Fotavtryck

Ny arbetsvecka och ny film!


"Inte en naturfilm till !" Not another nature film".


Vi trampar ju på i för stora skor och man kan med hjälp av lite olika mätinstrument räkna ut dem.


Ett finns här!


Att äta mindre kött och mera inhemska rotfrukter är ett enkelt och konkret sätt att påverka miljön konkret. Värt att tänka på är ju att ca 40 % av den mat som vi köper hem är s.k. "utrymmesvaror", alltså jox ! Mat som vi faktiskt skulle klara oss utan.

Soja-helvetet

Storskalig sojaproduktion, förstör människor och miljö i främst Sydamerika.

Vad har det med oss att gör?.

Vi äter allt mer kött och köttprodukter och mycket av fodret består av denna i sig fantastiska gröda. Nu lanseras även många sojaproteinprodukter, för att inte tala om att västvärldens färdigmat enligt en tidigare siffra innehåller 60% rester av sojaprotein. Processad mat av låg kvalitet som till och med befaras rubba hormonbalansen i kroppen.

Genmodifierad och storskalig produktion som skada ekobalansen och utarmar och förgiftar odlingsmarker - för att vi här ska äta mycket kött! Någonting är fel, vi konsumenter kan välja bättre - se filmen och håll med!?

Se filmen här!

Några råd för att motverka detta fel i vår värld:
- Ät mindre kött, dryga ut med rotfrukter och bönor, linser etc.
- Bli lunch-vegetarian eller vegan 1 dag i veckan
- Köp ekologiskt kött
- Ät lamm, fårkött som håller våra landskap öppna
- Ät vilt - kött som är uppbyggt av "naturlig föda"

Jakobstads kök kämpar

Nyheten om att personalen i Jakobstad kämpar för att utveckla sin verksamhet har nått mig.

En stor eloge till de som kämpar för att främja mat och kvalitet - jag stöder er varmt!

Från ledningen höjs lovord över en engagerad personal, elever och matgäster som är mycket nöjda. Man har plockat in "coachare", Lasse Forsman som kan inspirera personalen att utvecklas ytterligare. Jag får en känsla av att man även arbetar med att mera medvetet köpa in råvaror och välja produkter.

Till och med en utvecklingsgrupp har tillsats.

Låter som en ljus matframtid för Jakobstad. Kanske rädslan för centraliseringsivern är lite för överdriven i denna del av Österbotten?

Här tar jag gärna emot lokala synpunkter - Har avlägsnat Jakobstad från min "svartlista" här i mitt tidigare inlägg. Hoppas verkligen detta är en trend som får fortsätta - att lyfta fram kämparglöd !

Klimatpiloter i mitt kök

Vi påverkar miljön direkt i köket:
- Val av råvaror
- Val av produkter
- Rester som slängs bort
- Ätlig mat som slängs bort
- Förpackningsmaterial - sopor
- Kemikalier som används i rengöring och maskiner
- Elförbrukningen i matlagning och förvaring

En spännande vecka väntar när en grupp med "klimatpiloter" kommer och hälsar på i mitt kök. Agenda 21 på Åland har anlitat mig som sakkunnig i klimatsmart mat. Vi kommer att diskutera mat och miljö och även inspirera dem att konkret tänka i nya miljöbanor som matkonsument.

Jag har blivit riktigt förtjust i den modifierade kostpyramiden, "östersjökost" som bl.a. diabetesförbundet varit med och lanserat. Ur miljöperspektiv är det ju fantastiskt att vi uppmuntrar varandra att äta regionalt och lokalt. Sen tycker jag att det är viktigt att man låter sig inspireras av utländska smaknyanser och influeras av främmande matkulturer. Indien är en förebild vad gäller att ge smak åt våra goda inhemska råvaror.

Eller Thailand, eller Afrika....Här är i alla fall ett smakprov ur tisdagens meny:

Inspiration och recept för en hållbar matvardag!

Snabbt får i kål, coleslaw, flädersaftad sallad, chiligryta, åländskt ris, grön hummus, marinerad bönsallad, indisk grönsaksgryta, linscurry, kokta rödbetor med ostcrème, vridna baguetter, chokladgratinerade vitaminer.

Politik och mat

Politiker verkar var förälskade i att centralisera - spara pengar kanske !?

Kommuner och städer som jag känner till eller som kontaktat mig angående mer eller mindre långt skridna planer på att centralisera kök är (min svartlista):

- Sunds kommun, Åland
- Raseborg, Västnyland
- Åbo stad

Hallo, fundera efter, innan ni fattar beslut som kommer att påverka invånarna negativt direkt!

