mat till stor del baserar sig på färdiga produkter och mat av låg kvalitet?

Jag tänker på killen (en 5-åring?) som jag såg på stranden för en tid sedan. Har var precis som sina syskon mycket överviktig. Det var inte en svältande familj, men i mina ögon var barnen "svältande". Jag riskerar här att förenkla, moralisera och generalisera - men jag tar risken. På stranden åt de sockermunkar och sockrad saft som mellanmål kl. 10. I mitt stilla sinne hoppades jag att det var någons födelsedag...

När vi vid 12-tiden var klara att gå från strandens lek till lunchen behövde killen igen påfyllning, han åt mera munk och drack mera saft. Det gör illa att se denna vardaglig vanvård. Ingen förälder vill  med avsikt vanvårda sitt barn, ändå har vi detta paradoxala beteende bland många föräldrar idag.

Vi kan väl göra listan lång om orsakerna till detta, trötthet, stress, stort utbud av sockerrika mellanmål, lättillgängligheten, sockret och det vita mjölets popularitet bland barn och framför allt OKUNSKAP om mat, råvaror och hälsa.

Många barn hos oss är "svältande" på goda måltidsvanor, en jämn rytm av intag och på kontakten till råvarorna - till äkta vara.

Grönsaker fritt fram!


I mitt arbete med att lansera grönsaksbuffé i skolorna, (Operation skolmat) kunde jag på den offentliga arenan arbeta med att ge ett brett utbud av råvaror till skolelever. Att få barn att äta bra mat (och inte enbart socker och mjöl) handlar om att erbjuda dem upplevelser. Barn är inte rädda för att prova nya grönsaker, de är snarare nyfikna.

Grönsaksbufféer kan man även skapa hemma vid matbordet, där man plockar fram råvaror på ett stort fat och låter barnen fritt smaka av dem, positivt uppmuntrande. Den största framgången har man då man låter barnen själv delta i tillredningen av dem.

Det är en svår, stor kamp mot ohälsa bland våra barn. Det verkar som om det är en svår och stor kamp i vardagen att ge plats åt bra mat och tillgång till upplevelser av råvaror. Varför ger samhället så lite plats åt hemkunskap (huslig ekonomi) och kunskaper i matlagning i skolan? Hemma får nämligen inte alla barn den kunskapen!

Hon har blommor i sitt hår...

bokstavligen - inte lika vackert som i sången. Syftet är ett annat.

Sitter och arbetar med Matprojektet Mat & Barn - Ny Nordisk Mat. Effektiv som jag är har jag på morgonen besökt ekobutiken / frisören i Mariehamn, Lustans ekologiska

Jag färgar håret med mat; vin, nässlor, nejlika....

Det är intressant att hudvård också precis som mat handlar om äkta vara, att inte mata huden / kroppen med onödiga och farliga kemikalier. Huden och håret (hårbotten) ligger liksom "utanpå" och vi tänker kanske inte att allt detta utanpå är som en svamp. Huden / hårbotten suger åt sig alla preparat som vi "häller på" och gnider in.

Att använda naturen mera är någonting som är en stark uppåttrend. I Nordiskt perspektiv har vi mycket outnyttjat i vår natur, bär, alger, mossa, växter och blommor som är ätliga. Ur mat och miljöperspektiv är det någonting verkligt värt att satsa på. Det som är bra för vår miljö (äta närproducerat) är också bra för hälsan. Gillar skarpt denna "win-win" situation.

Här om dagen bjöds jag på soppa gjord på kaiplök, kryddat och dekorerat med landskapsblomman, Gullvivan: Vackert, gott och stärkande! Tack Lena Brenner, ordförande för Ny Nordisk Mat !

Nässlans förträfflighet i köket är säkert känt, ofta bortglömd. Nässlans förträfflighet i min hårfärg och den förmåga att läka mitt känsliga och irriterande hårbotten är numera ett faktum för mig. 

För en tiden sedan vandrade jag in på en restaurang, i deras rabatter på utsidan grodde och spirade kirskålen. Tänk om kockarna i köket visste vilka råvaror som fanns bakom deras köksdörr...Jag borde säkert ha skvallrat....

Den kallas också skvallerkål.

