Mat i världsklass

Efter 2 dagar i Stockholm har jag samlat på mig nya kontakter och information om vad som är aktuellt i vårt västra grannland, Sverige - det nya matlandet. Kaxigt och bra!

Minister Eskil Erlandsson uttalade sig i samband med måltidsdagen att arbetet skall fortsätta med att göra världens bästa måltider i vård, skola och omsorg. Livsmedelsverket i Sverige var inte sena att haka på och som bäst pågår en turné med utbildning och information till personal i skolkök, på temat: Måltider i Världsklass. Kaxigt och bra!

Nu talar samma minister om att exportera modellen med näringsriktiga måltider, läs meddelandet inför USA besöket här:  Kaxigt och bra!

En viss frustration infinner sig här eftersom jag vet att man även på finländskt håll bär på samma ambitioner att stolt visa upp och exportera modellen med gratis varma måltider för skolbarn. Finland är dessutom mycket bättre på ett sätt eftersom de erbjuder också gymnasieelever gratis mat!

Vad innebär måltid i världsklass

Det viktigaste i modellen och utbildningspaketet är den helhetssyn på måltiden som man för fram. i form av ett pussel, alla pusselbitar skall vara med i offentlig måltid för att helheten skall bli bra. delarna är:

- Säker

- God

- Integrerad (pedagogisk)

- Trivsam

- Hållbar

- Näringsriktig

Nyheter för skolmåltider är några väsentliga mål man lyfter fram. Måltiderna skall enligt skollagen vara näringsriktiga, inte bara kostnadsfria. Några riktlinjer lyfter man också fram. Måltiden skall bestå av:

- En eller gärna flera lagade rätter, med fördel ett vegetariskt alternativ som alla får ta av

- Salladsbord med minst fem olika komponenter

- Bröd och matfett

- Mjölk och vatten

Jag tror väldigt mycket på att öka målinriktat arbete i offentliga kök. Det är viktigt att stöda måltidspersonalen och signalera att måltiden är inte en grupps ansvarsområde. Det är en komplex helhet och alla har ett delansvar.

Ett verktyg för kartläggning och en enkel utvecklingsmodell har man också tagit fram; SkolmatSverige, en webb-baserat meterial som enkelt kan fyllas i av de som arbetar i köket, gärna i samråd med pedagog / rektor eller skolledare. Modellen är gratis och enkel att genomföra. En metod för att övervaka och kartlägga offentliga måltider samtidigt som man lyfter fram utvecklingspotential i verksamheten. Inte kaxigt - bara bra!

Nu står min förhoppning om att Finland nappar på erbjudandet om att testa materialet i Finland. Webben är en god gemensam plattform. Finland och Sverige är goda modeller. Vi hoppas att Norge och Danmark snart hakar på !?

Ålandsfrukost

Det händer på matÅland !

Vad är en ålandsfrukost?

Jag har äntligen kommit igång med arbetet med att på ett konkret sätt engagera en mera enad form av matÅland. Länge har jag ställt frågan varför inte flera matställen profilerar sig mera åländskt!? Frågan är ur mitt perspektiv, varför skulle man inte vilja satsa på mer åländskt !? 

Det är allt fler besökare som verkligen vill äta åländskt här på Åland, av hög kvalitet. Åker man till en plats, vill man också äta av ortens delikatesser, varför skulle matställen på Åland gömma dem!? För dyrt!? Då måste man också ta betalt. Våga berätta om mervärdet av produkten. Kanske ha ett alternativ. Exempel: Kötträtt på menyn, väljer man åländskt lamm kostar det x € dyrare.

Vi är antagligen Finlands bästa matregion. Vi har råvaror och produkter av mycket hög kvalitet. Jordmån och växtklimatet är är gynnsamt. Vi har en relativt småskalig produktion och har ett förvånansvärt brett utbud av produkter. Att få ihop till exempel en frukost med en Ålandsprofil är inte svårt!

