Fokus på SMAK

Jag är mycket förtjust i metoden SAPERE, smakskola och att lära ut om att uppleva med sina sinnen. Metoden som skapades i Frankrike har fått sin spridning på olika sätt. Till min stora glädje finns det satsningar både i Sverige, Finland, Danmark och Norge.

Det gemensamma är att barnen (och föräldrarna!) i dag blir alltmer likriktade i sina smakpreferenser. Färdigmat och massproduktion gör att smakrepertoaren blir begränsade. Att motverka detta blir en viktig del i ett pedagogiskt arbete - att lära barn smaka, att erbjuda upplevelser av nyanser och hjälpa dem att bli mera medvetna konsumenter.

I Danmark är man nu inne på att lyfta detta genom en dag, smakens dag. Detta har man gjort redan i 20 år. Se länken här, här finns fina bilder och material.

I Norge satsar man nu för sjätte året i rad på en vecka, smakens uke där man nu är uppe i 700 skolor runt om i landet som deltar. I båda satsningarna finns kockar inkopplade som lyfter kunskapen om matens kvalitet och viljan att väcka matglädje hos barn och unga.

Fördelen med dessa satsningar är att det har utarbetats färdigt "tuggat" material för lärarna så att de får fina redskap att använda i klassrummet. Kvaliteten på undervisningen är viktig och även lärarna behöver fortbildas inom området. Alla vuxna, lärare och föräldrar är viktiga smakförebilder.

Här bjuder Carola Sjödahl på smakprover i matkön. Pröva på bönor, både vita och röda !

Själv som hushållslärare (här på Åland) vill jag att man inför sapere-metoden i läroplanen i Finland / Åland. Men det slår mig att vårt lilla ämne, hemkunskap eller huslig ekonomi ( med för lite timmar - för så mycket viktigt innehåll) redan är fullt av redan nu viktiga områden. Det kunde vara en god idé att föra in sapere / smakskolan som kampanj i hela skola under en dag eller under en vecka!

Växter morötter i träd?

Finlands första matkulturvecka riktad till barn är i gång!

3-9 september arrangerar Mellersta Finlands län en satsning som är unik och intressant.

Programmet är omfattande, man erbjuder ett seminarium, involverar gårdar och producenter, daghem, föräldrar och erbjuder hela veckan närproducerad mat i de offentliga köken.

Barnen erbjuds besök på gårdar, ta upp potatis (få med sig en säck hem), plocka bär och svamp i skogen m.m. Under veckan kan barnen ta med familjen på smakövningar och inspiration kvällstid på ett dagis i Jyväskylä och på en gård som har ”öppet hus”.

Här är Daniel på besök på en bondgård - hoppa i hö är kul! 

(Bilden tagen på Skördefesten, Åland 2011)

Finns det morötter i träd!?

Det är en bra rubrik – tema för denna satsning. Rubriken härstammar faktiskt från verkligheten, en grupp med barn fick diskutera råvaror - slutligen kom de fram till att de precis som bananer växer på träd.

Matkulturvecka för barn är en god satsning, för det är ju i barndomen som matvanor grundläggs. Det är bra att våra nutida barn får kontakt med matens ursprung – det är inte en självklarhet mera att barnen har förståelse och respekt för maten.

Det kanske inte räcker med bara en vecka, men en god modell för att lyfta frågan om matens ursprung, det inhemska jordbruket och matkulturen. Finland, likväl Norden är en rik matregion med fina råvaror. Med vem passar det inte bättre att upptäcka detta med, om inte med barnen!

Ny forskning visar att finländska konsumenter gärna vill veta var maten kommer ifrån, ursprungsmärkning är viktigt. Jag hoppas och vill tro att genom den här satsningen (matkulturvecka för barn) kommer dessa blivande matkonsumenter (barnen) fortsätta att värna om matens ursprung!

Barn på dieter ?

Har tänkt på det här med dieter, dieter för barn. Det är ju egentligen samma sak som med dieter för vuxna. Någonting i kosten ändras. Enkelt.

Av medicinska skäl, allergier (exempelvis) är en kostomläggning ingenting man ifrågasätter. Att ändra kosten efter mode är en helt annan sak. Finns det mode inom mat? Ja, nog finns det trender inom kosten som ändras, bara under min livstid börjar jag förstå att saker och ting ändras.

Jag har själv använt margarin då jag blev skolad till detta vedertagna (?) "fett är farlig- uppfattningen" och lämnat det. Det känns märkligt länge sedan nu. Idag finns det inget alternativ för mig än rena, så lite processade livsmedel som möjligt. Länge har jag dessutom prioriterat ekologiskt. Mot denna bakgrund är det svårt att se barn och barnfamiljer slussas in i livsmedelsindustrins vagga. Processade livsmedel med råvaror som processats så hårt att de får en likriktad och likformad smak och struktur.