Thai-besök i kök

I Strandnäs skola har vi i tillvalsämnet i hemkunskap åkt på en "smakresa jorden runt" - hela läsåret. Det har blivit många länder, ungefär 17 "resor" har vi gjort hittills!

Senast blev det Mexico och därpå var vi till Thailand! Tackvare extra hjälp från riktig lokalbefolkning lyckades vi skapa en äkta thaikänsla på maten.

Genom att pröva på andra matkulturer kan man förstå sina egen smakkultur bättre. Många elever reser mycket idag och har en naturlig och positiv inställning till främmande matkulturer. Det är nog en god samhällsgärning att låta integration, förståelse och empati byggas utgående ifrån smaker och dofter.

Gott blev det, med vårrullar som friterades, serverades med hemgjord sötsur sås och thai soppa!

Idag fick också årskurs 7 en hemläxa där de skall intervjua en gammal släkting eller bekant. Hur åt man förr? Vilken region/land kommer personen i från? Äter de annorlunda där än vi gör idag? Några av frågorna att ta reda på. Smakens geografi är ett spännande upplägg för skolan och för hemkunskapsämnet.

Det är ganska frustrerande att det inte går (?) att ämnesintegrera mera i högstadiet. Tänk vad elevern skulle ha nytta av att äta sig igenom ett land, en region samtidigt som de bygger på med kunskap om kultur, natur etc.

På begäran - lite recept

Presskonferens inför evenemanget "Närproducerat Åland" hölls den 26 mars. Jag bjöd på GRÖT á la Ny Nordisk Mat:

Äppelsmakande gröt (färskgröt, 8-10 pers)


5 dl ekologiska havregryn (325 g)
2-3 dl äppelsaft
4-5 dl naturell ekologisk yoghurt
(om säsong, finhackade äppelbitar)
Örtströssel:
En knippe färsk dragon
En knippe färsk persilja
Råsocker

Lägg grynen i en skål och häll på äppelsaften. Låt stå över natten. Följande dag blandar du i den naturella yoghurten (och äppelbitarna).

Finhacka dragonen och blanda upp med råsocker. Finhacka persiljan och blanda upp med råsocker. Lägg upp gröten på tallrik och lägg på av det båda strösslena.







Personalfesten blev ett matlagningstillfälle. Här följer innehållet :

• Frittat

Italiensk omelett. 12 ägg, lite mjölk / vatten. Vispa ihop och grädda på svag värme tills nästan stelnad yta. Låt glida över på plåt. Grilla tills det får fin färg i ugenen. Strö på finhackad kallrökt lax och dill. Skär upp i snittar.

• Sallad

Blandad grön sallad och fina strimlor av rödkål (använd osthyvel). Strö på valnötter, päronbitar, blåmögelost.

• Gourmetpizzor

Koka egen tomatsås: Smaka dig fram, utgå från tomat på burk, kross, puré, passarad eller juice. Fräs finhackad lök, vitlök och paprika. Häll på tomat, gärna passerad. låt koka ihop, smaka av med balsamvinäger, salt, peppar, chili, socker.

Hemgjord pizzadeg. Tag ett grund recept. Fyll pizzorna med t.ex. getost, salami, parmaskinka, oliver, ruccola (efter gräddning).

Servera med basilika sås: Proppmycket färsk basilika, mixa med olivolja, balsamvinger, vitlök, salt, svartpeppar, några korn socker! Mixa max (=mycket) !

Droppa på pizzan!

• Fryst espressotårta

300 g mandelmassa, 1 ägg, 2 äggvitor, 2 msk kakao. Fyllning; 4 dl vispgrädde, 2 msk frystorkat espressopulver, 1 dl pudersocker, 2 äggulor.

Riv mandelmassan och rör ner ägg, äggvitor och kakao. häll smeten i smord och bröad form med löstagbar kant. grädda i 175 grader i ca 20 minuter. Låt svalna.

Blanda grädde, kaffepulver, och pudersocker i en skål. Vispa grädden tjock. Vispa ner gulorna. Bred ut massan över kakan. täck in väl och frys i minst 3 timmar. Dekorera med t.ex. påskkarameller.