Den här listan är bara några idéer som föddes på ett kort planeringsmöte med Ella Grüssner Cromwell-Morgan och Karin Limnell, lärare inom mat och dryck, Högskolan på Åland:

-               Shot´ar: 1. Nypon, havtorn, 2. Grönkål- äppel, 3. Blåbär-lingon med bas: naturell yoghurt

-               Flingor, hemgjorda – rostade + äppelchips (skilt)

-               Naturell yoghurt

-               Färsk gröt (havregryn, äppelmust, nat.yog.hurt + äppelbitar) + persilj-socker

-               Kalljäst hemvetebröd

-               Smör

-               Pålägg: Dahlmans charkuterier

-               Gubbröra på ägg och kallrökt fisk

-               Skorpor på svartbröd

-               Skorpor på hemvete

-               Ostbricka: ÅCA ostar, färskost m örter + getost, Wetterros ost

-               Marmeladbricka: Aplagård, Smakbyns, ålandsdelikatessers….m.fl

-               Äppelkaka med havresmulor

-               Dryck: Kaffe / Te + varm gammaldags mjölk

-               Äppeljuice

Här är utgångspunkten, allt åländskt (förutom kaffet och teet)! Vi har fantastiska mjölkprodukter, ägg, honung, charkuterier, spannmål, fisk, bär -  och fruktprodukter.

Varför en Ålandsfrukost?

Arbetet som ordförande för Ny Nordiska Mat, Åland har nu lett mig in på ett värdefullt samarbete med turistorganisationen här på Åland. Temat för året är Mat & Dryck. Det andas stort potential att lyfta frågan i ett vidare perspektiv och ge de verkligt viktiga nyckelpersonerna möjlighet till att närma sig ett mera enat matÅland mot turisterna - besökare som kommer hit till Åland.

30% av måltiden är fysiologiska sinnen, medan 70 % är "resten", det vill säga omgivningen, sinneslag, årstid, sällskap..... Med ganska små medel kan de omkringliggande faktorerna påverka måltiden. Dukningen, kärlen som används - åländskt hantverk förstås! ljus, små skyltar med välkomstord och information om maten ursprung m.m

Vi har rent vatten på Åland. Det är unikt och inte självklart internationellt,och kan därför användas på fler ställen än Nautical Restaurang! En kanna med friskt vatten är någonting av värde, om vi talar om det. En kanna med friskt vatten med äppelbitar, lingon eller andra bär höjer värdet på drycken - med små medel.

Bra mat är ett skäl att återvända till en plats, min förhoppning är att många turistföretagare/matställen skall se nyttan av att satsa lite energi på sin måltidsprofil. Till exempel med en Ålandsfrukost, en bra början till en förändring mot en mera tydlig profil för matÅland som en stark och enad matregion - den bästa i Finland! Dessutom är en god frukost en bra start på dagen, en bra start på en nya dag på matÅland !

Mitt projekt inom Ny Nordisk Mat 2013

Nytt år med nyheter inom barn & mat

Jag leder projekt barn, mat och hälsa vidare mot nya utmaningar. Projektet baserar sig på den kartläggnings som gjordes 2011 (http://nynordiskmad.org/fileadmin/webmasterfiles/Projects/PFD/Rapport%205%20Barn%20og%20mad%20i%20Norden.pdf ). Projektet fortsätter att koordinera satsningar inom området barn, mat och hälsa runt om i Norden.

Harriet tillsammans med barnen från Ila skolan, Oslo som tillredde mat åt konferensgästerna

Nytt för i år är att vi lanserar ett nyhetsbrev där vi sprider och berättar om "bästa exempel" - som kan vara till nytta för andra som arbetar med att främja frågor inom området barn, mat och hälsa. I nyhetsbrevet kan vi även dela aktuella händelser, nyheter och goda erfarenheter och kanske till och med lyfta fram utmaningar som finns inom området!