Åter igen måste jag blogga ut att det är en väldigt dum idé att centralisera. Här kommer några springande punkter helt kort som argument mot varför vi INTE skulle centralisera storkök:

• Matkvaliteten sjunker, näringsvärden försämras vid transport och uppvärmning
• Stora mängder mat (LÄS pengar) kastas bort,överbliven mat kan inte värmas upp på nytt om det redan värmts upp en gång
• Mat tar slut, ibland är matgästen mera hungrig än vad som kan beräknas!
• Maten blir massproducerad och anonym, rent av oaptitlig och ful
• Personalen trivs inte att arbeta med massproduktion, det blir mycket kostsamma sjukskrivningar
• Kontakten mellan matgäst och kök försvinner
• Matsalen blir för stor och slamrig
• Svårt att stöda närproducerat och ekologiskt när man tvingas in i stora upphandlingar. Centralkök serverar billig fisk och kött från andra sidan jorden
• Måltider som inte mättar och attraherar matgästen ger negativa ringeffekter på samhället; hungriga barn som äter sockerrika mellanmål och stökiga elever i klassrummen, mera sjukdomar och ohälsa
• Var finns då den viktiga måltidsfostrande rollen i ett centralkök? På riktigt finns den bland kunnig, engagerad matpersonal som då inte får plats i ett klumpigt stort system där man bara behöver industrins lådöppnare !!!

Ni politiker som skall fatta beslut om att spara pengar på mat, tänk att i Sverige STÄNGER man centralköken och återinför de små enheterna där man låter måltiden återta sin viktiga plats.

Osagt i TV

Igår (och idag 25.2) gick Tv-programmet Obs på FST. Det handlade bland annat om kvaliteten på skolmaten.

Jag var där. Men fick bara 3,5 minuter taltid. Det räcker inte när man har så mycket att säga...

Här utvecklar jag nu mina tankar som inte rymdes med och som riktar sig ganska direkt till Helsingfors stad och till Palmia.

Eftersom flera föräldrar mycket beundransvärt börjat granska innehållet på skolmaten som i stor utsträckning också berör daghemmen, är det nu hög tid att de som ansvarar för verksamheten också tar sitt ansvar !

Skolmåltiden kan Palmia gott utveckla. En modell, fri att använda är Operation skolmats "grönsaksbuffé-koncept". I tidigare inlägg har jag nämnt hela 16 argument för varför man skulle arbeta med den. Är inte resultatet på en ökningen med 5-7 ggr mer grönsaker det starkaste?

Helsingfors stad och dess beslutsfattare behöver utveckla en strategi och ett mål för sin verksamhet. Ska vi ha industrins färdiga lösningar med tvivelaktigt innehåll eller skulle man satsa på kunnig personal som kan arbeta med goda råvaror för att framställa en "närproducerad" grönsaksbuffé?

Mat skall ätas och tillagas i samma hus! Nåja, att vända en så stor skuta som Palmia, går inte i en handvändning, men att utveckla ett system med denna intressanta modell kan verkligen göras, om man vill. Politikerna har makten och kan eller borde diktera vilken kvalitet man vill ha på det som man "köper" = tjänsten mat !

Angående E621, natruimglutamat, kan de beskrivas som toppen av isberget. Att besluta avlägsna det är som att köra vårdslöst med hjälm på huvudet - faran finns liksom kvar. Vi har hittat natriumglutamat i kök som har beslut på att ta bort det. Det finns undangömt i buljonpulver, i paneringar, i kryddblandningar. Det är hela systemet som måste ändras, det räcker inte med att ta bort ett tillsatsämne som kan vara farligt.

Palmia och Helsingfors stad bör satsa på att öka profilen med mål som mera hållbart, mera hälsosamt, mera trivsamt och mera fortbildning för dem som skall arbeta med måltiden - se måltiden som en pedagogisk viktig del. Personalen är viktiga matkulturbärare. Hållbart och miljöriktigt är att äta vegetariskt - slopa sådana snäva (men med goda intentioner) tankar. Satsa på grönsaksbuffé och man får in ökad konsumtion av hållbart "grönt". Det är mera pedagogiskt och lockande än arbetssättet just nu med 1 "vege-dag" i veckan.

Inte är detta heller miljöriktigt OCH ekonomiskt:

16 argument för grön buffé

Slutrapportering pågår!

Med detta som bas kunde vi väl uppmana att införa detta i Grundlagen, eller hur? Alla barn har rätt till bra mat !

Hur gör man det jo, inför en grönsaksbuffé:

Varför? Jo, därför att:

-     Valbara grönsaksalternativ serverade separat för sig gör att barnen (unga och vuxna även så) äter mera av denna del av måltiden, där rekommendationen lyder att vi skall servera halva tallriken med grönt. En grönsaksbuffé leder till att eleverna äter enligt tallriksmodellen, då alternativen av förmånliga goda råvaror ökar.

-     Grönsaksbuffén skall tillredas nära matgästen, för att grönsakerna skall vara som mest fräscha och ha mest näringsinnehåll skall de färdigställas på samma plats där de serveras. Transporten påverkar kvaliteten, utseendet, näringsinnehållet och smaken.