Det som just nu upptar många medvetna matmänniskors tankar är sockret, (trenden). Förenklat kunde man säga att fettet ersattes med socker, därav fetman. Men både fettskräck och sockerfobi är kanske i längden inte hållbart. Vi behöver ju faktiskt äta av allt, i en bra balans.

Här vill jag åskådliggöra denna fluktuerade bild av ytterligheter, den första från någon gång från slutet av 1930-talets Svenskfinland:
Mjölkblandning för barn i åldern 0-2 á 3 månader, 1/2 l mjölk, 1/2 vatten, 2 msk havregryn, 10 - 15 tsk socker (5-7%).....

Den andra bilden, råd för barnfamiljer från 2005:

En sak är jag helt övertygad om, det finns för lite praktisk kunskap om mat och för mycket trender och ytterligheter. En sak är jag övertygad om att kunde hjälpa, här följer min "diet-lista"

- Ät mat, använd råvaror av bra kvalitet (ekologiska och producerade så nära dig som möjligt)

- Alla, män, kvinnor och barn behöver lära sig laga mat av råvaror.

- Omprioritera måltiden, vi kan satsa mera av vår tid för det som upptog all tid av människan före kylskåpet kom på 1950-talet.

- Erbjud barnen och dig själv regelbundna måltider, jämnt humör och jämnt blodsocker.

- Låt processad / raffinerd mat bli en lyxartikel

- Plocka aktivt bort pekpinnar och upptäck och njut av alla smaker 

Vår (riktiga) föda är en tillgång och rikedom. Vår (raffinerade) industrimat är ett nöjesfält.

Rätten till god mat

Rätten att få näringsriktig mat är en ambivalent fråga i vårt övergödda samhälle. Dels har vi stor tillgång till mat, men vad om vårt överflöde av mat till stor del baserar sig på färdiga produkter och mat av låg kvalitet?

Jag tänker på killen (en 5-åring?) som jag såg på stranden för en tid sedan. Har var precis som sina syskon mycket överviktig. Det var inte en svältande familj, men i mina ögon var barnen "svältande". Jag riskerar här att förenkla, moralisera och generalisera - men jag tar risken. På stranden åt de sockermunkar och sockrad saft som mellanmål kl. 10. I mitt stilla sinne hoppades jag att det var någons födelsedag...

När vi vid 12-tiden var klara att gå från strandens lek till lunchen behövde killen igen påfyllning, han åt mera munk och drack mera saft. Det gör illa att se denna vardaglig vanvård. Ingen förälder vill  med avsikt vanvårda sitt barn, ändå har vi detta paradoxala beteende bland många föräldrar idag.

Vi kan väl göra listan lång om orsakerna till detta, trötthet, stress, stort utbud av sockerrika mellanmål, lättillgängligheten, sockret och det vita mjölets popularitet bland barn och framför allt OKUNSKAP om mat, råvaror och hälsa.

Många barn hos oss är "svältande" på goda måltidsvanor, en jämn rytm av intag och på kontakten till råvarorna - till äkta vara.

Grönsaker fritt fram!


I mitt arbete med att lansera grönsaksbuffé i skolorna, (Operation skolmat) kunde jag på den offentliga arenan arbeta med att ge ett brett utbud av råvaror till skolelever. Att få barn att äta bra mat (och inte enbart socker och mjöl) handlar om att erbjuda dem upplevelser. Barn är inte rädda för att prova nya grönsaker, de är snarare nyfikna.

Grönsaksbufféer kan man även skapa hemma vid matbordet, där man plockar fram råvaror på ett stort fat och låter barnen fritt smaka av dem, positivt uppmuntrande. Den största framgången har man då man låter barnen själv delta i tillredningen av dem.

Det är en svår, stor kamp mot ohälsa bland våra barn. Det verkar som om det är en svår och stor kamp i vardagen att ge plats åt bra mat och tillgång till upplevelser av råvaror. Varför ger samhället så lite plats åt hemkunskap (huslig ekonomi) och kunskaper i matlagning i skolan? Hemma får nämligen inte alla barn den kunskapen!

Hon har blommor i sitt hår...

bokstavligen - inte lika vackert som i sången. Syftet är ett annat.

Sitter och arbetar med Matprojektet Mat & Barn - Ny Nordisk Mat. Effektiv som jag är har jag på morgonen besökt ekobutiken / frisören i Mariehamn, Lustans ekologiska

Jag färgar håret med mat; vin, nässlor, nejlika....

Det är intressant att hudvård också precis som mat handlar om äkta vara, att inte mata huden / kroppen med onödiga och farliga kemikalier. Huden och håret (hårbotten) ligger liksom "utanpå" och vi tänker kanske inte att allt detta utanpå är som en svamp. Huden / hårbotten suger åt sig alla preparat som vi "häller på" och gnider in.

Att använda naturen mera är någonting som är en stark uppåttrend. I Nordiskt perspektiv har vi mycket outnyttjat i vår natur, bär, alger, mossa, växter och blommor som är ätliga. Ur mat och miljöperspektiv är det någonting verkligt värt att satsa på. Det som är bra för vår miljö (äta närproducerat) är också bra för hälsan. Gillar skarpt denna "win-win" situation.