Vill du ha ett nyhetsbrev? Skicka din e-post till: harriet.strandvik(at)hsconsulting.ax

Projektet kommer också att initiera till en artikel där vi söker svaret på frågan, varför skall vi lära barn laga mat? Varför är det viktigt att de får lära sig mera om vårt nordiska kök? Med hjälp av noga avvägda argument för varför vårt område är viktigt kan vi tillsammans argumentera för större prioriteringar inom området, barn mat och hälsa.

Den praktiska inlärningen är viktig, jag ställer mig också frågan varför hemkunskap / huslig ekonomi  / mat og helse har så låg prioritet i de nordiska grundskolorna? Behovet av att klara av sin (mat)vardag är stor. Kunskaper får dagens barn inte alltid av föräldrarna. Det kanske blir som Emil Blauert på Madkulturen förutspår - dagens barn blir de första som lär sina föräldrar att laga mat!?

Sverige står i år som ordförandeland för Nordiska Ministerrådet, därför förlägger jag en nätverksträff inom området någonstans i landet, i samarbete med en annan aktör. Förstås återkommer jag med mera information om denna viktiga aktivitet - att mötas är viktigt.

Sammanfattning, barn och mat 2013

• 4 nyhetsbrev utkommer
• på hemsidan, ny nordisk mat, samlar jag material (pdf, broschyrer, artiklar, filmer etc) som rör projekt och aktiviteter inom området barn och mat
• en artikel (paper) som alla kan ha nytta av kommer att skrivas
• en nätverksträff arrangeras i Sverige
• övrigt: Barn kan! var ett viktigt tema för konferensen i Oslo, temat är fortsättningsvis aktuellt. Barnen med i köket är en viktig uppmaning, en nyttig och roligt hemuppgift till alla barn! 

Att överge Skolan

Nytt år, som jag inleder med att överge arbetsplatsen - Strandnäs skola. Ordet överge är beskrivande för den känsla jag har när jag lämnar ett viktigt jobb. Att undervisa hemkunskap, det viktigaste av allt ! (= hushållslärarkall)

En paradox - motsägelsefullt att samtidigt arbeta för att främja frågan om vikten av att lära barn / unga om mat och matlagning som projektledare inom Ny Nordisk Mat och samtidigt överge eleverna i skolan i det praktiska arbetet.  Det lär väl inte stå en kö med kompetenta hushållslärare som kan kasta sig in det viktiga arbetet.... Känner en visst frustration.

I mitt nya arbete, att 100% gå in för att i egen regi (företagare) arbeta med och lobba för och på olika plan inspirera till en förbättring inom området barn, mat och hälsa är kittlande och spännande. Det är på denna magkänsla att uppgiften är viktig och att det finns ett behov för mina tjänster som ger mig mod och styrka att jag har valt rätt.

Att undervisa, inspirara till andras inlärning och kunskap är nog ingenting som jag överger. Jag har bara funnit att mitt klassrum inte är en begränsad plats, ett skolhus - utan mitt klassrum är samhället och de krafter som styr hur man prioriterar frågan om mat och måltid. Ett rum i skolan som jag saknar  är lärarrummet. Inte för kaffet dock, men sällskapet! Social som jag är behöver jag gemenskapen runt ett kaffebord - den får jag nu komplettera och finna någon annanstans.....?

Att det finns så många projekt runt om i Norden (ca. 100) som arbetar med att främja barn, mat och hälsa är resultatet av att det finns för lite av undervisningen i den offentliga skolan. Det har jag skrivit tidigare om. Med det vill jag säga att arbetsfältet är enormt och till synes outsinligt.

Några utmaningar och svårigheter som underligt nog ger mig drivkraft i arbetet med barn och mat:
- Övervikt
- Mental ohälsa och allergier
- Likriktning i smakrepertoar
- Färdigmat fördummar oss, krymper vår kunskap
- Skolans minsta ämne (hemkunskap) men med största potential
- Miljöhänsyn och mat

Motorn finns i faktum: Barn kan! Delaktighet är en viktig framgångsfaktor

Med ett spännande år bakom mig, här är en av höjdpunkterna: De norska barnen som kockar åt 200 personer under konferensen i Oslo! Se och njut ! Tid att blicka framåt, det blir ett riktigt äventyr - har jag på känn!