Mera Matlagning

Inför revidering av timfördelningen i landets grundskolor, är vi många som anser att barn och unga behöver mera kunskaper i matlagning och att få sin vardag att fungera bra. Mera hemkunskap / huslig ekonomi i skolan!

Du kan påverka i denna fråga, skriv på, klicka här !

Här följer en insändare som publicerades i Hufvudstadsbladet 11 mars. Den har nu också översatts till finska och skickats till Helsingin Sanomat och till Turun Sanomat.

Minsta med största nyttan

Matlagningskunskaperna har blivit sämre, konstaterarde man nyligen på HBL´s designforum med tema mat. Arbetet med revidering av timfördelningarna i landets grundskolor pågår och har resulterat i denna belysning av färdighetsämnet huslig ekonomi. Ämnet är skolans minsta ämne med största potential att stöda utslagning och ohälsa i vårt samhället, att ge livsnödvändiga kunskaper i att hantera sin vardag.  Ämnet riskerar att krympa (på sina håll redan krympt) i timantal. Detta mot att behovet av dessa kunskaper bara ökar.

Ämnet står inför nya utmaningar inom främst två områden, miljö och hållbarhet samt konsumtion. I en undersökning (Taloustutkimus, 2010) framgår det att mediesamhället kräver nya hushållskunskaper. Man omnämner hemmet som ett mediehem. Undersökningen bekräftar uppfattningen att man inte längre kan inhämta konsumentkunskap och sådana färdigheter enbart där hemma. Den nordisk-estniska strategin för konsumentfostran, som Konsumentverket har varit med och utarbetat, betonar också att konsumentfostran måste inkluderas i läroplanerna för alla sådana ämnen som den naturligt anknyter till. Även OECD:s konsumentpolitiska kommitté har framhävt utbildningens betydelse för inlärningen av konsumentfärdigheter.

I dag handlar undervisningen, eller borde den handla om vilka olika val man som konsument står inför i sin vardag. Exempelvis en så enkel sak som ”att köpa mjölk” har blivit mera avancerat den senaste tiden. Vi vet alla att det finns en stor mängd olika mjölkprodukter att välja mellan. Idag handlar det om vilka värden man lägger in i köpbeslutet, pris, miljöpåverkan, hälsoaspekter etc.

Området mat är den i rangordning tredje största miljöbelastningen i världen idag. Ämnet hemkunskap bär en fantastisk möjlighet att ge goda hållbara modeller för framtidens matkonsumenter. Att ge dem redskap för att hantera sin vardag, med praktiska färdigheter att hantera goda inhemska råvaror är centralt och gör skillnad i vårt samhälle. Allt fler förlitar sig på industrins färdiga produkter med ibland tvivelaktigt innehåll. Hälsosamma kostval har betydelse för både hälsan och miljön, närmiljön som globalt.

Ämnet huslig ekonomi har inte bara möjligheter att stöda medveten konsumtion och skapa medborgare som lär sig att beakta miljön och leva mera hållbart. Ämnet berör även det kulturella planet med bevarande av traditioner som nationell matkultur. Färdigheter som att samarbeta med andra, lösa problem och en möjlighet att träna den analytiska förmågan ingår också i ämnets potential. Vi kan utan sifferanalys bara ana oss till vilka samhällskonsekvenser mera kunskaper i detta ämne kunde medför. Att redan tidigt i skolan få lära sig sköta sin vardag och göra goda matval vinner alla på. Skolans minsta ämne med flest möjligheter – om det ges chansen.

Råg i ryggen och i kex

Varför inte använda mera av våra fina hälsosamma lokalt producerade och ekologiska spannmål...?

(Åland: Överängs kvarn)

Nej varför inte, bäst att testa! Mera råg åt folket!

Det gjorde vi med eleverna igår, det blev rågflarn istället för havreflarn. Lika gott som med havre och vi fick dessutom med hälsa och miljö perspektivet på köpet! Kexen som blev en efterrätt under temat "klimatsmart" mat som vi har jobbat med nu under några veckor.

Kex - färdiga produkter i alla tänkbara former och färger, det börjar nuförtiden mera likna godishyllorna i butiken. Kanske ett försök att ytterligare sudda ut gränsen mellan vardag och fest. Att köpa kex nuförtiden är nog likställt med att köpa godis.