Här om dagen bjöds jag på soppa gjord på kaiplök, kryddat och dekorerat med landskapsblomman, Gullvivan: Vackert, gott och stärkande! Tack Lena Brenner, ordförande för Ny Nordisk Mat !

Nässlans förträfflighet i köket är säkert känt, ofta bortglömd. Nässlans förträfflighet i min hårfärg och den förmåga att läka mitt känsliga och irriterande hårbotten är numera ett faktum för mig. 

För en tiden sedan vandrade jag in på en restaurang, i deras rabatter på utsidan grodde och spirade kirskålen. Tänk om kockarna i köket visste vilka råvaror som fanns bakom deras köksdörr...Jag borde säkert ha skvallrat....

Den kallas också skvallerkål.

Thai-besök i kök

I Strandnäs skola har vi i tillvalsämnet i hemkunskap åkt på en "smakresa jorden runt" - hela läsåret. Det har blivit många länder, ungefär 17 "resor" har vi gjort hittills!

Senast blev det Mexico och därpå var vi till Thailand! Tackvare extra hjälp från riktig lokalbefolkning lyckades vi skapa en äkta thaikänsla på maten.

Genom att pröva på andra matkulturer kan man förstå sina egen smakkultur bättre. Många elever reser mycket idag och har en naturlig och positiv inställning till främmande matkulturer. Det är nog en god samhällsgärning att låta integration, förståelse och empati byggas utgående ifrån smaker och dofter.

Gott blev det, med vårrullar som friterades, serverades med hemgjord sötsur sås och thai soppa!

Idag fick också årskurs 7 en hemläxa där de skall intervjua en gammal släkting eller bekant. Hur åt man förr? Vilken region/land kommer personen i från? Äter de annorlunda där än vi gör idag? Några av frågorna att ta reda på. Smakens geografi är ett spännande upplägg för skolan och för hemkunskapsämnet.

Det är ganska frustrerande att det inte går (?) att ämnesintegrera mera i högstadiet. Tänk vad elevern skulle ha nytta av att äta sig igenom ett land, en region samtidigt som de bygger på med kunskap om kultur, natur etc.

På begäran - lite recept

Presskonferens inför evenemanget "Närproducerat Åland" hölls den 26 mars. Jag bjöd på GRÖT á la Ny Nordisk Mat:

Äppelsmakande gröt (färskgröt, 8-10 pers)


5 dl ekologiska havregryn (325 g)
2-3 dl äppelsaft
4-5 dl naturell ekologisk yoghurt
(om säsong, finhackade äppelbitar)
Örtströssel:
En knippe färsk dragon
En knippe färsk persilja
Råsocker

Lägg grynen i en skål och häll på äppelsaften. Låt stå över natten. Följande dag blandar du i den naturella yoghurten (och äppelbitarna).

Finhacka dragonen och blanda upp med råsocker. Finhacka persiljan och blanda upp med råsocker. Lägg upp gröten på tallrik och lägg på av det båda strösslena.







Personalfesten blev ett matlagningstillfälle. Här följer innehållet :

• Frittat

Italiensk omelett. 12 ägg, lite mjölk / vatten. Vispa ihop och grädda på svag värme tills nästan stelnad yta. Låt glida över på plåt. Grilla tills det får fin färg i ugenen. Strö på finhackad kallrökt lax och dill. Skär upp i snittar.

• Sallad

Blandad grön sallad och fina strimlor av rödkål (använd osthyvel). Strö på valnötter, päronbitar, blåmögelost.

• Gourmetpizzor

Koka egen tomatsås: Smaka dig fram, utgå från tomat på burk, kross, puré, passarad eller juice. Fräs finhackad lök, vitlök och paprika. Häll på tomat, gärna passerad. låt koka ihop, smaka av med balsamvinäger, salt, peppar, chili, socker.

Hemgjord pizzadeg. Tag ett grund recept. Fyll pizzorna med t.ex. getost, salami, parmaskinka, oliver, ruccola (efter gräddning).

Servera med basilika sås: Proppmycket färsk basilika, mixa med olivolja, balsamvinger, vitlök, salt, svartpeppar, några korn socker! Mixa max (=mycket) !

Droppa på pizzan!

• Fryst espressotårta

300 g mandelmassa, 1 ägg, 2 äggvitor, 2 msk kakao. Fyllning; 4 dl vispgrädde, 2 msk frystorkat espressopulver, 1 dl pudersocker, 2 äggulor.

Riv mandelmassan och rör ner ägg, äggvitor och kakao. häll smeten i smord och bröad form med löstagbar kant. grädda i 175 grader i ca 20 minuter. Låt svalna.

Blanda grädde, kaffepulver, och pudersocker i en skål. Vispa grädden tjock. Vispa ner gulorna. Bred ut massan över kakan. täck in väl och frys i minst 3 timmar. Dekorera med t.ex. påskkarameller.