HushållsKUNSKAP åt folket

Kraften i Kunskap

Läste just ett citat av Nelson Mandela:

"Education is the most powerful weapon we can use to change the world"

Vad är då nyttan med att öka kunskapen i hur man sköter ett hushåll (hemkunskap, huslig ekonomi, home economic)?

Nyttan är enormt stor, både privat och samhälleligt. Många av de problem som samhället brottas med är frukten av familjer som saknar kunskaper i grundläggande funktioner. Ingen är perfekt, jag är ingen domare. Döm själv om det kan ligga någonting i detta.

Ämnet hemkunskap är inte bara praktisk och användbar matlagning. Här strävar man att lära ut tre bas-områden: Miljö, Hälsa och Ekonomi. Det är skolans minsta ämne med absolut största potential.

I Finland och på Åland har man infört - tyvärr ett eget ämne: Hälsofostran eller hälsokunskap. Det är inte ämnet i sig som jag kritiserar, utan det att man "snuttifierar" sönder viktiga helheter för eleverna. Tema hälsa ingår redan i hemkunskap och i idrott.

Hälsa kan göras väldigt teoretiskt och abstrakt för unga människor - sunda vanor grundläggs i barndomen och kan egentligen endast befästas hos oss genom praktiska exempel och erfarenheter. Känslan av välbefinnande måste upplevas och kan inte "pluggas in". Det samma gäller näringslära, vi kan ha teoretiska kunskaper om det, men är först användbart när vi har en praktisk erfarenhet av sund och välsmakande mat. Praktiska försök och upplevelser och reflektioner kring dem gör att vi befäster kunskapen.

Var lär man sig laga mat idag? Var lär man sig om våra råvaror, vår basföda? Var lär man sig laga sund, hemgjord mat? Jo, sammanfattningsvis under några veckor i grundskolan och eventuellt hemma? När har man nytta av denna kunskap? .....Alltid, hela livet! Kunskapen påverkar miljö, hälsa och ekonomin både privat och på samhällsnivå.

Begreppet, "nyhjälplöshet" är må hända lite krångligt men beskrivet den handfallenhet många står inför idag i när de skall utföra enkla hushållssysslor. Och vad om inte mamma mera kan?

Gigantiska miljöproblem

Vi står inför gigantiska miljöproblem, vi är inne i dem och klimatpåverkan är inget framtidsscenario - det är ett aktuellt faktum. Hushållen och våra aktiviteter kan göra stor skillnad. Jag tänker på valet av produkter, hur man tar hand om avfallet och hur viktigt det är att ge upplysning och kunskap om att konsumera medvetet, vettigt och kritiskt. Hushållen styr köpkraft och produktion - vilka kunskaper som finns där är enormt och påverkar förstås miljön. 

Det är mot detta lätt att konstatera att ämnet har alldeles för få timmar för att skapa de kritiska och medvetna konsumenter som samhället och vår miljö kunde ha nytta av.

Hemmet ekonomi

De skuldrådgivare som jag har pratat med vittnar om ett ökat behov av skuldrådgivning och vi behöver inte sopa under mattan att många familjeproblem bottnar i dåligt skött ekonomi. Var lär sig barn och unga om privat ekonomi? Jo, under några timmar i grundskolan!

Förstås har samhällsandan en påverkan på hurdana konsumtionsvanor vi har idag. Mycket handlar om materiella ting och att det är det yttre som syns och som räknas. Många luras med i denna konsumtionshysteri, alltför tidigt och hamnar i en ond cirkel. De unga påverkas, men poängen är att de kan genom ökad kunskap i hur man sköter ett hushåll också påverkas - i rätt och sund riktning. 