-     En grönsaksbuffé enligt praktisk erfarenhet från Operation skolmat är baserad på inhemska, ekologiska och eller närproducerade råvaror som rotfrukter, kålväxter, linser, baljväxter, hemgjorda dressingar, dippsåser och bröd. Dessa råvaror är förmånliga och de ger mättnadskänsla (fibrer), färger (näring och vitaminer, mineraler) och variation.

-     Genom att servera allt separat underlättas arbetet i köket med dieter.

-     Kött är ofta den dyraste delen av måltiden, varför man ekonomiskt vinner på att satsa på den ”gröna delen”. Den enkla kostnadsekvationen kan förklaras genom följande exempel. Om man vanligtvis beräknar 100 g köttfärs per person köper man istället in 80 g köttfärs per person och kan på så vis öka inköp av förmånliga vegetabilier. Eller om man för 500 personer vanligtvis köper in 50 kg malet kött, köper man istället in 40 kg, alltså 10 kg mindre. Denna minskning med 20 gr mindre kött per portion kan erbjuda möjligheten till pengar kvar för ökat utbud av grönsaker, linser, baljväxter och rotfrukter

-     Antioxidanterna som skyddar oss mot olika sjukdomar är väl representerade i grönsaksbuffén

-     Genom att stöda de lokala odlarna vid inköp kan vi stöda den lokala tillväxten på orten. Vi bör prioritera det egna vid tidpunkt för upphandlingar.

-     Brödet kan tillverkas av förmånliga fiberrika (mättande) råvaror och genomföras med hjälp av kalljäsningsmetod och infrysning. (arbetstid, cirka 20 minuter till på eftermiddagen) Jämförelseexempel på priser mellan köpt och hemgjort bröd:

0,17 för 1 semla, köpt bröd

0,08 för 1 semla som är hemgjord

0,80 – 0,85 cent för en brödlängd/baguette/limpa

1,05 – 1,48 euro för köpta baguetter. Köpt limpa kostar 1,32 – 1,93

-     Brödbakning sprider dofter och har en stor sensorisk betydelse för matgästen. Färskt bröd mottas med tacksamhet och kan vara en liten men betydande del för arbetsmotivationen. Den sensoriska dimensionen av måltiden är av betydelse för både aptit och matsmältning.

-     Genom grönsaksbuffén kan kommunen / staden åldersanpassa maten efter gästen, även då den varma maten är den samma åt alla. I det närmaste köket (från matgästens sida) tillreds grönsakerna som bör vara fräscha. De äldre baserar sina val av grönsaker på främst kokta och lättuggade gröna alternativ, småbarnen föredrar främst stora bitar t.ex. grönsaksstavar eller stickor som de kan plocka och äta med handen, medan tonåringarna kan lockas äta grönsaker genom välkryddade salsasåser, marineringar och wok.

-     En grönsaksbuffé har en inbyggd psykologisk effekt, när man får välja själv, äter man också mera. Att barnen äter mera på detta område är inte en nackdel. I Operation skolmats arbete fann vi att barnen under en buffévecka åt 5 gånger mera grönsaker än vanligtvis, ändå överskred de inte mycket den rekommenderade dosen grönsaker om 100 g per elev per lunchmåltid. I nuvarande situation i skolorna äter de således markant för lite grönsaker, och knappast fyller barnen hela tillriken med grönt vid hemma måltiderna för att uppfylla rekommendationerna.

-     En buffé med grönsaker och färskt bröd garanterar inte bara mättnaden, den ger gästen möjlighet till variation i kosthållet. Mångsidighet är en av hörnstenarna till hälsosamt liv. Goda kostvanor skall grundläggas i barndomen.

-     En grönsaksbuffé lockar till att skapa en bra attityd till sund kost och att göra goda matval.

-     Det är klimatsmart att äta mycket vegetabilier, alla tillåts äta mera grönt utan att fokusera på vegetarisk kost. Ett miljömål i Finland är att äta vegetariskt en gång i veckan, det är en lätt uppgift genom grönsaksbuffén. Med hjälp av buffén kan en annan klimatåtgärd uppfyllas, nämligen möjligheten att utnyttja rester.

-     Personalen kan återinfinna huslig ekonomitänkandet genom att till fullo utnyttja råvaran och återanvända rester från buffén effektivt. Rotsaksstavar kan rostas i ugnen följande dag, bönor kan marineras i god sås till följande dag, överblivet kött kan göras till paj som skärs i småbitar i buffén o.s.v.

-     Personalen kan återta arbetsglädjen i sitt arbete, variationerna skapar kreativitet och de kan känna stolthet över mat som de har gjort själva. Genom att sprida väldofter som brödbakning ger, väcks aptiten hos matgästerna och lunchen kan igen bli någonting som man väntar på. Lönen är inte hög inom storhushållsbranschen, men matglädje och tacksamhet hos matgästerna är en direkt lön som är omätbar och värd att unna yrkeskåren.