Att göra egna kex är nog bland det enklaste som man kan göra, innehållet kan man påverka själv. Man slipper förpackningar. Prislappen är liten. Arbetsinsatsen är förstås större än att plocka ner ett packet från hyllan. Men kanske man då man gör dem själva också får in det nuförtiden sällsynta - njutningen.

Lördag hela veckan, mycket socker och vitt mjöl alla dagar, eller lördag och fest någon gång - då först får vi guldkant på tillvaron. Också rågflarnen är festliga inte som ett försök att "vardag-fiera" kex-ätandet.

När jag tänker på detta med kex - kan jag inte låta bli att nämna allt det kex-ätande som många barn "utsätts" för.  Minns när jag blev upprörd (innan jag skrev blogg) och skrev ett brev om detta till Folkhälsan som då hade parken vi gick till med barnen. Blev så upprörd över allt kex-ätande som man uppmuntrade barnen till. Mammorna var boven, de mumsade kex och kaffe (säkert för att mota tröttheten som ligger kompakt denna tid i livet!) vad värre var att de också lät barnen äta i samma takt...

Försökte med mina kalljästa semlor och fullkornsskorpor....

Miljösnack och verkstad

På onsdag deltar jag i ett seminarium, "miljö och hållbar utveckling i våra åländska skolor".

Konkreta redskap

Det bästa vi kan göra är att inspirera varandra och dela med oss av goda exempel. Det ska bli intressant att se vad jag kunde få med mig från dagen med bland annat föreläsarna; Ann Löfving-Henriksson och Maria Svens.

Mat och miljö är en enorm del av vår vardag,  miljöpåverkan som härleds från vår mat har stor inverkan på vår omgivning. Jag ser ingen utväg än att mera medvetet ge större plats för detta område inom mitt ämne, hem- och konsumentkunskap. Vi behöver ge mera utrymme för diskussioner om miljöpåverkan i vår vardag. Vill vi nå en förändring måste vi lära och ge redskap åt våra barn och unga.

Tänk en stund på innebörden i det afrikanska ordspråket: "Ge en fisk åt en man och han är mätt för en dag, lär honom fiska och han är mätt hela livet"

Det komplexa skolämnet hem- och konsumentkunskap kan sammanfattas med tre övergripande tätt sammanlänkade helheter: Miljö, Hälsa, Ekonomi. Det är enklare att greppa ämnet genom att i det komplexa praktiska vardagshandlingen reflektera över arbetet ur dessa olika synvinklar. Exempelvis, vilken är skillnaden mellan en fryspizza och hemgjord pizza?

Vad har jag att komma med? Mina tips:

De svenska WWF´s hemsidorna har varit till stor nytta. På en fortbildning som jag deltog i förra våren, fick jag många konkreta tips på hur man kan göra eleverna mera medvetna. Bland annat inledde jag vårt "projekt" i hem- och konsumentkunskapen med att låta eleverna fundera på sina egna ekologiska fotspår. Här är åk 8´ as fotavtryck, som utställning i klassen:

På naturskyddsföreningens sidor finns massor av nyttigt som man kan använda sig av i sin undervisningen. Vi har bland annat sett på två filmer, en om "hur man handlar klimat smart i butiken" och en annan om "storskalig sojaproduktion", en bov i miljösammanhang.

Listar här lite material, länkar som är användbara:

• Soja-filmen: Bönan - som förändrar världen
• Tips på handla "klimatsmart", filmen finns här!
• DVD filmen: "Hur ska världen få mat?" Animation och lärarhandledning. Utgiven av bland annat Ruokatieto m.fl. Här finns bland annat länk-tips till den berömda fotografen, Peter Menzel och hans fina bildserie på olika familjers genomsnittliga veckoförbrukning av mat. Intressant jämförelse mellan väst - och utvecklingsländer. Sök på: www.time.com - sök där på Peter Menzel - What the World Eats och en pdf.fil: www.menzelphoto.com/misc_linked/HPContents.pdf
• Materialet "Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över." är mycket användbart. Man kan ladda ner materialet som pdf, klicka här, Statens (svenska) folkhälsoinstitut.
• SMART mat upplägg enligt mig, vårterminen 2012. 4 lektioner:

1. Vi definierar begreppet, kort introduktion. De får ett "case" i varje grupp, finns i kompendiet. De får fundera hur de kunde "coacha´a" / handleda personen till ett klimatsmartare liv.
2. De får läsa på / ta reda på m.h.a. kompendiet hur "case-et" kan bli klimatSMART. Även några andra frågor som man kan finnas svar på i kompendiet. Vi ser filmerna. Hemläxa, med hjälp av "checklistan" för klimatsmarta matval skall de ta fram 2 recept på klimatsmart mat.
3. Vi gör en "grönbuffé". Redovisning av deras receptförslag. Vi väljer ut bland / röstar fram det mest populära rätterna
4. Vi gör elevernas egna klimatsmarta maträtter

• För 7 år sedan, 2005 tog Marthaförbundet (jag i samarbetet med Mia Skog) fram ett receptmaterial, "MiljÖnärer i köket", den finns att ladda ner här! Recepten är mina som jag under flera år använde i arbetet med mat&miljö kurser som erbjöds inom olika projekt. Hemsidan är annars värt ett besök för där finns mycket fint receptmaterial mm. som genomsyrar ett starkt miljöengagemang. www.martha.fi
• Vi har "en droppe vatten". Låt eleverna hämta 1 hink med vatten som de skall klara all matlagning och diskning med under ett lektionspass ! Tejpa igen kranarna. Inledning, konkretisera:

1. Tag 1 liter vatten. fyll ett dl-mått med 2,5 cl vatten. häll lite salt i det stora liters måttet. en modell för sött- saltvattenfördelningen på jorden. 97,5 % salt, 2,5 % är sött.
2. Häll bort 2/3 av sötvattnet = glaciärvatten
3. Häll bort resten = grundvatten
4. En droppen kvar = vårt tillgängliga vatten !

• Konkretisera vår "andel av kakan", jordens knappa resurser: 

1. Tag ett äpple = jordklot med atmosfär
2. Dela äpplet med en kniv för att beskriva matjordens fördelning:

• 3/4 vatten, 1/4 land
• Land = 1/2 = odlingsbar mark, 1/2 is, berg, öken
• Odlingsbar mark - 3 / 4 torrt, fuktigt, bebyggt
• Matjord - skalet på den sista fjärdedelen
• Filmen: "Back to the start" - ingenting är nytt under solen! Bra inledning, värdediskussion.

Martha - boom

Martha är långt över 100 år gammalt men som ni vet, kvalitet håller!

Nu ska jag med hjälp av Ann (läs hennes blogg!) och Anna (läs hennes blogg!) göra nystart av Martha på Åland. I morgon, måndag kväll kör vi igång på "Pilsnermackan". Över 50 personer är intresserade ! Vi är glada!

Med nystart menar jag att även nya och unga kan bli martha. Man måste inte vara tant (i och för sig är det ju inne nu, att vara tant) för att vara Martha, redan det att man är intresserad av att "nätverka" med andra kvinnor, lära nytt av varandra - som ett praktiskt mervärde i livet har man goda skäl att bli, Martha.

Vad är då martha?

Martha, är ett täcknamn för något så präktigt som "bildning i hemmet". Men på den tiden när de driftiga kvinnorna (första riksdagsmän som var kvinnor!) skulle starta denna för samhället så viktiga instans, ansåg de ryska myndigheterna som bestämde i landet att detta var för "farligt" för Finland. Hu, att ge sådan makt åt en grupp kvinnor...

Grundarna var inte dummare än så, de tog tillbaka ansökan och skrev om namnet, till det bibliska Martha - en handlingskraftig och praktisk kvinna. Martha-rörelsen föddes och tack vare den fick det finländska samhället en viktig "bildare i hemmet". Man värnade om sundhet, hälsa och hygien, såg till att vaccinationer kom igång och att köket fick torkställ i köksskåpen. Många, oräkneliga är de gärningar som martha bidragit samhället med.

Viktigast av allt är ändå gemenskap, när kvinnor mår bra, mår också samhället bra!

Hållbar livsstil genom medvetna (vardags)val - är en slogan som känns viktig och särskilt aktuell idag som en sund motvikt till en likriktad, tuff och hektisk värld!

Jag är glad att ett fantastiskt förnyat kvinnonätverk är på gång här på Åland!