Mera kunskaper  med betoning på det praktiska inom området hälsa, miljö och ekonomi kunde högst antagligen bespara samhället gigantiska summor pengar. Det är så omöjligt (?) och så fruktansvärt frustrerande att det inte går att få fram teori och fakta på vad förebyggande verksamhet samhället skulle tjäna på. 

Är vi och våra politiker och utbildningsprofiler medvetna om inbesparingar man kan göra med att öka kunskapen bland våra barn och unga inom hemkunskap? Här pratar vi inbesparingar på  hälsokostnader för exempelvis tandvård och kostnader för konsekvenser av övervikt. Inbesparingar på miljöbelastningar i vårt samhälle samt inbesparingar på att undvika dyra fallgropar för familjers skuldsaneringar och eventuella mentala problem som följd.

Tack för ordet. Avslutningsvis, sprid gärna och var med och påverka för mera resurser (timmar och lärare). Det är en paradox, hemkunskap (huslig ekonomi, home economic) grundskolans viktigaste ämne med största samhälleliga förbättringspotential - men ändå minst.

En bild-blogg 

Konferensen i Oslo, 5- 7 november

Andreas Viestad hälsar välkommen till Geitmyra - Matkulturcenter för barn

Vi besöker Geitmyra Skolehager

Mr. John Ficher berättar om edible schoolyards

Konferensen skall snart öppna, Bettina "Klippan" Linfors instruerar arrangörerna

Mathallen: Boktorg med författarsamtal

Här lagar barnen mat, förbereder lunchen

Kockeleven Ole Kristian Stang Hoseth - Stolt kock - vår framtid.

Kockeleverna från Fröya - bjuder på smakprov och visar sin kokbok

Mari Sandell. Lyckas integrera goda matvärderingar i sitt projekt: Case: Potato !

Projektkavalkad - ett fyrverkeri av matkompetens

Aud Marit Eriksen, Camilla Roed Otte, Gunntorunn Einarsdottir, Hedinn Svarfdal Björnsson

Mari Sandell, Hanna Åminne, Kristin Brinchmann Lundestad, Ole Kristian Stang Hoseth

Dag 2. Ett fantastiskt program. I lunchpausen serverar barnen sin lunch - ingen klagar!

Mathallen: Boktorg. Susanne Kaluza, Margit Vea

Charlotta Renart och Stina Algotsson

Slutplenum

John Fisher.

Oslo, en mötesplats

Finalen

Under hela hösten har jag arbetat med att mobilisera och aktivera goda exempel ur nätverket för barn, mat och hälsa. Främsta målet har varit träffen i Oslo, konferensen Ny Nordisk Mat.

Som ett fyrverkeri kändes gårdagen, många goda möten, en intensiv stämning, många intryck. En viss stolthet finns också med. Vilket fint nätverk som jag har som uppgift att förvalta!

Visst blir en konferens en slags inbördes beundran, dunk på ryggen - vilket bra jobb vi gör! Det behövs. Vi  som arbetar med att främja mat och kvalitet att lyfta och föra fram det Nordiska köket behöver få träffa varandra och sola sig i strålkastarljuset. Att synas är viktigt. För goda måltider är viktiga idag - massproducerad och anonym mat vill jag motarbeta.

Ordförande, Lena Brenner talar om en medvind för Ny Nordisk Mat - jag kände fläktarna av denna ljumma bris igår under dagen här i Oslo. Mest stolt är jag över mötet med barnen från Geitmyra. Deras matglädje fick tala för sig.

Barnen, tillsammans med duktiga handledare kockade mat åt konferensgästerna på en central plats i den nya Mathallen i Oslo. De visade åt gäster och besökare att Barn kan! 

Här skall man vispa majonnäs! "För hand eller med maskin", frågade jag. "Vill du ha receptet?" Svarade killen ! Erika Roed assisterar.

Oj, vassa knivar - plåster kan ibland behövas!